Subscribe
Share
Share
Embed
Fastighetsbranschen står inför en förändring med både nya affärsmodeller av hur vi säljer lokaler som tjänst, mer digital teknik för att arbeta data-drivet samt ställa om till mer energi- och miljöeffektiva fastigheter.
För att stärka vår bransch i denna resa och förtydliga hur Newsec arbetar med frågan kommer vi skapa en podd-serie där vi intervjuar olika företagsledare från olika branscher och företag för att höra om deras erfarenhet av transformationer. Både misslyckade och lyckade projekt. Hur får man med sig organisation, vilka förmågor krävdes, vilka ingångsvärden och effekter söktes. Hur lång tid tar det och vad är de stora utmaningarna och lärdomarna.
På kort tid så har vårdcentraler och vård gått från att man bara kunde ringa in tidigt på morgonen och hade en timmes telefonkran till att kunna göra allting mobilen. Träffa läkare, få vårdbesök, men även få recept. Jag är idag nyfiken på att se hur vårdcentraler och vård I mobilen förändras. Därför har jag bjudit in doktor punkt se och Martin Lindman. Jag är nyfiken att höra hur deras resa sett ut och vilka utmaningar han har fått plats.
Christoffer:Så välkommen! Välkommen Martin. Kan du ge en kort introduktion om dig själv och doktor punkt se?
Martin:Hej, Martin Lindman heter jag. Jag är VD och grundare för doktor punkt se. Doktor startade 2017. Jag bedriver idag både digital och fysisk vård. Min bakgrund kommer lite längre tillbaka I tiden än bara doktor punkt se gällande vården.
Martin:Han började driva vårdcentraler runt om I Sverige 2009 när vårdvalsreformen instiftades I Sverige. Och på den vägen är det.
Christoffer:Spännande. Om vi börjar med det stora ordet affärstransform som den här podden handlar om. Vad innebär det ordet för dig?
Martin:Ganska brett begrepp, men jag skulle börja med att säga nån form av agilt. För att transformeras innebär ju oftast inte en rak väg. Det innebär att nå en vision om ett slutgiltigt mål och sen är det en ganska krokig väg dit. Så transformation handlar nog om uthållighet och hitta vägar på vägen mot visionsmålet.
Christoffer:De flesta kanske känner till digital vård och hur den fysiska vården har blivit digital. Men jag tänkte från ditt perspektiv, om vi tittar tillbaka 10 år och tittar ut över branschen. Vad har gjort er resa att förflytta sig in I det digitala? Var började någonstans och hur såg ni det framför er att den här branschen skulle utvecklas?
Martin:Jag började bedriva traditionell fysisk vård redan 2009. Och det blev ganska tydligt för mig att den är svår att skala. Den är svår att möta den stora efterfrågan på vård som vi ser I Sverige I dag. Vi är ju en konsultindustri. Det betyder att vi tillhandahåller en tjänst.
Martin:Och den tjänsten distribueras av läkare och klinisk personal. Och om man inte har tillräckligt mycket klinisk personal för en stor efterfrågan så blir det en utmaning. Digitaliseringen kan göra att du kan hantera en viss typ av vård mycket effektivare. Så du får en större output. Du får mer effekt av det du producerar på grund av digitala verktyg.
Martin:Det går snabbare, det är effektivare, det blir mindre administration. Du möter patienten I ett mycket snabbare tydligt vårdärende. Så du kan definiera vad patientens behov är. I stället för att patienten ska studsa runt på en massa vårdnivåer. Och där nånstans ligger essensen av digitaliseringen.
Martin:Det är inte nödvändigtvis komplexiteten I teknologin utan det är implementeringen och effekten av digitalvården.
Christoffer:Vilka trender var det som egentligen accelererade att man kunde gå från fysiskt till digital vård? Var det EU-krav eller regulatoriska förändringar? Men var det även att mobilanvändandet ökade? Fanns det några triggers?
Martin:Jag tror att vi såg att vi såg här under 2014, så började några aktörer prata om att man skulle kunna mötas digitalt. Och då började det initialt ganska rudimentärt med ett videosamtal. Och jag tror att vi såg många affärer göra det skiftet. Jag tror att det fanns många verksamheter, kontor och organisationer som började zooma och hitta varandra mer digitalt. Och det var inte vi som startade trenden av att börja med digital vård.
Martin:Men vi hittade väl vår nyans av att om du kan möta patienten från distans, att patienten slipper ta sig till en vårdcentral eller vårdinrättning så kan det skapa väldigt stora effekter. Och där började vi. Men vi var också väldigt snabba och tidiga med att tala om att den här digitalvården ska och bör integreras med en traditionell fysisk vård. Och där var vi ganska unika. De flesta försökte göra en egen affär av den digitala vården medan vi från början pratade om att det här ska integreras.
Christoffer:Det kändes som att det blev ett startkropp för många aktörer också. Hur ser branschen ut nu? Har det konsoliderats mycket? Har några aktörer vunnit? Och var står branschen av digital vård idag?
Martin:Jag skulle säga att det har konsoliderats ganska kraftigt. Bland annat har vi köpt 2 digitala vårdgivare som heter Doctor 24, som många känner till. Och några som heter Kolarna. Pollenkollen brukar många känna till. Eller Aknekollen och så vidare.
Martin:Det är 2 aktörer som doktor punkt se köpte upp för några år sen. Och Utöver det så är det Kry som fortfarande är en av de stora aktörerna. Och sen finns det min doktor. Så just nu finns det bara 3 stora aktörer I Sverige. Det är vi I vår koncern med de varumärken vi har, och så Kry och min doktor.
Christoffer:Har det funnits något på myndighetsperspektivet? Vi hade en intervju här med PI Kivra och de pratade om att de hela tiden ville få in offentligheten. Att kunna skicka ut med Skatteverket via Kivra så lossnar det väldigt mycket av deras affär. Har det varit samma här, att kunna få vissa typer av avtal eller att olika landsting eller genalavtal har varit key change?
Martin:Ja, det har absolut varit en betydande Och då får man dra sig tillbaka hela vägen till att vi startade. Så Sverige är uppdelat I 21 olika regioner. Och alla regioner driver sitt eget vårdavtal. Så man har ett egenansvar som region för sin befolkning. Sen har vi nånting som heter patientlagen I Sverige.
Martin:Vilket innebär att oavsett var du bor I Sverige så kan du nyttja vilken vård I landet som helst. Du ska inte vara felfördelad för att du bor I en region och den regionen har potentiellt ett mindre vårdutbud. Då kan du helt sonika söka vård I en annan region. Det är en patientlag som är väldigt tydlig I Sverige. Och utifrån den kan vi hjälpa patienter över hela Sverige.
Martin:Där patienterna, om man tycker att vi som vårdgivare är en bra vårdgivare och med det avtalet som vi har mot en region, nu har vi några fler regioner, så kan man söka vård via oss. Och den här delen har ju också debatterats ganska kraftigt I Sverige. Jag tror att de flesta har hört talas om något som heter utomlänsersättning. Och det gör ju gällande den här faktureringsprocessen. För det är ju det det är.
Martin:Ersättningen är densamma. Utan det är en faktureringsprocess mellan regionerna som har funnits I årtionden. Och nu diskuterar man den för det är klart att den sätts på test när man inte fysiskt sätter sig I en bil och åker I en annan region utan laddar ner en mobilapp och så är du helt plötsligt I Sörmland. Men essensen av den patientlagen, den står. Om du inte kan få den vården I Stockholm, för den vården finns inte I Stockholm, så har du som invånare och skattebetalare rätt att söka den vården I en annan region.
Martin:Sen kan politikerna tycka vad de vill om det I Stockholm, men så är det.
Christoffer:Spännande. Pollen handlar mycket om affärstranformation och hur man transformerar bolag och branscher. Så jag tänkte att vi börjar med Protepartiets resa. Om du skulle kunna börja med Var stod ni när ni startade och vilken position vill ni ta och vad var de stora milstolparna som ni la upp då? Så kan vi sen prata om utfallet och vad som förändras med den resan?
Martin:Det började naturligtvis med en tanke och en Och den börjar utifrån som att många entreprenörer ser det. Det är ett problem som man vill lösa. Man kanske inte initialt är helt viktad mot affärsmodell eller hur det långsiktigt ska se ut. Utan man tycker att här har man ett problem och det problemet bör vi lösa med den här lösningen. Och det var ju så vi approcherade det här med.
Martin:Där vi såg att den traditionella fysiska vården mäktar inte med. Jag som hade drivit många vårdcentraler och var verksamhetschef ute på de här vårdcentralerna såg att det var svårt att möta den enorma efterfrågan som fanns. Och vi har en ganska svårtillgänglig primärvård I Sverige utifrån ett patientperspektiv. Och det ville vi lösa med att man snabbt skulle kunna komma in genom det digitala. Och därefter sen, I mån av behov från patientens perspektiv så skulle vi kunna hjälpa patienten effektivt.
Martin:Den visionen lever kvar I dag och vi jobbar egentligen precis så som vi började. Så det blev en vision som blev tydlig från början och som vi haft som rätt I snöre hela vägen. Och vi har egentligen aldrig ändrat oss där. Sen har det varit massor med olika avtal, regioner och politik som ändras vart fjärde år. Och avtal som gör förutsättningarna annorlunda.
Martin:Det har varit den stora transformationen utifrån ett affärsperspektiv.
Christoffer:Finns det några saker som verkligen har förändrat landskapet under den här processen som gjort att ni har behövt göra om eller att det uppstår en ny möjlighet för oss att ta?
Martin:Ja, det har varit flera sådana förändringar som har skett som har ändrat landskapet lite. Den första var när det var tydligt att vi kunde etablera oss I en region och vid det tillfället så var det Sörmland och Sörmland hade ingen patientavgift. Vilket gjorde att vi kunde likställa digitalvården vid typ 1177. Där 1177 idag har ingen kostnad, du kan ringa när som helst. Och helt plötsligt skulle du istället för att ringa analogt och träffa en sjuksköterska så kunde du ringa in digitalt videomöte och träffa en läkare.
Martin:Och utifrån ett patientperspektiv så var det likställt. Det är klart att det gav en enorm kraft initialt. Det andra är ju pandemin. Vi hade ett helt samhälle som stängde ner och en vård som stod lamslagen och försökte hantera en enorm problematik. Och där kom digitalvården verkligen till sin rätt.
Martin:Där man från distans kunde möta patienter. För folk var ju fortfarande sjuka även under pandemin. Det var ju samma problematik, men du fick inte komma till din vårdcentral. Och det förändrade nog synsättet på digitaliseringen. Och sen dess har vi verkligen sett ett lyft I diskussionen om vad digitalvården är och effekten av digitalvården.
Christoffer:Hela den digitala vården förutsätter ju någon typ av digital infrastruktur, en digital plattform. Hur ser den ut idag? Om du skulle beskriva det mellan vårdtagare och patient eller läkare, vad är verktygslådan att bygga upp en digital vård?
Martin:Den är otroligt fragmenterad I Sverige. Det är en av den stora utmaningen vi har I svensk sjukvård. Det finns flera utmaningar, men det här är en av de absolut största. Det är problematiken av att vi har 21 olika regioner som driver sin vårdisolat. Men vi som befolkning förflyttar oss på ett annat sätt än för 20-förtio år sen.
Martin:Men systemen är densamma. Det här gör att det blir problematiskt. Vi åker på semester, jobbar I en annan region, har sommarställe I en tredje region och söker vård på ett annat sätt idag. Och så har du digitalvården på det som suddar än mer ut de här geografiska gränserna. Det här är en utmaning när det kommer till systemen.
Martin:Hur man kan förflytta information mellan vårdgivare och tillskansas information. Och också hur patienten kan äga sin egen information I framtiden. Det finns tyvärr inga bra svar på det här. Det är en frustration från oss vårdgivare. Det är en frustration att vi inte kan access ett gemensamt system.
Martin:Vi ligger tyvärr ganska långt efter I Sverige. Det innebär att varje vårdgivare måste bygga upp sitt isolata system och försöka hantera merparten av informationen och patienterna I sin egen sfär.
Christoffer:Vilket också gör att om man tittar på er organisation så är det inte bara en organisation som kanske är en vårdcentral som Visst, man har folk som sköter själva den fysiska vårdcentralen och du har nån IT-organisation men här blir ju ni också en utvecklingsorganisation misstänker jag. Hur ser organisationen ut som driver de här nya tjänsterna och verktygen och stödfunktioner I er digitala plattform? Hur ser organisationen ut?
Martin:Den har ju varit, precis som du säger, mellan att Merparten av all vår personal är kliniker. Men sen har vi en fortsatt ganska stor organisation som driver utveckling och driver förändringar. En del handlar det rent om tech, koda, att bygga funktioner, bygga lösningar I appen eller I de olika webblösningar som vi har. En annan handlar om det affärsmässiga. När vårdavtalen förändras och strukturen ändras så ska logiken I apparna ändras.
Martin:Och det är klart att stundtals är det komplext och svårt att hinna med för det ändras också ganska ofta.
Christoffer:Hur ser affärsmodellen ut för er? Alltså de stora strukturerna I den?
Martin:Vi har 2 affärsmodeller som är våra grundpelare. Den ena är något som heter kapitering. Det är en medlemsbaserad tjänst, kan man säga, om man slarvigt uttrycka sig. Det heter kapitering I Sverige och det bygger på att alla patienter I Sverige tillhör en vårdcentral. Och den patienten genererar en ersättning till vårdcentralen oavsett om patienten dyker upp eller inte.
Martin:Och den andra ersättningsmodellen är mer bara produktionssersatt. Att vi får betalt för en viss typ av vård som vi gör. Och den digitala är väldigt tiltad mot det. Vi får en lägre ersättning för att hantera patienten digitalt. Och I den fysiska vården så får vi merparten av intäkterna för att patienten väljer oss som vårdgivare.
Martin:Att man listar sig på vårdcentralen. Och de där 2 delarna harmoniserar med varandra och ger effekter åt båda håll men ger också en viss komplexitet. Där på ena sidan kan du tillhöra en vårdcentral I Stockholm. Men du har också rätt som patient att söka en annan vårdgivare I en annan region. Även om den vårdgivaren är inom vår koncern.
Martin:Så är det ändå strukturellt med vårdgivareansvar, personal, struktur och journalsystem och så är det en annan vårdgivare. Och det är det här som nu på slutet har diskuterats ganska hårt mellan regionerna. De tycker att det blandas och ger. Och vi som vårdgivare är låsta I ett gammalt system där vi inte får säga till patienten att du är I Stockholm och tillhör en vårdcentral inom koncernen så du får inte komma till vår digitala affär I Sörmland. Och då blir diskussionen om att om ni har fått betalt och listningen för den här patienten I Stockholm, då har ni redan fått betalt för den patienten.
Martin:Det är ett annat avtal och ett annat erbjudande som inte har något att göra med den dygnet runt-öppna verksamheten som man har I Sörmland. Och så hamnar man I en komplexitet. Så ett långt svar på din fråga.
Christoffer:Jag tänkte också gå tillbaka till plattformen. Har ni behövt bygga upp en digital app som man loggar in I, bygger ni också stödplattformar till klinikerna och resursplanering? Har det blivit ett ekosystem av teknik som stöttar den fysiska vården också?
Martin:Precis så. Det började ganska tydligt med att det var den digitala Den tydliga vårdkontakten mellan läkare och patient I ett videomöte eller en chattfunktion. Det var så det började. Och sen skalade den. Och över tid har det blivit allt tydligare att det vi bygger och den tekniken vi bygger har mycket mer att göra med effektiviteten ute på vårdcentralen.
Martin:Och det gör att det är svårt att skapa en omni-kanal där patienterna Jag ska in genom den här dörren och så får jag all min vård tillhandahållen därifrån. För patienterna funkar inte riktigt så, utan man söker egna vägar. Mestadels av alla våra patienter dyker upp på vårdcentralen eller ringer in analogt till vårdcentralen. Då hjälper inte de digitala verktygen som de var I början med ett videomöte. Då behöver vi hitta funktioner och supportsystem för läkarna att göra det snabbt.
Martin:Där gör vi massor, bland annat gällande administration. Hur journalantecknar man? Hur går administrationen till efter patienterna? Läkarna lägger väldigt mycket tid på det I stället för att lägga mer tid på patienten.
Christoffer:Då kom jag in I ett område som jag skrev här I mina anteckningar, Digital first, Fysical säcken. Att man pratar om e-handelsbolag startar på e-handel som de fysiska butiker och fysiska butiker har haft svårt att etablera sig på e-handeln. Det känns som att ni har gjort samma resa. Ni började med inga fysiska platser men ni började digitalt och sedan har ni etablerat fysiska saker. Vad är fördelen och nackdelar med dem förutom ersättningsmodellen?
Christoffer:Är det att fånga en bred massa patienter?
Martin:Fördelen är tydlig, för det är precis så det funkar, I synnerhet när det kommer till vård. Digitalvården och den första kontakten digitalt är förtjänstfullt. Och vi kan behandla en väldigt stor mängd av våra patienter I det första digitala mötet. Men vid de tillfällen man inte kan göra det så är det logiskt att det finns en hänvisning. Det finns ett nästa steg för de patienterna.
Martin:Istället för att bara säga att vi kan inte hjälpa dig här. Du får söka till din vårdcentral eller söka någon annanstans. Så vill man kunna ta hand om den patienten hela vägen. Det är det mest naturliga. Utmaningen I det här är att du naturligtvis gör affären mer komplex.
Martin:Du ska leva I 2 olika världar med 2 olika affärsströmmar. Massa olika avtal. Massa olika regioner. När du etablerar vårdcentralerna gör du det lokalt I den region där vårdcentralen bedriver sin verksamhet. Medan det digitala lever ju över hela Sverige på grund av att den existerar digitalt I molnet.
Martin:Det gör att som organisation så gäller det att förstå de här olika delarna och förstå vad det förhålla sig till alla de olika regionsavtalen som är väldigt komplexa.
Christoffer:Finns det någonting I er teknisk förutsättning som gör att ni tror att ni kan göra en fysisk vård mycket mer automatiserad och produktiv jämfört med om vi tar en vanlig vårdcentral som ska digitalisera sig, det vill säga att ni har en skalfördel av det som nyfashyren har byggt upp?
Martin:Absolut. Sen är det ju som jag började med att säga att jag tror att vår verksamhet Det har inte visat sig vara så att tekniken eller plattformen I sig är så komplex och specifik att det är hela värdet. Jag tror att det kommer att bli som e-handeln I slutändan. Det här kommer att bli ganska generiska plattformar. Allting kommer att handla om, som vanligt, patient eller I handen, kundbemötande, utbudet Förmågan till att ta hand om patient och kund.
Martin:Och det är inte tekniken I sig. Och det är väl det vi ser på vår egen teknik och vår plattform. Att vi går alltid mer mot en generisk funktionalitet som gör att det blir lätt för patienterna att oavsett om de kommer in digitalt eller fysiskt så kan vi ta hand om dem effektivt.
Christoffer:Arbeta datadrivet är det många som pratar om just nu. Jag kan tänka mig att ni har mycket data och mycket information. Hur jobbar ni idag med den typen av data för vissa saker eller skapa insikter till läkare eller patienter och de här utmaningarna?
Martin:Vi har kommit en bit på vägen. Jag tror att vi affärsmässigt har en väldigt god inblick I vad det är för typ av patienter, när patienten söker, vilken typ av vårdnivå ska det vara. Det handlar också om att den digitala vården är byggd som ett enda stort callcenter. Där många som känner till den affären förstår att det handlar om schemaläggning. Schemalägger du för mycket får du inte runt affären.
Martin:Vi lever I en värld med extremt små marginaler. Så det gäller att vara väldigt duktiga på det. Schemalägger man för tunt blir det långa köer och patienterna går någon annanstans. Det är väl den stora utmaningen med affären just nu.
Christoffer:Jag tänker att vi pratar om utmaningen, men har det funnits några större utmaningar när ni har ställts in I förvandlingen?
Martin:Vi har har fått en hel del tekniska begränsningar som har påverkat affären ordentligt. 2 som jag kan dra mig till minnes här nu, men det finns flera. Det ena är just affären listning. Det innebär mycket för oss att attrahera patienter som vill tillhöra vår vårdcentral. Det är sättet vi får betalt.
Martin:Jag brukar skämta med Du går in I en matvarubutik och plockar på dig alla varor och går hem och säger: Jag betalar senare om jag känner för det. Vi måste veta om de tänker tillhöra vårdcentralen eller inte. För annars har vi ingen aning om om vi utför det här ärendet eller vårdkontakten gratis. Det är en utmaning av den anledningen att där har regionen stoppat möjligheten att göra just den här transaktionen. Vi frågar patienten om du vill tillhöra oss som vårdgivare?
Martin:Och patienten säger ja tack. Men då måste vi släppa iväg patienten till 1177. Och där har vi ingen koll på om patienten listar sig eller vad som händer. Tyvärr ser vi I statistiken att det gör man inte. Där förvirrar man sig med en massa klick.
Martin:Det är en stor utmaning I affären. Och den andra har varit en följetong och det har att göra med patientavgiftens vara likjevara. Ibland har det varit patientavgift på patientärenden och ibland har det inte varit det. Och sen har man höjt den och sänkt den och ibland har man patientavgift beroende på ålder det är och hur högkostnadsskydd. Det här skapar en viss komplexitet när vi ska möta patienten.
Martin:För vi behöver lite mer information än vad man kan göra normalt sett I en vanlig transaktion. Transaktion. Jag kan inte bara behandla det utifrån ditt vårdbehov och sen blir det en ersättning för det. Utan det har att göra med vilken typ av vårdärende, vilken ålder du är, har du högkostnadsskydd och så vidare. Det har också varit utmanande och det har också satt käppar I hjulet när vi har kommit igång och haft en logik och sen ändras den.
Martin:Då måste man på en annan logik.
Christoffer:Man tycker också att politikens vindar kan påverka mycket nu. Man kan ju ta den senaste händelsen om Skellefteå sjukhus som ska läggas ner och man ska dela ut det. Det finns ett behov och det finns kundgrupp I den här regionen men man behöver också lägga sparprogram. Känner ni också I ersättningsmodeller att det är svårt att prognostisera? Ska de straffa de digitala aktörerna?
Christoffer:Ska de hjälpa dem?
Martin:Exakt så är det. Vi har har haft den här diskussionen och en person nära mig I organisationen sa lite skämtsamt att man får se det med glaset halvfullt. I vår affär har vi bara en risk, och det är den politiska. Många affärer har många risker med en massa saker som händer. Vi ser på den världsbild som nu målas upp med en massa förändringar utifrån ett affärsklimat som naturligtvis påverkar otroligt många affärer där ute.
Martin:Men vi har den politiska risken. Och den är Jag skulle säga att den inte nödvändigtvis är binär I förhållande till att det inte finns politiker som tycker att vi ska mindre sjukvård. Utan det handlar bara om hur man distribuerar pengarna. Intäkterna eller vad ska jag säga, anslagen och pengarna I vårdsystemet systemet ökar varje år. Man lägger mer och mer resurser på svensk sjukvård.
Martin:Av den anledningen att vi konsumerar mer, vi blir äldre och vi blir fler. Men utmaningen är hur man distribuerar de här olika delarna. Så det doktor punkt se jobbar hårt för är att vara så diversifierade och så många olika delar. Och vi finns ju nu också I andra länder. Så det gör att vi ska kunna parera de här korta förändringarna För att på ett makroperspektiv går tänderna åt allt mer digitalt.
Martin:Allt mer utifrån att patienterna väljer var de vill söka. Den där valfriheten är väl det som vi tror är vårt starkaste kort.
Christoffer:Vi ska inte hamna för mycket I politiska diskussioner men man kan hålla vinsthetsen som media kan prata om. Men när det gäller sparprogram så är det också ett felaktigt att hur man driver vård kan ju alltid vara utmanande. Jag tänkte prata om en annan utmaning och det kanske är finansiering I förändringsresan. Hur har ni jobbat med att finansiera bolaget och få den här kapitalskjuten som man behöver för att förvärva bolag som jag misstänker att det inte bara är cashflow man expanderar?
Martin:Nej, vi har ju varit ett tillväxtförhoppningsbolag I många år. Vi börjar sakta men säkert gå till en stabil verksamhet som kan stå på egna ben. Men fram tills för drygt ett år sen så har vi levt på kapitalet vi har tagit in I bolaget. Vi har tagit in ganska mycket kapital, men då har vi också köpt 37 verksamheter. Så vi har haft en ganska tydlig förvärvsagenda och byggt upp det den vägen.
Martin:Vårdcentralen I sig är Vi har byggt några från scratch och gjort några greenfials, som det heter, men merparten av de vårdcentralerna och verksamheten vi har fysiskt. Framför allt I Sverige och sen också I Tyskland. Men vi har kapital under en period när det var något lättare än vad jag skulle säga att det är idag. Och tajmat det där relativt bra. Så just nu har vi inte samma kapitalbehov utifrån sett.
Martin:Naturligtvis på lite förvärvsagenda, vilket vi hoppas på att vi återigen ska komma in I en skjuts där. Vi önskar ju vara en av de aktörer som kan konsolidera ytterligare. Och då framför allt inte bara titta på Sverige. Vi är aktiva I andra länder där vi tittar på att konsolidera vården.
Christoffer:Är det ett spel att vara först och störst? Att det kommer att vinna många nya marknader?
Martin:Nej, jag kanske trodde det lite förut. Många vill gärna prata om konkurrensen mot Kry. Vi är ju de 2 absolut största aktörerna I Sverige. Men vi är fortfarande en väldigt del av den totala vårdmarknaden. Tillsammans med QY så har vi nånstans ett procent av vårdmarknaden I Sverige.
Martin:Och då anses vi nog publikt som 2 väldigt stora aktörer. Det är bara så stor marknaden är. Och ser man då på Tyskland, som är 10 gånger så stor som den svenska marknaden så blir det ännu tydligare hur svårt det är när det inte är någon som är först eller att det finns flera som gör samma sak. Där är vi ganska ensamma. Och I Tyskland förvärvar vi väldigt mycket vårdcentraler.
Martin:Och det är svårt att komma ut till de enheter och läkarna som driver de här verksamheterna där de inte riktigt förstår att den möjligheten finns. Och det blir mycket frågor och en stor process att köpa varje enhet. Och jag hoppas att över tid kommer det där att öppnas upp och göra det mer lätt. Så Vi ser det nog positivt att en hel marknad går åt ett håll snarare än att vi ska vara först.
Christoffer:Jag tänker på det här med utvecklingen av människans digitala, svenskar och internet och hur vi använder mobiler. Kan ni se att det där också trendar I typ av segment av målgrupper och att man har yngre generationer, äldre generationer?
Martin:Ja, verkligen. När vi drog igång det här så var det ju tydligt att det var en yngre, mobil, digitalvänlig generation. Pandemin ändrade otroligt mycket. Det var ju många som blev lite nästan tvingade eller forcerade in I att börja använda den här typen av verktyg för att man var så distanserad. Och efter det har det normaliserats på en betydligt högre nivå.
Martin:Det är inte alls bara en yngre population eller storstadsregionerna som använder de här digitala tjänsterna. Vi ser en väldigt bred demografi som använder tjänsten. Och det är väl bara så att med tiden kommer ju naturligtvis den yngre generationen att bli äldre. Och ju mer tiden går och ju äldre vi alla blir så blir vi allt mer digitala. Så jag tror väl att vi kommer att se fortsatt stora förändringar mot en allt större digitalisering och tydligare verktyg för digital vård.
Martin:Jag
Christoffer:tänker också att man måste ta med AI och teknik utveckling. Finns det några områden som ni utforskar mycket inom och hur ser de utforskningsområdena ut?
Martin:AI är ett riktigt hypeord samtidigt som det är vansinnigt spännande. Om saken. Personligen använder jag nån form av AI varje dag. Och gör allt mer och blir mer bekväm med det. Och vi tittar på det I bolaget.
Martin:Och det första vi har implementerat, vilket är spännande och ser lovande ut och börjar göra det på bred front nu, det är att vi hjälper läkarna I samtalet med patienterna att omvandla det till en automatiserad journalanteckning. Och det skapar flera positiva förutsättningar. Det ena är att det är tidseffekten, att det går fortare. Läkare sitter och har ett samtal med patienten och I slutet av samtalet har det redan gjorts en journalanteckning. Man kan fånga upp de vitala delarna och också diagnosticera under det samtalet med hjälp av AI.
Martin:Men du kvalitetssäkrar också, så du fångar upp att det verkligen görs en journalanteckning. För det där är en utmaning inom vården generellt sett. Att man Efterarbetet med patienterna och hur man journalför det är ju väldigt individuellt på läkarnivå. Så den är positiv. Det andra är att vi fortfarande har 70 0 analoga samtal som kommer in till våra vårdcentraler I månaden.
Martin:Och det är klart att det är en ganska stor belastning på vårdcentralen att hantera de där volymerna. Kan man hantera dem på ett effektivare sätt för att ställa den initiala frågan som du alltid ställer dig? Och man kan fånga upp det, där väldigt många av de ärendena är av administrativ karaktär. Man vill veta vad remissen är, om receptet kommit fram, var uppetiderna på vårdcentralen är eller boka en tid. Det är inte alltid det är vårdrelaterat, men de tar resurser och tid.
Martin:Det skapar en enorm frustration när det händer det som händer inom vården. Att man försöker ringa till sin vårdcentral mellan 8 och 9 på morgonen. Och då tutar det upptaget och man kommer inte fram och så ska man ringa dagen efter. Det är onödigt. Det ska inte behöva ske I framtiden.
Martin:Så de 2 sakerna känns spännande och väldigt tydligt applicerbara för mig.
Christoffer:Jag tänker att vi ska försöka runda av lite här. Men jag vill höra ditt perspektiv. Vad du tror att fastighetsbranschen kan lära sig av din och er transformation och kanske även branschen av digital vård? Finns det något man kan tänka runt konsumenter eller den fysiska vårdcentralen eller utformning?
Martin:Det är naturligtvis lite förmätet av mig att prata om fastighetsbranschen givet att jag har en ganska vag inblick I hur den affären ser ut. Så jag får hålla det på ett väldigt generellt perspektiv. Och jag tror att det viktigaste är att börja utifrån den entreprenöriella tanken av vilket problem löser jag. Jag tror att man ska vara försiktig med att digitalisera för sakens skull. Och jag tror att vi över de närmsta åren kommer att se en massa dåliga exempel på att man kastar teknik och AI på saker som inte behöver lösas.
Martin:Det finns framför allt ingen affär. Det är viktigt att man gör 2 saker. Man måste lösa ett problem och förstå vad det mynnar ut I till en affär. För du kan teoretiskt sett lösa en massa problem som inte har nån påverkan på din affär. Och då ska man kanske inte göra det som ett initialt skede, utan man måste få ihop båda delarna.
Martin:Och det tror jag nog är viktigt när man gör de här satsningarna. Att man kan lägga vansinnigt mycket tid och resurser på att bygga teknik och AI för sakens skull. Utan håll fokus på de 2 sakerna så tror jag att man kommer framåt. Och som alltid I alla affärer, fokus på kunden. Det är kunden nånstans I slutändan som talar om om det finns en affär, behovet finns eller om man kan effektivisera.
Christoffer:1000 tack för att du har delat med dig av er resa och din kunskap.