Subscribe
Share
Share
Embed
Under sommaren 2024 reflekterade Bodil och Jonas över ett politiskt skifte i USA och behovet av att bemöta trams som trams. De diskuterar vikten av kunskap som fundament för demokrati och framtid, samt problematiken med mobbning, lögner och missriktad tolerans i dagens samhälle. Avslutningsvis blickar de framåt mot en höst med nya projekt och möten.
Creators & Guests
What is Uppdrag kunskap?
I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Så fint att kunskap finns!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.
Uppdrag Kunskap.
Jonas:Kära lyssnare! Välkommen till podcasten Uppdrag Kunskap. I dag sitter vi hos dig, Bodil.
Bodil:Det är det vi.
Jonas:Vi har precis haft ett smattrande regn och en lite vikande temperatur. Rande regn och en lite vikande
Bodil:temperatur. Men igår hade vi en fin sommar själv.
Jonas:Det blev en bonus då. Det var ju ett tag sen sist konstaterade vi att när vi skulle koppla upp oss. Hur gjorde man och vad tryckte man? Vad har du gjort sen vi såg sist? Hur har din sommar varit?
Bodil:Jag har dels lagt om taket på mitt hus. Sen har jag sjunkit in I sommarens indi. Den ljuva indiigheten. Det har varit fullständigt fantastiskt.
Jonas:Vad härligt.
Bodil:Så den stora grejen har varit att göra ingenting och se vad är det då jag gör? Vad är det då som händer?
Jonas:Vi skildes väl åt med ordet konvivialitet.
Bodil:Ja, det var det senaste.
Jonas:Innan sommaren. Och sen har det varit indikatorerna. Vad har du uppskattat mest med den här sommaren?
Bodil:Alltså det var nog att nio veckor med takarbete, det blir rätt så intensivt. Så det var nog att det gick att komma ner så långt I varv så att jag inte visste på morgonen vad jag skulle göra den dagen.
Jonas:Är det det begreppet du lägger I? Att det blir vila och sommar?
Bodil:Ja, det är det. För att då kommer ju allt det andra fram som inte har skuggan av en chans. När man styckar runt det. Det var ostyckad tid.
Jonas:Tänker du ikapp när det blir så
Bodil:Alltså tänk ikapp vet jag inte vad det är för jag tänker alltid och jag tänker Jag tänker ikapp och jag tänker efter och jag tänker före och allt möjligt. Men jag tänker ju på något annat sätt. Jag kan ju aldrig få tyst på tankarna. De håller på och det vill jag ju att de ska göra. Men min attityd till dem till alla goda som jag får hela tiden om vad jag skulle kunna tycka var roligt att göra just nu.
Bodil:De sovrade jag ju mellan ganska rejält. För somliga av dem Det var så mycket arbete så det ville jag ju inte. Och det andra ville jag ju inte heller. Och så fick det ge sig vad det var som blev. Jag känner det som nu också när jag talar om det.
Bodil:Jag undrar över när nästa intäktsperiod ska komma. Att det är också ett sorts tillstånd. Som kan vara väldigt både kontempplativt och produktivt.
Jonas:För mig har det varit också att ge utrymme för det oväntade. Absolut. Vi har suttit här precis och planerat hösten och man konstaterat att man har ju väldigt Det är för mig väldigt vilsamt när man spontant upptäcker saker och har möjlighet att reagera på det. Eller att man plötsligt inser att nu vet jag ju reglerna I judo till exempel. Det hade jag inte haft tid att ta till mig I maj eller juni.
Jonas:Men nu var man I det där och kunde bli sittande och fascinerad över judosporten eller luftpistolskytte tio meter.
Bodil:Bockskytte.
Jonas:Bockskytte, ja. Man kunde också fascineras över vilket Det är ju deras aktiva antian Ingen Vad ska man säga? Det är deras aktiva liv och deras aktiva görande till vardags. Så sitter man där och så får man lära sig att de lägger så mycket tid på sina små lappar för ögonen och sina små vikter.
Bodil:Allt medan du bara sitter.
Jonas:Otroligt skönt. Jag tycker det har varit en omväxlande sommar. Vi sågs väl sist I början på juli tror jag. Då hade vi ju varit I Helsingborg ett antal dagar och haft ösregn och strålande sol om vartannat. Det har varit omväxlande.
Jonas:Både med aktiviteter och med väder. Sen när vi började att vakna till liv så skrev du till mig om att du hade fått en klar syn. Jag kände också samma sak fast jag hade nog reagerat på det, men inte Vi har lite olika ingångar på det. Men ska vi vända oss in mot ditt veckobrev den här veckan?
Bodil:För jag skriver ett veckobrev just om den klarsynen som blev så stark för att jag tyckte att nu har jag harvat ett och ett halvt år för att försöka driva fram att vi måste hjälpas åt att ge kunskapen om dess rättmätiga plats mellan oss människor. Eftersom den är så viktig, för skolan, utan för samhället och demokratin. Det går ju framåt I det arbetet. Men det tog sig ett jättekliv som blev just den här klarsynsvarianten. Och oväntat nog kom det från USA.
Bodil:Och det är ju inte precis det man räknar med. Vi hade väl alla känt att det var lite sorgligt med att Biden I den funktionen han hade Det kan vara så att han var precis lika klar som vad han hade varit hela tiden innan. Men hans förmåga att kommunicera hade gått ner så att det blev omöjligt. Det blev ju som en skadskjuten kråka. Och det är, med mina utgångspunkter, ganska sorgligt att föreställa sig att USA som var på väg mot ett val där Trump var den självutnämnda och givna segraren.
Bodil:Och så inträffade detta han in på planen Kom och Cumulel Harris på sitt sätt. Med en fantastisk vitalitet. Men också med en inledning där hon var väldigt tydlig med att den sorten som bara vränger på sanningarna, den är hon ju van vid. Hon kommer att lätt att bemöta Trump. Som åklagare har hon mött det I en väldig massa mål.
Bodil:Om kommer från henne eller vem det kommer, men samtidigt började Demokraterna samla sig kring en kampanj som heter Wed. Detta Wed riktar de mot Trump och hans utsagor. Det kan låta som om det är så långt ifrån konvivialitet som någonting kan vara. Men plötsligt så kunde jag se att det är ju faktiskt så att vi får börja göra så I Sverige också. För det är faktiskt så att tramps.
Bodil:Det är bara trams och det ska bemötas som trams. Och vi annars ska våga säga Att duger omkring och upphöja dig själv till en tänkare av bara hitta på det ena efter det andra utan att det stämmer med alla fakta som finns runt omkring. Det ska inte vi huka inför. Vi ska våga lite bättre. Vi ska våga säga ut att detta är bara Trump.
Bodil:Trump. Det är väldigt svårt att säga med de olika ärendena. Och sen började jag ägna mig åt Vad heter det på svenska? Alltså det här att När vi ser någonting eller hör någonting som vi tycker är konstigt så är det en sorts bekräftelse att kunna titta, är inte det här lite konstigt? Var det inte tvärtom som han sa igår?
Bodil:Vi andra ska kunna se att det är konstigt. Är det kanske rentav knäppt? Så trillade ordet knäppgök upp I mig. Sen började jag fundera och skrev efter hand ett veckobrev som handlar om att vi ska försöka lägga av med att analysera allt det här tramseriet som är en sorts hot mot demokratin. Det förtjänar inte den uppmärksamheten man ska bemöta, tramsätta dem här, det vill säga vid roten.
Bodil:Jag ska själv ålägga mig inför det kommande året, har redan gjort det, kände mig väldigt befriad. Att inte linda in saker så mycket. Och då är det inte frågan om att försöka göra skillnad på folk och folk utan det är att göra skillnad på att de som går omkring och bara pratar och som man kan vänja sig vid att det är ju bara prat. Det finns ju ingenting där bakom. Det ska inte tillmätas samma betydelse som det som är väl underbyggt.
Bodil:Det är bara om igen Alla har rätt till sin åsikt, alla har rätt till att tala, men man har inte rätt till egna fakta. För skulle var och en sina egna fakta så kan vi inte leva tillsammans. Det var liksom det stora uppvaknandet. Jag behöver inte hålla på och snurra I detta utan jag kan säga att trams är trams.
Jonas:Vi pratade ju om det här tidigare på frukosten, med glidning. Den här klarsynen som du pratar om. Jag kunde också känna att det fanns något befriande I att man Man konstaterade att det där är bara konstigt. Kvinnor med många katter Alla de här frågorna, de här uttalandena, det är bara konstigt. Det är inget annat.
Bodil:Vad var det nu för något med katter?
Jonas:Det har ju lyftes ju upp utav Kamelers eller tilltänkta runnning mait här. Det var ju hans runnning mait, det var han nu heter, lill Trump, som hade uttalat sig om det där galna kattkvinnor och så där att det fanns ett hot. Det finns så mycket som bara är konstigt. Men den här glidningen Jag minns ju att vi När man började scrolla I flöden så var det ju ett tag väldigt populärt att lyfta fram Nordkoreas ledning om vad de representerade för Att de hade uppfunnit allt från skiftnyckeln till att skrivit internationellt kända operer. Man hade ju vunnit golfttävlingar och gjort Houbin BAN sexton gånger av arton på en golfbana.
Jonas:De där lögnerna och det där kunde man fascineras av. Men man kunde också avfärda det ganska snabbt som lögner, för man visste bättre. Jag tänker att befolkningen I Nordkorea har ju levt med de här lögnerna under lång tid. Den glidning som vi har sett, där vi nu också lever I de här lögnerna av ledare som säger saker. Tänker du att det här kan påverka Ord är viktiga.
Jonas:Det har vi ju med oss. Kan det här betyda mycket för människor, tror du? Att det blir en klarsyn eller ett uppvaknande för fler för att vi kan förklara det på ett sätt?
Bodil:Jag tror att vi kan prata bättre med varandra om vi börjar I termerna att tramse är trams. Gör det inte till något annat. Tro inte att det hör till. Yttrandefrihet är en sak. Men det är inte detsamma som att man ska få gehör för alla sina yttranden.
Bodil:Utan de yttranden som är tramsten är trams. Färdigt.
Jonas:Vi pratade ju lite om också Det är ju så med USA är ju polariseringen. Man är ju också uppvuxen med att USA går före Oavsett om det gäller mod, kultur, politik, utveckling och framsteg inom olika områden. Men nu är man också före med någonting som är ganska mörkt. Hur långt efter är vi? Vi har pratat om det förut, I en svensk kontext.
Jonas:Vi har politiker idag som håller sig med egna åsikter och bemöter experterna och de lärdas analys motsätter man sig med att man har egna åsikter om till exempel miljöpolitik?
Bodil:Inte bara det, utan man håller sig dessutom egna experter. Man är ganska noga med att säga: Det är så som dina experter säger. Men så här säger mina. Sånt ska ju inte förstå oemotsagt om man tittar på att det här fina, forskningsbaserade och ibland också erfarenhetsbaserade som vi människor bygger upp tillsammans Det börjar ju med de riktigt små bra barnen. På dem kan man ju se att de kan ju inte låta bli att lära sig.
Bodil:De kan inte låta bli att förr eller senare resa sig upp och gå på två ben, fast det verkar alldeles omöjligt. De tycker det är väldigt roligt att börja skolan och de lär sig så det stänker om dem. Och det gäller för övrigt egentligen också oss andra också. De som är så gamla som jag. Vi kan inte heller låta bli utan vi lär oss och vill lära oss och vi lär oss.
Bodil:Och det där tillsammans blir ju något som innebär att kunskap är något som finns. Det var ingen slump att jag valde att kalla min gula bok för Så fint att kunskap finns. För den finns ju som ett fundament. Och det är ju det fundamentet som gör det så fantastiskt för att man skulle kunna ta det I en helt annan ordning och säga: Demokrati. Framtid.
Bodil:Vad är det som är otillgängligt för att vi ska tro på demokrati? För att vi ska tro på framtid? Ja, det är faktiskt att vi tror på kunskapen. För det är den som vi kan använda för att tillsammans se en något så när gemensam framtid. Så om irrelärarna gör oss bara trötta Om det blir för svårt då förfaller ju våra en till att till sist känna att jag får lita på min influencer och så får du lita på din.
Bodil:Och så får det bli som det blir. Och förresten har man så mycket annat att göra.
Jonas:Att avfärda ett uttalande som konstigt eller att avfärda en persons förhållningssätt eller budskap till att personen bara är knäpp eller en knäppgök. Det låter ju lite som en enkel väg ut. Alltså, det är väl missförstår mig rätt. För mig har det här ingenting med någon chansans att göra. Jag kan ju tycka att det är härligt för att jag blir mindre trött.
Jonas:För jag behöver inte ägna så mycket tid åt det. Att bemöta det eller att vara I tanken om det. Men det är inget med nån chansans mot personen att göra.
Bodil:Alltså, varje form av mänsklig gemenskap måste ju på sina olika sätt hitta former för hur kan vi något sådant här veta om att vi lever I en gemensam värld? Det fanns en massa fel på det gamla samhället, men I det samhälle som jag växte upp var det ju så att man utan vidare kunde säga både de vuxna till varandra och de vuxna till barnen. Om en man, som alltid pratade högre än andra och hade väldigt konstiga sätt att uttrycka sig: Du behöver inte bry dig om vad han säger. Han bara pratar, har vi samma andetag sa du, men han är bra med djuren. Det var inte så att han var utstött.
Bodil:Han fick lov att hållas, men man hade efterhand vant sig vid att hans de var så konstiga så de gick liksom inte att ta riktigt på allvar. Och då tycker jag det är rätt så klokt att inte fortsätta låtsas att ta dem på allvar, dag efter dag, år efter år, eftersom han ju inte ville ändra sig. Han ville uttala sig på det sättet som han gjorde. Det nya I vår tid är ju att man hittar varandra på sociala medier. Om man kan få saker Ju konstigare desto bättre, ju mer vrålktigt, lögnaktiga det är desto bättre sprids det ju på nätet.
Bodil:Det är någon sorts dumhetsvariant som vi har uppfunnit och som undergräver plattformen som vi står på. Det är inte människofientligt att säga ifrån när trams är trams. Det är inte människofientligt. Det är inte förakt mot en medmänniska.
Jonas:Vi som är uppvuxna I en annan tid än vad det är att växa upp nu. Jag tänker att det fanns också ett utrymme. I samhället så en ganska tydlig plats för människor som man slarvigt kallade för original. Det är någonting som jag tror väldigt mycket har försvunnit I. Jag har märkt på senare tid att det har skrivits krönikor om det I dagspressen.
Jonas:Man har gjort reportage om de som var väldigt synliga I samhället. Men alla visste vem de var, Vad de var bra på och vad de kanske inte gick att lita på. Vad man kunde dem till och så där. Och hur vi kan varandra till saker. Det är någonting som jag upplever har försvunnit från min barndom som har förändrats I samhället.
Jonas:Vi har kanske flyttat ut det där. Vi har lämnat det utanför gemenskapen. Är det för att vi alla har blivit Att allting ska vara så lika? Finns det plats för originalitet och för det som är lite annorlunda?
Bodil:Är det inte så nu att vi sitter här och pratar om dubbla strömningar som finns samtidigt? Å ena sidan så har kanske toleransen minskat för avvikelse mot normen. Å andra sidan kan man gå omkring och prata vilket tram som helst. Och få det spritt. För det kunde man inte föra.
Jonas:Det är två saker som samverkar.
Bodil:Ja Eller
Jonas:sker samtidigt.
Bodil:Ja och motverkar.
Jonas:Trams säger du många gånger. Det är svårt att säga ihop med Trump. Det har vi redan försökt.
Bodil:Men det är roligt.
Jonas:Finns det inte också något lekfullt I att få tramsa?
Bodil:Det är bara att man ska veta om när man trampar. Det är ju jätteroligt. Du gör vi tramsa mycket. Men trams kan vara till för att få en trams. Men man får inte upphöja trams till sanning.
Jonas:Man kan inte tillskriva det för stor betydelse.
Bodil:Och jag är benhård I att sanningar finns. Sanningar är inte bara mänskliga konstruktioner. Naturlagar finns.
Jonas:Om vi går tillbaka till Trump, det vevades ju väldigt mycket I media och I sociala medier inte minst. Gänget på hans sida, deras svar på det här med Wertir kom ju väldigt spontant och väldigt hastigt. Det har aldrig någon annan kallat mig förut. Vad är hans svar? Det blev lite Det kändes som kejsarens nya kläder lite grann.
Jonas:Det blev en Blir de tagna på sängen tror du av att det här blev en?
Bodil:Det vet ju inte jag. Jag förstår ju Då märker man ju inte mycket annat. Sen skaffar man sig en vice president som är ett lillejag, som kan följa med. Det är ju nåt alldeles annat än den här friskheten att våga utse en vice president och att samtidigt säga vi och tala om vad vi gör. För det är ju via vi:et som vi har den här korrektion.
Bodil:Jag leker ju gärna med speglingen av me som övergår I we. Och jag tror ju att vi kan inte vara några bra jag om vi inte också har ett vi. Så det är ju ett sätt. Men till det vill jag lägga tiden. Alltså när Trump kom med sina första lögner så var det liksom bara som han studsade och tidningarna började göra spalter där de räknade upp vad det var för osanningar som hade kommit idag och imorgon.
Bodil:Men när vi I efterhand har vant oss vid att det är en del av vår vardag. Och att allting har blivit som någon slags gyttjeträsk när vi traskar omkring det är då som jag säger att det är skönt med det där ögonblicket av klarsyn. Där man kan säga att det får vara sluttramset nu. Ska vi tramsa så ska vi det som en rolig lek. Och det passar det bra till och då kan man skratta mycket åt det.
Bodil:Men resten I det verkliga livet ska det vara lite mer ordning att reda på. För det är också skönt. Och så kan vi kanske rentav göra någonting som blir bra för framtiden. Det kan man ju inte. Vi kan inte göra någonting som är baserat från lögn på lögner redan innan arbetet har påbörjats.
Bodil:Det Det blir ingenting av
Jonas:det. Man har ju så lite politik I USA. Man har träffat några vänner som numera bor I USA och pratade om att det är ett annat politiskt klimat än vad vi är vana vid här. Att det fungerar på ett helt annat sätt. Men det fanns någonting I den här övergången också med Kamela och Nu tappade jag namnet på tilltänka vice-president.
Jonas:Glädjen I att göra någonting här och nu och känna glädje I det. Det är ju någonting man försökt förmedla. På samma sätt glädjen I att man väljer en person som man ser till att alla barn ska rätt till gratis skolmat. Man ska samma mat, man ska inte behöva en kupong med sig och visa och skämmas för att man inte har råd. Och vad det har gjort för skolresultaten och så I hans område där han har kunnat vara med och utforma detta.
Jonas:Men den glädjen I att göra någonting bättre för många människor, det har ju inte funnits utrymme för. Att de visar den glädjen. Det gjorde stor inverkan på mig kände jag att jag fick energi av det. För det har bara varit hat och
Bodil:personangrepp och lögner och tjuvknep. Då har det ju nyss kommit en rapport om den andra riktningen I Sverige. Friends senaste rapport. För det är klart att det är så att om man får mat I skolan och om man inte får mat hemma så blir skolresultaten bättre. Lika självklart är det att om man blir mobbad I skolan och därmed också på nätet, det vill säga dygnet om, det räcker inte att gå hem, man kan inte komma ifrån det om man blir ett mobbningsoffer, då är det ju så självklart att det visar sig också I skolbetygen.
Bodil:Men trots att det är så självklart så tycker jag det är fantastiskt bra att stiftelsen Friends har gjort en så gedigen genomgång över vad mobbning ger för negativa resultat I form av fallande skolbetyg. För det visar ju att vi som människor blir ju oförmögna att lära oss någonting om vi med lögner som vapen blir utfrysta från mänskliga gemenskaper. Så får man inte göra, framför allt inte mot barnen.
Jonas:Nej, och det Det här känns ju egentligen som att det här vet vi ju. Att det är så. Från unga år I skolan kan vi minnas att man aktivt jobbade mot mobbning. Den här tryggheten var så viktig för att man skulle kunna tillgodogöra sig studierna men också utvecklas.
Bodil:Men skalan som är nu är ju en helt annan skala än när du växte upp. Liksom nätet har givit den här anonyma horden möjligheter att kränga in en annan människa I vilka lögner som helst och ingen tar ansvar. Och det
Jonas:är ju som du säger att det finns ju det finns ju inget ont om tillflyktsorter där man får vila sig från det här också. Det är ju konstant dygnet runt tvåhundraförtiosju. Så är man ju socialt på nätet också. Jag tänker också att skolan I sig Det har vi ju pratat om tidigare. Att skolan I sig mobbar på ett sätt när vi underkänner unga människor som ska bilda sig.
Jonas:För oförmågan ifrån skolan att få unga människor att känna sig tillräckliga. Systemet I sig bidrar också till detta.
Bodil:Ja, icke-godkänd-stämpel är ju en svår stämpel att bära som ung människa. Och det betyder ju inte att man inte ska se att det finns människor som inte hänger med I skolan. Men svaret måste ju bli nåt annat än en stämpel. Svaret behöver bli: Hur kan vi kunna backa upp detta? Just idag är vi mitt inne I att kriminaliteten ses som den direkta följden av det.
Bodil:Kriminalitet, sammanslaget med olyckliga människor och bristande ork att ens Om man inte ens kan gå till skolan så kan man inte ens lära sig hemma för att man är omyndiggjord som människa. Så det kom inte I det här positiva ögonblicket av Claes. Men det förstärker nog egentligen att vi har ett ansvar. Gentemot varandra och framför allt gentemot barn. Det får bli lite ordning och reda I tillvaron så att de ska kunna veta vad de kan hålla sig I.
Bodil:Och det är väl gärna det jag skulle vilja att detta utmynnade I. Inte något hets mot folkgrupp, inte något hets bara mot lögn utan att sätta dem på den platsen som de förtjänar. Och I övrigt försöka göra det bästa möjliga. Att behålla sommarkänran en bit in I hösten och så.
Jonas:Ja, precis. Vi har ju också under tiden när jag tänker på Att vi planerar att göra en föreställning tillsammans med tal och ton. Det har vi nämnt tidigare I podden någon gång tror jag också. Den börjar ju ta form och har ju sitt datum där det ska smygpremiäras. Men när vi tittade på titeln på den så hade vi ju kallat den för kunskapen och tiden.
Jonas:Och nu har vi lagt till ordet tryggheten.
Bodil:Och det
Jonas:bottnar väl en hel del I detta tänker jag, som du pratar om nu.
Bodil:Ja, alltså djupt sett så bottnar det ju I att jag kan inte tänka mig en mer otrygg tillvaro än en tillvaro där man inte har någon kunskap att använda sig av. Eller där alla andra hade en alldeles annan kunskap. Och så skulle vi ändå behöva leva I det, snacka om otrygghet. Det går ju rakt in I det existentiella.
Jonas:Vi ska runda av det här lite grann, tänker jag. Det där Veckobrevet, det kan man ju prenumerera på.
Bodil:Det kan man.
Jonas:På Uppdragkunskap punkt se Du och jag har ju också pratat en del om vad ordet where blir på svenska. I avslutningen på Veckobrevet så har du två stycken frågor utöver huvudfrågan I Veckobrevet. Ska vi inte ta dem?
Bodil:Tar du dem. Jag tänkte att vi Det
Jonas:är spännande att höra av varandra. Jag tänker att man kan gå in på Uppdragkunskap punkt se och svara på frågan där längst upp på sidan. Den första frågan är: Vilket svenskt ord skulle kunna vara lika framgångsrikt här som Wert verkar vara där? Där har vi ju en massa olika förslag, du och jag, som vi har bollat fram och tillbaka. Men det är roligt att höra vad andra tänker om det.
Jonas:Fråga nummer två: Hur kan man bygga in I sociala medier och andra anonyma sammanhang att det som är knäppt är just knäppt och därför inte förtjänar och hamnar på likeslistan? Saknas det en knapp? Man har ju hjärta, att gilla, att kommentera och dela sig.
Bodil:Det är bara det bra. Vi ska hitta på en ny symbol som vi kan trycka på.
Jonas:Som liksom lägger sig över hela bilden eller filmen. Det här är ju bara knäppt eller konstigt, eller vad det nu blir då.
Bodil:För den andra toleransen Några roller längre upp I Växjöbrevet så står det att det handlar om missriktad tolerans. Vi ska inte hålla på att tolerera det längre. Vi sätter en liten symbol och så är det stämplat och så är det färdigt med det. Och så skulle det helst finnas något I tekniken som gör att det där med meddelandet det raderas.
Jonas:AI? Till exempel. För där finns det ju också Twitter. Det har ju varit diskussioner sista veckan om att det är på väg att implodera. Det är så överfyllt med hat och Friheten på Twitter och kränka andra vet ju inga gränser.
Jonas:Hur hårt man kan gå. Det finns ju inte heller Man kan ju inte komma åt det via lagstiftning. Det är ju nästan fritt fram att vara hur elak som helst nu.
Bodil:Men det är ju lite intressant för att sociala medier har ju faktiskt inte så lång historia. Vi har ju inte sett hur de kan gräva sin egen grav och implodera på egen hand. Men X är ju på väg.
Jonas:Ja, precis. X heter det
Bodil:ju inte. Vi pratar
Jonas:För jag tänker också att I en sån miljö så är det nästan omöjligt att vara nyfiken och utforskande.
Bodil:Det är ju bara.
Jonas:För det behöver ju tryggheten I att man litar på sammanhanget med I. Podden fortsätter vi med I höst va?
Bodil:Varannan vecka. Och Vecobreven går man varenda vecka. Det som kom denna veckan, det är nummer tjugoåtta. Så jag har ju nu hållit på mer än ett halvår att skriva veckorbröd. Och jag ska göra det året ut.
Jonas:Det blir minst femtiotvå veckor. Det är lite olika det där.
Bodil:Det brukar bli det på
Jonas:ett år. Varannan vecka är podden. Veckobrevet kommer varje fredag. Man kan prenumerera på veckobrev genom att signa upp sig på hemsidan. Då får man också lite annan information om vad vi håller på med.
Jonas:Men det skickar vi ut ett nyhetsbrev varje innehåller bland annat veckobrev. Och sen så återkommer vi med lite information om vår föreställning som vi ska ut med lite I höst. Vi konstaterar att det är en intensiv höst
Bodil:när vi tittar I kalendern. Vad tur att vi har haft den juva indiigheten.
Jonas:Ja, vi är utvilade och laddade. Vad ser du mest fram emot I höst? Den kom lite plötsligt.
Bodil:Nja, det skulle den komma. Nej, jag vill nog inte säga ut det för jag tror inte riktigt att jag vet. Men jag är på gång. Jag ser kanske fram emot att fortsatt vara på gång.
Jonas:Jag har ju sett din kalender och jag har sett min kalender. Det jag ser fram emot är att träffa människor. Vi ska ju faktiskt ut och resa en del och vi ska ut och träffa människor I olika sammanhang. Det ser jag väldigt mycket fram emot. Det här samtalet med att få samtala med människor är ju viktigt.
Bodil:Så är det.
Jonas:Och orden är viktiga. Japp. Tack för idag, Bodil.
Bodil:Tack själv.
Jonas:Kul att vara igång igen.
Bodil:Tack själv.
Jonas:Det gott. Vi avslutar som vanligt med ett citat som lyder: Det man lär sig tillsammans har ofta en särskild verkan. Detta trots att var och en ju alltid måste lära sig själv. Musiken idag blir Var är du min vän? Med Lisa Nilsson.
Jonas:Tack för att du lyssnat och en bra vecka! Nu är sommaren här och fjädern ligger blå. Nu är livet här jag borde hoppa på. Jag har inget att förlora,