Prenumerera
Dela
Dela
Bädda in
Hjärtlinjen är podden som håller dig uppdaterad med den senaste forskningen inom hjärta och kärl – utan att ta för mycket av din tid. I varje avsnitt tar Jon och Astrid sig an en nyligen publicerad vetenskaplig artikel och diskuterar vad den betyder för din kliniska vardag. Vi försöker bryta ner forskningsrönen till det som är relevant för dig som jobbar med patienter.
Formatet är enkelt: två läkare som pratar igenom studien på ett avslappnat men insiktsfullt sätt. Här får du ny forskning, men även kliniska implikationer och praktiska tips på hur ny kunskap kan påverka ditt arbete. Perfekt att lyssna på under pendlingen, på gymmet eller när du har lite admintid över mellan patientbesök.
Podden riktar sig inte enbart till kardiologer, utan vi tror den är intressant även för dig som är allmänläkare, klinisk fysiolog eller arbetar på akuten.
Välkommen! Idag ska vi prata om ett riktigt omfattande konsensusdokument som handlar om kost och nutrition i kardiovaskulär prevention. Det är en lång titel så håll i er: Diet and nutrition in cardiovascular disease prevention - a scientific statement of the European Association of Preventive Cardiology and the Association of Cardiovascular Nursing and Allied Professions of the European Society of Cardiology. Det här dokumentet publicerades i European Journal of Preventive Cardiology i juni tjugo-tjugofem och jag har med mig Astrid som ska hjälpa oss att bena i detta. Välkommen!
Tack Jon! Ja, det är inte bara en lång titel, utan framförallt ett omfattande arbete. Det är ett vetenskapligt konsensusdokument som sammanfattar evidensläget kring kostens betydelse för kardiovaskulär prevention.
Innan vi dyker ner i detaljerna, kan du påminna oss om varför vi överhuvudtaget behöver ett sådant här dokument nu? Vi har ju haft kostråd i decennier.
Absolut. Kosten är ju en central riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom, det vet vi alla. Men problemet är att vårdpersonal ofta saknar tydlig förståelse för den aktuella evidensbaserade forskningen som underbygger kostråden. Det finns så mycket information där ute, och det kan vara svårt att veta vad som faktiskt är evidensbaserat.
Ja, och patienterna får ju också motstridiga budskap från olika håll hela tiden.
Precis. Så syftet med det här dokumentet är att ge preventiva kardiologer, läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal evidensbaserad kunskap om nutrition så att vi kan ge våra patienter välgrundade rekommendationer.
Hur gick de tillväga metodologiskt? Det här är ju inte en systematisk översikt i traditionell mening, eller hur?
Nej, det är ett konsensusdokument. Författarna genomförde en litteraturgenomgång utan restriktioner i PubMed, Embase och Cochrane Library fram till december 2023. Evidensen granskades iterativt av gruppen och kunskapsluckor identifierades med samtliga medförfattares godkännande.
Så det är inte en systematisk översikt med PRISMA-kriterier och allt vad det heter?
Nej, det är mer en narrativ genomgång där experter har sammanställt och värderat evidensen. Det har sina begränsningar, men fördelen är att man kan täcka ett mycket bredare område och ge mer nyanserade rekommendationer än vad en strikt systematisk översikt skulle kunna göra.
Okej. Låt oss börja med kostmönster då. Vad säger de om medelhavskosten? Det känns som att vi har pratat om det i åratal.
Ja, och evidensen fortsätter att stödja den. I en metaanalys av prospektiva kohortstudier var en två-poängs ökning i följsamhet till medelhavskosten associerad med tio procent minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Vad innebär en två-poängs ökning rent praktiskt?
Det beror på vilken skala man använder, men generellt handlar det om att öka konsumtionen av olivolja, nötter, frukt, grönsaker och fisk, samtidigt som man minskar rött kött och processade livsmedel. Varje sådan förändring ger poäng på skalan.
Och det här är observationsstudier, så vi pratar om associationer, inte nödvändigtvis kausalitet?
Precis. Majoriteten av evidensen kommer från observationsstudier, vilket begränsar möjligheten att fastställa kausalitet. Men det finns också några randomiserade studier, som PREDIMED-studien, som stödjer dessa fynd.
Vad säger de om DASH-dieten?
DASH-dieten visar också goda resultat. Den är associerad med tjugo procent minskad incidens av hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksfördelar som kan motsvara cirka tjugo procent riskreduktion för hjärt-kärlsjukdom.
DASH står för Dietary Approaches to Stop Hypertension, eller hur? Så den är ju ursprungligen framtagen för blodtryckskontroll.
Exakt. Den är rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magra proteinkällor och fettsnål mjölk, och låg i mättat fett, socker och salt. Så den har en bredare kardiovaskulär nytta än bara blodtryckssänkning.
Vad säger de om vegetarisk och vegansk kost? Det är ju något som blir allt mer populärt.
Vegetarisk kost är associerad med cirka femton procent lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och tjugo procent lägre risk för ischemisk hjärtsjukdom jämfört med icke-vegetarisk kost. Men när det gäller vegankost blir det intressant.
På vilket sätt?
Vegankost visar ingen statistiskt signifikant fördel för hjärt-kärlsjukdom eller stroke totalt sett, men arton procent lägre risk för ischemisk hjärtsjukdom. Så det verkar inte ge någon ytterligare fördel jämfört med vegetarisk kost. En möjlig förklaring till detta som nämns är att vegansk kost ofta innehåller alternativa proteinkällor som är ultraprocessade.
Det är intressant. Så man behöver inte gå hela vägen till vegankost för att få den kardiovaskulära nyttan?
Det verkar så, åtminstone baserat på den här evidensen. Men det är viktigt att komma ihåg att det här är observationsstudier, och det kan finnas confounding faktorer.
Låt oss prata om lågkolhydratdieter. Det är ju något som många patienter frågar om. Vad säger dokumentet?
En meta-analys av 12 randomized controll trials visade att lågkolhydratdieter ger fördelaktiga effekter på surrogatmarkörer som vikt, lipidprofil och blodtryck. Men långtidseffekterna är oklara. PURE-studien visade att högre kolydratintag var associerat med ökad risk för all-cause död men ingen signifikans för hjärt-kärldödlighet. En annan studie belyste skillnaden av kvaliteten av låg-kolhydratskosten, där de visade ökad risk för all-cause mortality vid låg kolhydratskost baserad på animaliskt ursprung men vid låg-kolhydratskost som var grönsaksbaserad visade det lägre risk för all-cause mortality och risk för hjärt- och kärlsjukdom. En stor studie på över 130000 deltagare som fick kost med högt glykemiskt index visade en tjugo-en respektive femtio-en procent ökad risk för hjärt- och kärlhändelser hos patienter med respektive utan hjärt- och kärlsjukdom vid baseline.
Och ketogena dieter då? De är ju extremt lågkolhydrat.
Ketogena dieter har visat bättre glykemisk kontroll och viktnedgång upp till sex månader, men evidenskvaliteten är låg. Och här kommer något riktigt intressant från UK Biobank.
Vad då?
Data från UK Biobank visar att självrapporterad lågkolhydrat-högfettkost var associerad med ökade LDL-kolesterolnivåer och ökad risk för aterosklerotiska kardiovaskulära händelser.
Det är ju inte bra. Så även om man går ner i vikt och får bättre glykemisk kontroll på kort sikt, kan det finnas långsiktiga risker?
Precis. Och det understryker vikten av att titta på långtidseffekter och inte bara kortsiktiga surrogatmarkörer. Vi behöver mer forskning på det här området.
Låt oss byta spår lite. Vad säger de om måltidsmönster? Jag tänker på saker som att hoppa över frukost eller intermittent fasta.
Det här är ett fascinerande område. Att hoppa över frukosten är associerat med ökad risk för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet i observationsstudier.
Men du låter inte helt övertygad?
Nej, för dokumentet påpekar att detta kan bero på confounding snarare än kausalitet. De som hoppar över frukost kan ha andra ohälsosamma levnadsvanor som förklarar den ökade risken.
Det är en viktig distinktion. Vad säger de om måltidsfrekvens generellt?
Högre måltidsfrekvens kan förbättra kardiovaskulär riskprofil och minska kroppsvikt. Så att äta flera mindre måltider kan vara fördelaktigt.
Och olika former av fasta då? Det är ju väldigt populärt nu.
Alternate-day fasting, intermittent fasting, time-restricted eating och periodic fasting är alla associerade med viktnedgång och lägre kardiovaskulär risk. Men problemet är att långsiktig följsamhet är svår.
Ja, det är ju ofta det som är utmaningen med alla dessa dieter. Det är en sak att göra det i sex månader i en studie, men något helt annat att upprätthålla det resten av livet.
Precis. Och det är därför balanserade kostmönster som medelhavskosten ofta är mer hållbara långsiktigt.
Låt oss prata om kaffe. Vårt första avsnitt i podden handlade ju faktiskt om kaffe, så för de som är extra intresserade av det ämnet rekommenderar vi poddens första avsnitt. Men nu pratar vi ju om det här konsensusdokumentet. Så vad säger de om kaffe?
Ja, det var ett kul avsnitt! Här säger man att måttlig kaffekonsumtion inte är associerad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Faktiskt finns det ett icke-linjärt dos-responssamband med mortalitet, med störst riskreduktion vid tre till fyra koppar per dag för kardiovaskulär mortalitet.
Så även här säger man att kaffe kan vara skyddande?
Det verkar så, men vi får komma ihåg att detta är observationsstudier. Och konsumtion bör begränsas under graviditet och undvikas hos barn och ungdomar.
Och alkohol då? Det är ju alltid en känslig fråga.
Ja, det är det verkligen. Det finns ett J- eller U-format samband mellan alkohol och kardiometabol hälsa, främst för kranskärlssjukdom. Tröskeln för lägst risk för total mortalitet var cirka hundra gram per vecka, vilket motsvarar ungefär en enhet per dag.
Men det finns ju också risker med alkohol?
Absolut. Alkohol är klassificerat som grupp ett-carcinogen. Och dokumentet är tydligt med att vårdpersonal bör fokusera på att minska alkoholkonsumtion och inte uppmuntra patienter att börja dricka som preventiv åtgärd.
Det är en viktig nyans. Så om någon redan dricker måttligt behöver de kanske inte sluta helt, men vi ska definitivt inte rekommendera icke-drickare att börja.
Precis. Och det är värt att nämna att i en studie sågs den skyddande effekten av måttlig alkoholkonsumtion på kardiovaskulär incidens endast hos män, och hos män med tre till fyra komorbiditeter fanns inga skyddande effekter av lätt till måttlig konsumtion.
Intressant. Låt oss prata om vitaminer och mineraler. Många patienter tar ju tillskott. Vad säger evidensen?
Generellt finns ingen evidens för att vitamin- och mineraltillskott minskar kardiovaskulär risk. Faktiskt visar vitamin A-tillskott ökad risk för kardiovaskulär mortalitet.
Ökad risk?
Ja. Och vitamin D, E och K-tillskott visar ingen effekt på kardiovaskulära händelser. Det enda undantaget är folsyratillskott, vitamin B9, som minskar risken för stroke med tio procent och total hjärt-kärlsjukdom med fyra procent.
Så folsyra är det enda som faktiskt visar nytta?
Ja, av de vitaminer som nämns. Och multivitaminer visar ingen fördelaktig effekt på hjärt-kärlsjukdom.
Vad säger de om mineraler som natrium och kalium?
Högt natriumintag ökar kardiovaskulär risk med upp till sex procent per gram ökning. Kalium däremot är negativt associerat med risk för stroke, så högt kaliumintag är fördelaktigt hos friska individer.
Och kalcium och selen?
Ingen association med hjärt-kärlsjukdom.
Så budskapet är att man ska få sina näringsämnen från maten snarare än från tillskott?
Ja, det är verkligen det övergripande budskapet. Växtbaserade kostmönster rika på minimalt processade livsmedel, grönsaker och frukt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Dokumentet nämner också växtbaserade bioaktiva föreningar. Kan du berätta lite om det?
Ja, det här är ett spännande område. Flavonoider, som flavan-tre-oler, flavonoler och antocyaniner, minskar biomarkörer för kardiovaskulär risk inklusive blodtryck, lipider och förbättrar kärldilatation.
Var hittar man dessa flavonoider?
De finns i bär, te, kakao, äpplen, lök och många andra växtbaserade livsmedel. Och fytosteroler, två gram per dag, sänker LDL-kolesterol med åtta till tio procent.
Dokumentet nämner också tarmflorans roll. Vad säger de om det?
De säger att växtbaserade bioaktiva föreningar som flavonoider, lignaner och fytosteroler har visat lovande kardioprotektiva effekter, men mer forskning behövs för att klargöra tarmflorans roll i att modulera dessa effekter.
Så det är ett område där vi fortfarande har mycket att lära?
Absolut. Tarmfloran är ett fascinerande och komplext område som vi bara börjar förstå.
Låt oss prata om begränsningar. Vilka är de största begränsningarna med evidensen i det här dokumentet?
Den största begränsningen är att majoriteten av evidensen kommer från observationsstudier, vilket begränsar möjligheten att fastställa kausalitet. Randomiserade kontrollerade studier saknas för många kostinterventioner, särskilt avseende hårda kardiovaskulära utfall.
Och det är ju svårt att göra långsiktiga randomiserade studier på kost.
Precis. Det är svårt att blinda, svårt att upprätthålla följsamhet, och det är dyrt. Så vi är ofta beroende av observationsstudier, med alla deras begränsningar.
Vad säger de om confounding?
Confounding kan inte uteslutas i observationsstudier. Till exempel att hoppa över frukost kan vara riskfyllt på grund av confounding snarare än kausalitet. De som hoppar över frukost kan ha andra ohälsosamma levnadsvanor.
Hur förhåller sig det här dokumentet till andra riktlinjer och rekommendationer?
Dokumentet bygger på och utvidgar tidigare kliniskt konsensusuttalande från European Association of Preventive Cardiology. Rekommendationerna överensstämmer med ESC:s riktlinjer för kardiovaskulär prevention i klinisk praxis och European Association for the Study of Diabetes riktlinjer, som båda rekommenderar DASH-dieten.
Och American Heart Association då?
American Heart Associations vetenskapliga uttalande från tjugohundratjugoett citeras och stödjer liknande rekommendationer.
Så det verkar finnas en ganska bred konsensus över olika organisationer?
Ja, det gör det. De grundläggande budskapen är ganska konsekventa: växtbaserade kostmönster, minimalt processade livsmedel, begränsa salt, socker och mättat fett.
Finns det något i dokumentet som överraskade dig?
Jag tyckte det var intressant att vegankost inte visade någon ytterligare fördel jämfört med vegetarisk kost.
Ja, det är viktiga fynd. Något annat?
Jag noterade att artikeln har två gemensamma sistaförfattare, joint senior authors, vilket är relativt ovanligt i vetenskapliga publikationer.
Det är sant, det är ovanligt. Men det visar kanske på det kollaborativa arbetet bakom dokumentet.
Absolut.
Om vi ska sammanfatta det här för våra lyssnare, vad är de viktigaste budskapen att ta med sig?
Jag skulle säga att växtbaserade kostmönster rika på minimalt processade livsmedel, grönsaker och frukt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Medelhavskosten, DASH-dieten och vegetarisk kost är alla fördelaktiga. Begränsa ultraprocessade livsmedel, kött, salt, socker och mättat fett.
Och vitamin- och mineraltillskott?
Generellt ingen evidens för att de minskar kardiovaskulär risk, med undantag för folsyra. Fokusera på att få näringsämnen från maten.
Det är bra råd. Och kaffe och alkohol?
Måttlig kaffekonsumtion verkar vara säker och kan till och med vara skyddande. När det gäller alkohol, fokusera på att minska konsumtion, inte uppmuntra icke-drickare att börja.
Tack Astrid för att du tog dig tid att gå igenom det här omfattande dokumentet med oss. Det är verkligen värdefullt att ha den här samlade evidensen.
Tack Jon! Det var ett nöje att vara här.
Och tack till alla som lyssnar. Vi hoppas att det här har gett er en bra överblick över det aktuella evidensläget kring kost och kardiovaskulär prevention.
Om du gillar poden, tipsa gärna kollegor och ge oss en recension i din podd-app. Vi hörs nästa vecka!
Hej då!
Hej då!