Subscribe
Share
Share
Embed
Tyckpressen är Dagens ETC:s ledarpodd, med tidningens egna ledarskribenter och inbjudna gäster.
[00:10 - 00:41] Hej och varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Tyckpressen. Tyckpressen är Dagens Et Ceteras ledarpodd där jag, Max W. Karlsson, tillsammans med inbjudna gäster pratar om vad som är rätt och riktigt, kul och tråkigt men framförallt kanske vad som är bra och dålig politik. Jag är fortsatt lika allergisk, härlig följetong så hälften av året men jag sitter inte ensam i studion.
[00:42 - 01:12] Med mig idag har jag bland annat för den här podden en ny co-host. Jag heter Anni. Jag är så taggad på att säga mitt namn. Anni Krona heter jag och jag är just nu på Dagens Et Ceteras ledarsida tillsammans med Max. Vad har du för huvudfrågor om du fick välja? Säg två. Jag är väldigt klimatbetonad men också generellt samhällsfrågor och politik i allmänhet.
[01:13 - 01:44] Så himla kul att ha dig i Tyckpressen, Anni. Tack. Vi har då också med oss Jesper Fundberg, universitetslektor på Malmö universitet. Varmt välkommen till Tyckpressen. Tack så mycket. Det här avsnittet har jag döpt till ett helhetsgrepp om olika sorters bebisar. Vi ska prata lite om den kraftigt uppblåsta debatten om stök på nyhetsparker.
[01:44 - 02:11] Vi ska prata om riktigt och faktiskt stök som vi såg i veckan i de här skamliga scenerna från Stockholmsläktaren på Tele2 Arena. Vi ska prata lite om en text som du har skrivit, Anni, om att det föds för lite barn. Inte för små barn utan för lite barn i antal. Så det här blir ett helhetsgrepp och vi kommer att prata om ett av mina favoritämnen av många, manlighet.
[02:13 - 02:33] Jag skulle vilja börja med den här Gröna Lund-debatten bara för att det känns som att den har äntligen saktat ner men det har gått i en så rasande fart. För er lyssnare som inte har hängt med så börjar det allt, som så mycket i riksmedia, med en Twitter-tråd.
[02:33 - 02:55] Det var inlägg på Twitter från en frilansjournalist och förälder som skrev en tråd om stök på Gröna Lund. Konkret handlade det om pojkar, eller unga män, som beträdde sig stökigt, trängde sig i kön och sådär.
[02:55 - 03:13] Och hur den här pappan var besviken på hur Gröna Lund hade hanterat det. Och sen finns det en massa roliga detaljer i det här också. Om vi börjar prata om den här biten, om jag kanske skulle vilja börja fråga dig Jasper, hade du hört om det här?
[03:13 - 03:19] Eller lyckades du ducka den här väldigt Stockholmscentrerade sen Riksnyheten?
[03:20 - 03:26] Ni och Gröna Lund och vi och andra saker, nej jag har faktiskt missat det. Jag har inte heller sociala medier, det kanske är en större förklaring.
[03:27 - 03:40] Det är ju säkert så, det är medvetet från din sida antar jag. Ja, mycket mer. Då måste jag bara direkt fråga, varför har inte du sociala medier?
[03:42 - 04:01] Nej, jag jobbar ju på polisutbildningen och det är mycket enklare att hålla ordning och reda på saker och ting. Det är dumt att sprida massa grejer och dessutom så blir det mycket enklare i hjärnan. Man stör sig inte av så mycket saker som man annars lätt låter sig störas av.
[04:02 - 04:10] Sen kan jag också förstå att jag missar grejer, det är inte det. Men nej, det känns som ett enklare liv så här.
[04:10 - 04:14] Det är nog ändå en sund inställning, jag och Max kanske borde ta lite lärdom av den.
[04:15 - 04:31] Ja, verkligen. Jag borde göra det. Där är det mitt roll som reporter i det, jag hoppar ner i den där gyttjan men jag förstår att man skjuter sig ut från den. Verkligen, det gör jag. Men Annie, vad tänkte du första gången du såg det här?
[04:31 - 04:34] Vad var din första reaktion på det här? Såg du tråden när den kom?
[04:34 - 04:53] Ja, jag såg tråden och ganska intressant med tanke på att Jesper, att du har valt bort det här. Det kan också bli att det här känns som en väldigt stor fråga som är ett seriöst problem. Jag har inte så mycket att säga men kanske så var det mest den här arga personen på Twitter. Så jag tänker att när medier plockar upp sådana här saker så är det ganska...
[04:53 - 05:12] De måste ju verkligen inte bara kabla ut utan se vad är det här en personens upplevelse eller är det faktiskt ett problem, en trend, en start på någonting systematiskt. Det känns som att några kanske hade kunnat gräva lite djupare innan man gjorde det här till en så himla stor sak.
[05:12 - 05:28] Det fanns liksom inte riktigt någon stopp på det. Det var jättemånga som kände igen sig, som upplevde samma sak. Vissa gjorde det till en politisk poäng om invandring. Ingen gjorde det, tror jag, till en politisk poäng om manlighet. Att det är så män som tar sig plats i offentligt utrymme eller något sånt.
[05:30 - 05:41] Men det här var... Jag undrar var det här nyhetsvärdet kom ifrån och om det bara var så sommarmedier och redaktioner som ville hitta någonting att prata om.
[05:42 - 05:58] Det kändes som att tesen var att killar har blivit så himla mycket värre och det har blivit så mycket brötigare. Så kanske det är. Det vet säkert Jesper mer ifall män har blivit mer, vad ska man säga, stökiga.
[05:58 - 06:05] Men det kändes som att det fanns en ganska tydlig ambition om att få det att framstå så, i alla fall.
[06:05 - 06:08] Jesper, har inte stökiga ungdomsgäng alltid funnits?
[06:09 - 06:27] Jo, absolut. Det finns omvittnat och beforskat sedan lång, lång tid tillbaka. Vi talar inte årtiden utan århundranden. Särskilt unga män i grupp som stökar runt i offentligheten.
[06:27 - 06:28] Så det är inget nytt fenomen.
[06:28 - 06:30] Varför tror du att reaktionerna blir så starka nu?
[06:30 - 06:34] Oron kring de här och vad man ska göra och diskussioner, vad ska vi göra med dem?
[06:35 - 06:42] Varför tror du att reaktionerna blir så starka nu då? Eller är de ens det? De kanske alltid har varit så här starka.
[06:44 - 07:00] Ja, de är nog starka från och till. Sen kan man ju säga det här med sociala medier. Det blir väldigt många avsändare men väldigt få mottagare. Men det är allmänt så här. Det är en slags utmaning i sig man kan tänka på.
[07:02 - 07:19] Det blir ganska mycket av de här bubblorna och visklek dessutom. Det är en tredje aspekt. Man börjar någon enda och så blir det något annat av det som det trådar. Det kan man tycka olika saker om bra eller dåligt men det är så det funkar.
[07:21 - 07:40] Men visst, reaktionerna på unga mäns brölighet eller sätt att ta plats och stöka runt, de har ju alltid varit och funnits. Sen blir det intressant med hur man uppfattar, precis som du var inne på, hur man gör analysen.
[07:40 - 08:02] Analysen ligger till grund för vad man tänker att man ska göra. Är analysen att det här handlar om killar från en annan kultur och med andra förståelse av hur man beter sig i ett offentligt rum på grund av kulturella aspekter, då kommer åtgärderna hamna kring de aspekterna. Frågan om migration och så vidare.
[08:03 - 08:20] Analysen att det handlar om maskulinitet, då är det en annan form av åtgärdsprogram eller idéer som kommer i förgrunden som kopplas till kön och uppfostran. Så kan man naturligtvis tänka flera tankar samtidigt men det brukar vara knepigare.
[08:20 - 08:24] Jag tänkte säga, vad kan man det? Är det möjligt?
[08:24 - 08:37] Det hade varit fint om det kom en diskussion om hur man ska få män att bli lite mjukare. Men det känns som att det mer varit tuffare tag och säkert någon migrationsvinkel istället. Det var synd.
[08:37 - 09:05] Välj ett klimatsnällt sätt att resa i sommar. Med ETC-tåg slipper du det krångligt med att boka biljetter och massa olika tågoperatörer. Du bokar hela resan enkelt från en och samma sajt. Därefter får du alla biljetter i ett och samma mejl. Snabbt, enkelt och bra för klimatet.
[09:05 - 09:08] Besök etctag.se
[09:11 - 09:32] Vad är farligt för unga män i grupp? Det är konstaterat farligt. Det är en av de farligaste sakerna vi har i samhället. Sen om de är vita, bruna, gamla eller unga. Det verkar faktiskt vara lite mindre intressant. Framförallt från mitt perspektiv. Därmed betyder det inte heller att man ska förmildra alldeles oavsett ursprung.
[09:35 - 09:43] Men unga män i grupp har vi alla anledning att stanna upp och fundera. Det här brukar vara knepigt.
[09:45 - 10:01] Innan vi går vidare till nästa punkt så kom det ett tillägg i den här debatten. Föräldern som tog till Twitter var också besviken på att säkerhetschefen på Gröna Lund hade poserat i en James Bond-outfit
[10:01 - 10:24] hållandes i en pistol på sina sociala medier på ett privat Instagram-konto. Han sa att det skickade fel signaler att hålla i en pistol på det här sättet. Han var utklädd till James Bond. Det här tyckte jag var så unikt gnälligt att jag nästan blev imponerad.
[10:24 - 10:40] För det var precis samma argument som förhärligandet av gangsterkultur. Det finns de som menar att hiphopmusiken har och de där rapparna i de där förorterna som också ekar av gammalt gråll.
[10:42 - 10:58] Det blev applicerat på det här också som ett sista försök att hälla tillfälligt bränsle på en eld. Annie, blir du jätteupprörd om du ser någon utklädd till James Bond med en pistol? Tror du att unga förhärligar våld efter det?
[10:58 - 11:11] Nej, och han har gått in på en persons privata Instagram. Jag tänker att man kan hålla isär en privat Instagram och att det var en maskerad. Just det blir jag inte så upprörd över.
[11:12 - 11:31] Om jag frågar dig, Jesper, finns det något som... Säg att det här kanske inte är riktigt förhärligade våld och vapen. Ser du från ditt håll något som faktiskt gör det? Finns det någonting som förhärligar en våldskultur som du följer eller bevakar i Sverige?
[11:31 - 11:35] Finns det någon skillnad där? Är det så att våld glorifieras bland unga män?
[11:36 - 11:58] Ja, det gör det absolut bland en del unga män på olika sätt. Det kan vara allt från det populärkulturella våldet som förhärligas eller som är förebildligt. Men också det faktiska våldet med unga män som använder våld som också naturligtvis glorifierar det.
[11:58 - 12:15] Och skickar signaler kring att jag har ett stort våldskapital. Men det beror på vad vi menar med våld. Men det är det här som gör att jag inte har sociala medier och som gör att vi tar upp det med våra studenter på polisprogrammet.
[12:15 - 12:31] Se upp med vad ni har på era sociala medier för det kommer att tolkas och det kommer att analyseras. Och det kommer att förstås på en mängd olika sätt. För dem är det alldeles oavsett om det är något slags officiellt eller privat konto.
[12:32 - 12:38] Det är same, same. Var väldigt försiktiga för så slipper ni alla de här tolkningarna.
[12:38 - 12:59] Det är väldigt kloka råd. Jag har tidigare skrivit om sociala medier kopplat till myndighetsutövning. Men även människor som jobbar på myndigheter. Där har det till och med varit så att polisen har konstaterat att om riktlinjerna brister från myndighetens håll så utsätter de anställda för risk.
[13:01 - 13:18] Och det förstår jag verkligen. Man är ju en person där och det kommer att övertolkas eller tas ur kontext eller skärmdumpas eller framförallt bara leva kvar. Det är väldigt svårt. Men jag tyckte det var ett intressant sista bränsle här.
[13:19 - 13:42] Och man ska också komma ihåg, inte minst när det gäller myndigheter och så vidare, att sociala medier är ju inte offentligt styrda plattformar. Det här är ju företag. Du lägger ut bilder, innehåll, allt möjligt på ett privat företags server som det företaget kan göra vad den vill med.
[13:43 - 13:54] Vad svenska myndigheter har där att göra, jag tycker man ska verkligen överväga det. Det är som om man ägde det själva, men det gör vi inte.
[13:54 - 14:13] Ja, verkligen. Men om man pratar om det här då. Vi har ju beskrivit det här som ett dominansbeteende som finns bland unga män. Att till exempel tränga sig i kön och sådär. Hur bryter man ett sånt från ditt håll? Hur gör man? Hur hanterar man dominansbeteendet? För det är väl inte naturlag?
[14:15 - 14:35] Nej, om det är en grupp som det är, då är jag sära på dem. Det är nummer ett. Ja, det låter banalt men vi kan tänka det på alla möjliga sammanhang. Det är ju alltifrån, jag menar, man mår ju oftast inte bra av att vara i en grupp där det utvecklas den här typen av kultur och beteende.
[14:36 - 14:43] Men det kan ju vara alltifrån skola till förskola till asylboende till gängbostad.
[14:43 - 14:43]
[14:43 - 14:56] Jag är sära på människor så att det inte är i grupp. Med det sagt, det är ju ibland lättare sagt än gjort. Men tänka på hur vi organiserar vårt samhälle och hur vi gör med grupper av människor.
[14:57 - 15:14] Jag håller med, jag kan bara lägga till att män i grupp har alltid varit som kvinna något som man har hållit koll på. Det har orsakat obehag när man har varit på stan och när man har varit ute och sprungit. Men det är inte en ny grej.
[15:14 - 15:30] Det känns som att tesen här var att nu har samhället spårat och nu har det gått för långt. Litegrann undertonat är det ett migrationsproblem kanske. Jag menar bara att vi är ganska många som har varit rädda för män i grupp hela livet. Så det är inte så att det är en ny före-tesa.
[15:30 - 15:34] Det blev en nyhet när en pappa skrev om det, när en man skrev om det.
[15:34 - 15:38] Ja, men det är väl en typen av grej som män får döttrar och då blir de feminister.
[15:41 - 15:57] Det kan ju ha varit ett fall av att män får döttrar och vill försvara sin familj och känner att man inte räcker till i den biten. Vill dra lands men kan inte riktigt göra det. Exakt, det är en alfahande när man fick en dotter. Ja, jag tyckte det var jätteintressant.
[15:57 - 16:13] Man kan ju också fundera på hur man bemöter unga män enskild eller i grupp. Vi behöver kanske en mer diskussion om maskinitet, olika former av maskinitet och vilka uttryck som vi tillåter och hur man sätter gränser.
[16:14 - 16:37] För det var väl det som den här debatten också rörde kring. Den här obehaget, kanske också oförmågan att sätta gräns. Inte minst därför att det är obehagligt som du är inne på Annie. Det kan leda till repressalier och våld. Och det är obehagligt helt enkelt.
[16:38 - 16:58] Det kan man ju träna på hur man kan hantera den typen av potentiellt våld. Jag brukar säga att var inte den närheten eller tidigt säga kom inte närmare. Om man känner obehag, stanna där. Alltså vara tydlig och uttrycka det.
[16:58 - 17:13] Sen kanske ändå krävs att man behöver hantera om det blir våld. Men diskussioner om maskinitet och hur den här typen av gränssättning går till och hur den ska se ut i massa olika sammanhang.
[17:14 - 17:27] Både i de offentliga, förskola och skola. Men också i affärer, bibliotek och så vidare. Och hur vi tänker kring maskinitet och hur vi sätter gränser. Det är obehagligt kring att sätta gränser.
[17:28 - 17:47] Vi ska gå vidare till nästa punkt. Annie, du har skrivit en artikel. Jag dröpte den lite slarvigt till Let's talk about reproduction. Istället för Let's talk about sex, baby. Som det här lite handlar om. Kan inte du säga vad din text handlar om?
[17:48 - 18:05] Jo, lite grann ett svar på en annan text som ledarskribenten Sanna Birgersson skrev på plattformen rak höger. Och hennes tes var väl, eller det stämmer ju då, att kvinnor skaffar färre barn. Men hennes förklaring till det var att samhället har blivit lite anti-mödraskap.
[18:05 - 18:20] Och att det är för mycket negativ rapportering kring det här med att skaffa barn som kvinna. Det var liksom att p-pillar skrev ut hej vilt och det är en del av det här problemet. Hon menar att lösningen är kulturell, inte ekonomisk.
[18:21 - 18:39] Och det jag reglerar främst för var att hon nämnde inte män överhuvudtaget i den här texten. Män är som bekant en ganska viktig del av det här med att skaffa barn. Va? Newsflash. Nej men precis. Jag reglerar dels på att hon inte tar upp det här med ekonomi och de kriser som råder.
[18:39 - 18:55] Som faktiskt är seriösa hinder för folk att skaffa barn. Bostadskris, vårdkris, har man råd att bo någonstans om man får barn eller man blir ensamstående. Och då att männen inte nämns. Så det är därför väldigt kul att ha Jesper med.
[18:55 - 19:05] Jag tänker på det här med, är det inte också männens ansvar att känna att de vill ha barn? Eller att de ska ta ansvar för barnen? Vad tänker du kring det?
[19:06 - 19:24] Ja, det är alltid intressant att fundera när man lyssnar på debatten. Vad är problemet nummer ett? Hur framställs det? Och var läggs ansvaret någonstans? Det är ju rätt ovanligt att vi gör kvinnor till ansvar.
[19:24 - 19:42] Inte mäns våld, det brukar också bli kvinnors ansvar. Men det är inte ovanligt att många samhällsutmaningar läggs på kvinnor som deras ansvar. Till exempel här med reproduktion och barnfödande.
[19:43 - 20:00] Men det kan vara många andra saker också. Och då tenderar man att sätta igång saker som har att göra med de som man har ansvaret för. Eller de som man har framspelat som ansvariga. Pekat ut. Ja, precis. Så det är väl en intressant aspekt.
[20:00 - 20:07] Och det är rätt vanligt att kvinnor både framställs som problemet och ansvariga för att lösa problemet.
[20:07 - 20:24] Jag tycker det är jätteintressant. Det här hände lite till och med kopplat till valet. Precis efter valet när jag kollade på valdeltagandet. Tydligen är det väldigt socialt när man röstar. Att man röstar handlar ofta om att man röstar tillsammans med någon annan.
[20:24 - 20:42] Eller upplevers i en grupp som röstar. Men då kom det också forskning som visade att det var en otroligt hög grad män som röstade. Om de visste att deras mamma röstade eller har röstat. Att det var en sån viktig faktor i det här sociala.
[20:42 - 21:00] Mycket mer så än om man visste att pappa röstade. Då var det fler som fortfarande kunde stanna hemma. Och då var det direktdebattörer som var ute och sa Ja men då borde ju alla mammor säga till sina söner att rösta. Då kände jag bara, det här var en till grej. Man la på mammorna som man inte hade tillräckligt att göra i det här.
[21:00 - 21:08] Men hur kommer det sig att män kan ducka det här ansvaret för de här frågorna då, Jesper? Hur kommer de alltid undan?
[21:09 - 21:11] Hur kommer män undan?
[21:14 - 21:30] Vill du spara och samtidigt göra världen lite renare? Då har ETC tagit fram en lösning för dig. Vi har startat ETC Bygg för att få igång byggande av hyreshus utan vinstjakt. Utan miljöförstöring och med lägre hyror. Spara direkt i husen till 2% ränta.
[21:31 - 21:33] Läs mer på etcbygg.se
[21:33 - 21:35] Hur är det att jobba med könsordning?
[21:35 - 21:52] Ja, det är ju en bra fråga. Jag tänker att i grunden skulle man kunna säga att det handlar om någon slags idé kring könsordning, det vi ju ofta gör män till det givna.
[21:53 - 22:08] Alltså, vi pratar om kvinnor och vi pratar om kvinnors ansvar och kvinnors natur. Och vi gör män till människor mycket mer, alltså till individer. De är fotbollsspelare, de är politiker och så vidare.
[22:08 - 22:28] Medan kvinnor blir kvinnliga diton. Och det är klart att då kommer de under radarn mycket mer. Utan vid vissa särskilda tillfällen, om vi just pratar specifikt om maskinitet, då är det lite svårt att ducka. Men ofta så är det ju att man är en slags maktig att vara norm.
[22:28 - 22:46] Alltså vara självklar i den meningen. Det betyder inte att alla män upplever sig vara självklara, men som grupp. Så det är väl en förklaring. Vi är helt enkelt vana vid att träna det, att prata om kvinnor. Och då hamnar mycket mer ansvar och fokus på kvinnor.
[22:46 - 22:51] Vad de gör och inte gör och så vidare. Jag skulle säga könsordning.
[22:53 - 23:13] Det har varit ganska mycket debatt kring kvinnor som har tröttnat på att vara projektledare. Och den som tar ansvar. Och jag tror att om det är någonting kulturellt som man kan kolla på, så kanske det är just det. Att kvinnor kanske har tröttnat på att hela tiden vara den som driver saker. Som tar ansvar. Som är första föräldrar, om man kan uttrycka sig så.
[23:14 - 23:32] Men hur ska man få männen att ändras? Ett vanligt argument är att det kanske är kvinnorna som tar för mycket ansvar. De kanske borde släppa lite på kraven. Och de är så himla noga med att det ska vara ordning och red. Det ska vara rätt kläder på förskolan. Vad säger du Jesper? Hur kan man komma bort från den grejen?
[23:33 - 23:50] Ni säger ju nästan att adressera pojkar och män. Mycket mer. Tala om det och uttryck det. Vad är det för krav och förväntningar? Men också vilka orimliga krav och förväntningar det finns på pojkar och män som är helt galna. Och osunda. Många gånger.
[23:51 - 24:01] Men att resonera och reflektera kring män och maskuliniteter. Det är väl ett sätt att problematisera och peka på män.
[24:03 - 24:21] Precis det du sa. Jag tittade igår på ett klipp inför det här. Lite i min research och sånt. I USA har den yttersta högen gjort det till en fråga igen med att man inte borde få skilja sig.
[24:21 - 24:38] Om det inte är så att båda parter vill det. Det kan ju låta som en 1800-talsdebatt. Men initierad av en högerprofil som just nu skiljer sig. Han är just nu i en skilsmässa för att hans fru skiljer sig. Då görs det alltid direkt så.
[24:38 - 24:54] Svenska försöker göra någon form av liknande debatt. Den här gången är det Sverigedemokraternas egen Youtube-kanal som står för det. De har ett, kanske deras hittills roligaste klipp som jag har sett i alla fall. Som bevakar de här. Om frågan varför skiljer sig folk.
[24:54 - 25:10] Varför skiljer sig kvinnor är det det som de pratar om. För att majoriteten av skilsmässor initieras av kvinnor. Där var de inne på att kvinnor ställer för höga krav på sig själva. Att de borde lugna ner sig.
[25:11 - 25:30] Och att allting kanske inte behöver vara städat och tvättat hela tiden. Det här är direkt från det. Men de säger också att sociala medier gör att kvinnor tror att de förtjänar bättre när de ser hur andra har det.
[25:30 - 25:43] Och påverkas för att de är känsliga för det sociala. Vad säger du om det Annie? Tycker du att kvinnor är känsliga för det sociala? Är det en dålig grej?
[25:43 - 26:00] Det kanske man är. Det är väl alla människor. Om man ändå har Instagram och Twitter. Men det där låter som en riktig moralpanik. Ungefär som i den texten som jag svarade på. Att kvinnors roll är att vara duktiga fruar och skaffa barn.
[26:00 - 26:07] Och sen får folk panik när kvinnor vill annat. Det känns som en ganska klassisk gammalaxunken-reaktion.
[26:08 - 26:22] Jag tycker det är intressant att det ställs krav på att prata om reproduktionen på ett bättre sätt. För jag upplever inte att reproduktionen baktalas på det sättet. Man kanske inte pratar om det lika mycket. Men det är kanske också för att kvinnor vill göra annat.
[26:22 - 26:40] Ja, exakt. Det är väl en naturlig utveckling av arbetslivet och allt som har hänt. Jag tror verkligen på det här med att kvinnor känner, inte alla förstås. Men många kan tänka mig. En stress i att man ska göra karriär. Man ska sköta relationer.
[26:40 - 27:00] Man ska hinna med att göra det man tycker är kul. Sen har man den här ekonomiska stressen. Var ska jag bo någonstans? Var ska jag bo med ett barn? Om jag har två barn blir jag ensamstående. 6 av 10 kvinnor har inte råd att separera i Sverige. Så att säga att den här ångesten, eller minskade lusten som man uttrycker sig som, handlar om något annat än ekonomi.
[27:01 - 27:07] Det tycker jag är dumt att säga så. För att ekonomin är en jätteavgörande del för hur man kan skaffa barn överhuvudtaget.
[27:07 - 27:22] Det hade blivit intressant om det var så att man pratade jätte... Man gör exakt som Susanna Bireson vill. Man pratar om reproduktionen på ett jättepositivt sätt. Man får små tjejer att vara barnvakt oftare för att de ska vilja ta hand om barn. Lära sig tidigt och göra det och sånt.
[27:23 - 27:34] Det hade ju inte förändrat något av det här materiella som du pratade om. Inget av det ekonomiska. Det hade varit kvar. Bostadskrisen hade varit kvar. Platser i förskolan och krisen på det hade varit kvar.
[27:34 - 27:47] Och jämställdheten hade väl varit sämre då? Jag står väl fast vid mitt förslag att småpojkar kanske borde sitta barnvakt istället. Så att de kan få känna att det är faktiskt fint och härligt att umgås med barn.
[27:48 - 27:53] Har du någon mer fråga kopplat till din text som du vill köra? Du har två män här.
[27:54 - 28:09] Jag kan fråga dig Max då. Jag tycker det är kul att prata med... Jag är kvinna och jag har flest tjejkompisar. När mina vänner skaffar barn så ser jag ju mammanrollen framför allt. Men hur har du upplevt, Nadina, om du har några manliga vänner som har skaffat barn? Hur har du upplevt det?
[28:10 - 28:25] Ett exempel bara är ju så... När jag runt 2014 och de runtom åren så gick jag på flera sådana här som det kallas killmiddagar. Som var en metod för att killar skulle kunna prata på ett annat sätt. Det var könsapratistiskt för män.
[28:26 - 28:42] Och det var jätteintressant. Det var väldigt utvecklande för mig. Den första frågan som ställs på dem. Den allra första frågan som man ska prata om då med främlingar ofta. Det är när pratade du senast med din pappa om något annat än något praktiskt?
[28:43 - 28:43] Bra fråga.
[28:44 - 29:05] Och bara den frågan startade samtal som höll på i timmar. Alltså en fråga. En enda fråga. Räckte för att jättemånga skulle vrida upp locket på känsloburken och börja prata om det här på ett genuint sätt. Och det har jag sett flera unga pappor ta till sig och agera utifrån.
[29:06 - 29:07] Det är coolt.
[29:07 - 29:24] Jag bara slogs av att det var en ganska tydlig... Trots att man har kommit långt i Sverige med jämställdhet jämfört med en del andra länder. Och att man kanske tycker att man lever i jämställda relationer till viss del. Så märks det ändå ganska tydligt upplever jag när man får barn.
[29:24 - 29:29] Eller när folk får barn. Men det var ändå en person som var lite mer ansvarig för ditten och datten.
[29:30 - 29:31] Killarna kunde fortfarande dricka öl.
[29:32 - 29:49] Ja men exakt. Sen finns det en del grejer rent fysiskt som är att kroppen påverkas. Men jag har ändå sett det litegrann. Alla får göra som de vill. Självklart, jag märkte bara att det var en ganska tydlig skiljelinje mellan vem som tog mest ansvar.
[29:49 - 29:54] Är det här något du känner igen, Jesper? När du bara hör mig och Annie riffa om det här.
[29:55 - 30:12] Det finns några studier där det sticker ut. Det har också ändrats. Pappor har ju blivit mer handla, laga mat, städa. Vi ser att det har förändrats över tid.
[30:13 - 30:33] Men om man lägger in en fråga kring planera barnens massäck för en utflykt. Då sticker den frågan ut ganska rejält. Det är väldigt mycket mer mammor som gör den typen av insats.
[30:33 - 30:49] Så det är den här planeringen som du var inne på tidigare. Och inte bara kring sig själv utan i familj och barn. Gud vad intressant. Det borde hända saker samtidigt som det finns väldigt tydliga uppdelningar utifrån våra föreställningar om vem som är ansvarig för vad.
[30:49 - 31:04] Direkt kopplat till det tänker jag att det också lär påverka oro. Eftersom en del av planering är att oroa sig inför någonting. Hur det ska gå med det man planerar. Jag tänker att det går hand i hand rätt ofta.
[31:05 - 31:22] Ja, jag känner verkligen det. Det är också svårt att mäta just det här. Att planera, tänka framåt och oroa sig. Det är en väldigt stor del av vardagen att gå och fundera på. När man ska hinna med saker, att boka saker, att komma ihåg saker. Det är en evig diskussion som man har haft jättelänge.
[31:22 - 31:42] Men den är ju inte oviktig. Livet är fullt av planering och praktiska saker och bokningar hit och dit. Det är inte alltid så himla kul. Har man ett eller flera barn i ekvationen så blir det ännu mer. Jag har en känsla av att det kan späs på när barn läggs till i bilden.
[31:43 - 31:55] Ja, verkligen. När jag hade små barn, nu är de vuxna båda två. Då fanns det inte sociala medier så hade man mer tid. Just det, ja. Det ska ni ju hinna med nu också, ni som är föräldrar. Ja, sant.
[31:55 - 31:58] Jag ska få in skärmtiden i ekvationen.
[31:59 - 32:16] När min lillebror var liten så var min pappa mest hemma med honom. På förskolan, när min bror var ledsen, då skrek han inte efter mamma utan efter pappa. Det här var 1991-92 någonstans. De var helt chockade att det var ett barn som skrek pappa och inte mamma. Det var ändå intressant.
[32:17 - 32:34] När jag var liten så sa jag fel på förskolan. Jag sa farfar och farfar om min farfar och farmor. Då trodde förskolepersonalen att det var så ovanligt progressiv farfar. Jag kunde säga att idag ska farfar och farfar komma och hämta mig.
[32:34 - 32:35] De var så, aha!
[32:36 - 32:49] Jag växte upp under föreställningen att jag var en grabb. Min pappa sa liksom, kom nu grabbar, så går vi. Vi hade tydligen väldigt progressiva uppväxter utan att det var tänkt så.
[32:49 - 33:18] Vi hoppar vidare till det sista. En punkt som jag löst döpt till domaren tog mansbebisarnas leksak. Jag vill prata mer om vad som får män att bete sig så otroligt illa, konstigt, våldsamt och utåtagerande.
[33:18 - 33:36] Vi ska prata om det som hände i Stockholmsderbyt, AIK, Djurgården. Det var så att mot slutet av matchen, när Djurgården leder, så blir det skandalscener. Det blir det som kallas Bengaltennis, när man slår Bengaläldar fram och tillbaka mot varandra.
[33:38 - 33:57] Det blir ett publik som stormar planen, tar sig ut på den. Polisen svarar och behöver göra det såklart för att hålla ordningen här. Det är bland annat med polishundar. Fredrik Reinfeldt har till och med uttalats i hans första presskonferens som ordförande för Svenska Fotbollsförbundet.
[33:58 - 34:07] Det har varit en hel del debatt om det här. Jesper, vad var din första reaktion när du såg de här skandalscenerna?
[34:08 - 34:21] Det är väl ungefär som med en som brölar på stan. Det var inte första gången och förmodligen inte sista gången heller. Jag tänker att de gör det här för att de får och de kan.
[34:21 - 34:29] Lite så att det är en miljö som tillåter det eller kanske till och med uppmuntrar det.
[34:29 - 34:50] Ja, du har ju också fotbollsspelare som säger att jag skulle aldrig säga något illa om mina supportrar, hur de än beter sig. Ja, det är ju också en tydlig signal. Det är klart att det är väldigt bra och härligt att ha supportrar, men det kan ju inte vara till vilket pris som helst oavsett hur man beter sig.
[34:51 - 35:04] Jag vet inte om det är av rädsla, därför att jag förstår att det är mycket gängkriminella personer i de här sammanhangen. Eller om man faktiskt ärligt menar att man får bete sig hur som helst på en läktare bara man hejar på rätt lag. Jag vet inte.
[35:06 - 35:07] Annie, vad var din första reaktion?
[35:08 - 35:10] Du spelar ju ändå fotboll också. Jag spelar fotboll.
[35:10 - 35:13] Händer det här när du spelar match?
[35:13 - 35:35] Nej, men det jag tänkte på är att det är ju verkligen inte obs på samma nivå. Jag kan säga att vår publiksiffra i snitt där jag spelar kanske är tio personer och det är våra pojkvänner och syskon. De kastar Bengal-eldar och röjer. Ja, få Bengaler. Men ändå så kan det ju komma, nästan varje match eller träning så är det ju grupper av män i olika åldrar som stör stämningen.
[35:36 - 35:55] De kastar inte Bengaler men de säger glåpord och kommenterar tjejers utseende och så vidare. Så har det varit sedan jag var liten och spelade fotboll. Jag har till och med fått be tränaren ta bort de här personerna från planen. Så det händer ju på alla nivåer att män beter sig illa.
[35:55 - 36:11] Jag blir bara helt ledsen att det får pågå. Jag hade ju till exempel inte velat ta, om jag hade en liten dotter, ta med henne på en match hade det känts helt omöjligt. Så ska det ju inte vara. Jag tänker också om det hade varit ett damlag och det här hände.
[36:11 - 36:28] De hade ju direkt gått ut och bara, det här är inte okej. De hade ju aldrig någonsin köpt det här beteendet från grupper av kvinnor som skadar andra människor. Så det är ju verkligen så här, nej det är bara inte okej. Det är ju så mycket manlighetsnorm som stökar.
[36:29 - 36:47] Jag försöker tänka hur det hade övertaget sett ut. Jag kan inte ens se bilden framför mig om det hade varit motsvarande styrka på hundratals om inte tusentals som kvinnor som står där och bråkar med polisen och stör ordningen och tar över hela stadsdelar.
[36:47 - 36:55] Kasta saker på gulliga hundar. Ja, precis. Kasta saker på hundar. Det finns liksom inte. Men så pass då, vad man ser hela tiden.
[36:56 - 37:16] Du ser det. Det måste du kunna se. När det är biljettsläpp på våren till Dramaten. Hoden av kvinnorna rusar över Sergels torg, drar upp kjolan och pekar fingret åt hundars grabbar. Slår hon lite på näsan och springer vidare. Och sen in i biljettkassan där de bara vrålar Persbrandt, Persbrandt, ge oss Persbrandt.
[37:17 - 37:18] Tänk viralpaniken om det händer.
[37:18 - 37:41] Exakt. Och så losskar på Spårväg City på samma sätt som när Stockholmslagen i mansfotbollen åker pendeltåg. De här takeovers av hela stadsdelar är också intressant på ett sätt. Det finns ju en supporterkultur som är firande och sånt.
[37:41 - 37:58] Men att det finns det här, precis under ytan så finns den här tillåtelsen för det här. Klubbarna har ju fördömt det här, och AIKs vd har avgått och de andra topparna hänger löst. Men det här är ju fortfarande någonting som ingen låter förvånad över.
[37:58 - 38:04] Ingen låter förvånad över den här typen av storskaliga ordningsproblem som saknas.
[38:05 - 38:21] Det finns ju inget sätt, det finns ju inget konkret sätt. Nu har man ju övergivit de här kollektiva villkorslapparna, de här bestraffningarna. Nu ska man ju då utreda enskilda individer. Det är ju otroligt resurskrävande och tar väldigt lång tid.
[38:21 - 38:42] Man hade hittat sex personer förra årets någon av de här derbyna, när det uppenbarligen var x antal hundra som hade bråkat runt. Frågan är vad som är värt vad. Spela fotboll eller se på fotboll är ju inte en självklarhet.
[38:42 - 38:51] Det är inte något samhällsbärande heller. Man kan tycka att fotboll är otroligt viktigt och jätteintressant, men det är inte skolavård, sjukvård och så vidare.
[38:53 - 39:15] Det är dessutom någonting som klubbarna ska bära själva. Alltså själva verksamheten är ju så. Det är de här föreningarna på samma sätt som andra föreningar som gör saker. Men här är det ju enorma resurser från det offentliga som det handlar om. Och även det offentliga rummet som fullständigt dominerar kollektivtrafik
[39:15 - 39:34] och även hela stadsdelar under en viss tid. För privilegiet att stå där. Men finns det någonting i det här som är kopplat till alkohol också? Jag vet inte om du har någonting i det.
[39:35 - 39:41] Jag tänker att det till manlighet också finns kopplat en syn på alkohol, en alkoholkultur också.
[39:42 - 39:59] Ja, det är bland en del av de här som stökar runt. Det är ju påverkade av alkohol, en del är påverkade av narkotika. Men en del tycks vara allmänt påverkade av mansnormen, att man får använda våld och man ska använda våld. Men vi är tillbaks till den där.
[40:00 - 40:15] Hur disciplinerar man män? Och hur sätter man gränser för mäns problematiska beteende? Jag menar inte allt beteende, men det här problematiska beteendet. Och den oro och stress och rädsla som det tycks finnas kring att disciplinera män.
[40:16 - 40:34] Det vill säga att sätta stopp och gräns. Jag har hittills inte sett något som sätter gräns och stopp förutom pandemin. Men det var ju som en människa, men det var ju något annat. Men jag har inte sett någonting som stoppar det här. I Turkiet, det kan man säga mycket om landet,
[40:34 - 40:50] men för många år sedan så var det en motsvarande situation på ett derby. Där har man då bestämt att nästa match mellan det ena och det andra laget, då fick bara kvinnor och män under tolv år bevista matchen.
[40:50 - 41:08] Det var ett väldigt radikalt grepp. Det kom ju massor av publik, det var en god stämning. Men någonstans när det är väldigt problematiska beteende så måste man göra radikala förändringar. Och jag ser inga sådana. Och då kommer det här att fortsätta.
[41:09 - 41:14] Intressant förslag. Det hade varit kul att se hur stämningen blev utan män över tolv.
[41:15 - 41:16] Ja, verkligen.
[41:17 - 41:33] Jag vet ju att det kommer att röra, och Reinfeldt sa det, inga kollektiva bestraffningar. Och vi vet vad fansen och klubbarna är. Ja, men fansen och klubbarna vill ju inte stöta sig med de här våldsamma. Och jag kan ju säga allt det här för jag har inte sociala medier, så slipper jag den handstall.
[41:33 - 41:49] Men det är ju någonting som måste ske för att det här kommer inte att sluta bra. Det kommer att drabba ännu mer än vad det redan gör. Och det är ju någonting fullständigt absurt att det här får fortgå.
[41:49 - 42:05] Och jag gillar inte kollektiva bestraffningar, men jag kan just nu inte se något annat än att man måste göra något radikalt. Därför att det är det man använder sig av för att utverka det här våldet. Det är ju det kollektiva. Alltså man gömmer sig i mängden. Man gömmer sig uppe, så att säga.
[42:05 - 42:14] Det är det som är grunden för att utöva det här våldet. Ja, jag kan inte se något annat just nu, men jag är öppen för andra förslag.
[42:14 - 42:41] Jag kan tänka mig att det också är det som gör i den här mentaliteten att det är vissa som hoppar över ett staket tillsammans med andra som de annars inte hade gjort såklart. Alltså det är ju att de är en del av den här. De ser sig som en del av den här. De följer det. De pressas in i det. Polisen har ju varnat också för att det här är i värsta fall så blir det en insocialisering av ungdomar i en så helt parallell miljö.
[42:41 - 42:54] Där det är andra regler och andra lagar som gäller, bara för att det är en helt unik och väldigt manligt dominerad kontext.
[42:54 - 43:15] Resurserna som går till det här är ju enorma. Jag är inte någon superung person, men jag är rädd när jag är ute på stan eller åker tunnelbana. Om man är en 15-årig tjej, då hade jag varit kanonrädd för de här grupperna av arga män som börjar slåss på tunnelbanan, på krogar, på torg.
[43:16 - 43:18] Så nej, det är verkligen inte okej.
[43:18 - 43:35] Det är en kronorsfråga hur stoppar man mäns våld. Det har funnits förslag, det har funnits politiska satsningar och så vidare, men syvende sist fortsätter män att slå andra män och kvinnor.
[43:36 - 43:39] Det är ett jättestort bekymmer.
[43:40 - 43:58] Det där tycker jag är så intressant, för det finns mycket forskning eftersom mäns våld har pågått så pass länge. Det är ett av de ämnena som har studerats väldigt länge i olika fält och discipliner. Där finns det vad som är beteendeförändrande.
[43:58 - 44:15] Att flytta på en individ från en geografisk miljö till en annan som man gör med gängkriminella. Att de får flytta till Norrbotten. Men här skulle det vara så att man flyttade tusentals män.
[44:15 - 44:37] Det funkar såklart inte riktigt. Det andra som man har sett är socialt tryck. Det förändrar beteenden. Att det finns ett starkare socialt tryck att inte bete sig så. Det är det som förändrar när man har farligare tankar som kan skada andra.
[44:37 - 44:52] Terrortankar, jättevåldsideologier eller till och med vaccinskepticism. Då har det varit ett socialt tryck som har fått dem att gå åt rätt håll. I ett sätt som inte utsätter dig och andra för risker. Men det här sociala trycket når ju inte de här personerna.
[44:55 - 45:06] Det sociala tryck som finns som ett svar från klubbarna, media eller de som har uttalat sig. Det når ju inte de som faktiskt står där och hoppar över staketet. De blir inte pressade av det här.
[45:07 - 45:27] Det man önskar var att det var hyfsat tydligt från fotbollsförbundet. Mer klubbar, mer kring de här spelarna. Men också övriga supportrar. Jag är också inne på socialt tryck. Vi tränar våra blivande polistudenter kring det här som ibland är helt oacceptabelt och absurda.
[45:27 - 45:42] Att det förekommer sexuella trakasserier inom polisen. Vi använder forumspelare så att de får träna sig på att agera kring situationer som någon har erfarit. Och då sätta tryck på killarna att stoppa.
[45:43 - 45:59] Och förstå att ni är ju fler som tänker rätt här. Och som också kan stoppa beteende. Alltså ta ansvar för andra mäns beteende. Och när någon agerar så följer ju fler på. Så när någon tar första steg och säger stopp. Eller det här är inte okej. Eller vad gör du?
[46:00 - 46:16] Då får man ju med sig tre, fyra stycken och då blir det socialt tryck. Den formen av träning, hur jag ska kalla det. Och den formen av sätt att jobba. Då behöver man kanske kring det när det gäller fotbollsklubbar här. De andra som också står där.
[46:16 - 46:26] Jag förstår också den här oron för det våld som finns. Vad kan man utsattas för? Men det är någonting kring sociala tryck som jag är inne på också.
[46:27 - 46:43] Det mest konstiga som jag har sett kring det här är de som argumenterar för att det är ett bra utlopp. Att det är bra att de agerar med det våldet där och inte gör det på andra ställen. Som att det skulle vara inneboende våldet i mannen. Och det reproducerar ju den här manligheten som är så pass skadlig.
[46:43 - 46:56] Att männen innerst inne är ett djur som de ska tämja. Eller att de måste få ut det här på något sätt. Som att det är inneboende i alla män. Att det finns ett våldsamt monster. Och det är ju jätteskadligt.
[46:57 - 47:12] Ja, är det så då måste vi ha utgångsförbud för alla män över 18 år efter klockan 18. Om vi tänker att det går inte att stoppa eller herberera. Då kan vi faktiskt inte ha tillåtande utgång efter 18.
[47:13 - 47:23] Det är också så slappt. Det är ju så, jag tänker att det inte är så. Det går faktiskt att påverka. Men konsekvenser också. Det är för lite konsekvenser.
[47:23 - 47:32] Jag höll med. Men det är intressant för just det där. När man säger att någonting inte går att ändra. Det upplever jag att man många gånger säger för att man inte vill göra någonting åt det.
[47:33 - 47:36] Man kanske inte vill eller inte vågar.
[47:36 - 47:52] Men också det här med att män får vara individer och människor. Men att kvinnor får vara kvinnor. Har man ens pratat om att det här är ett mansproblem. Man har ju mer pratat om supportrar. Alltså folk har varit dumma. Det har inte varit så många som jag har sett som har lyft shit vi har problem med mansrollen.
[47:52 - 47:58] Den måste vi börja jobba med för att barnen är små eller männen är små. Och det är den som hela tiden saknas.
[47:59 - 48:19] Ja, verkligen. Det här var så intressant att prata om. Vi har till och med dragit över tiden. Det är dags att sluta för idag. När vi avslutar Tyckpressen brukar jag fråga våra kära deltagare om det är så att man har något lästips. Eller något annat tips för vidare läsning eller något helt annat till lyssnarna.
[48:19 - 48:25] Annie har du någonting du skulle vilja tipsa Tyckpressens lyssnare om den här veckan?
[48:25 - 48:33] På det här temat så tycker jag att alla borde läsa boken Galias stöttrar av Gerd Brantenberg. Har man inte läst den så är det verkligen ett starkt lästips från mig.
[48:35 - 48:39] Jesper har du någonting som du skulle vilja tipsa Tyckpressens lyssnare om?
[48:39 - 48:52] Det finns ett kapitel i en bok som Maud Edvards har skrivit. Men finns de? Den drar jag till med. Man kan läsa hela den boken. Men finns de? Maud Edvards, statsvetare.
[48:52 - 49:08] Mitt tips är lite annorlunda. Mitt tips är om man inte redan har gjort det att se Succession som avslutades den här veckan. En riktig serieserie. Men som jag tycker har jättemycket olika intressanta porträtt av manlighet.
[49:08 - 49:29] Och av sårbar manlighet också. I flera av huvudpersonerna. Och i hur det tar sig uttryckt när man inte kan följa en så jättestolpig bild som är satt av ens far. Jag hade mycket tankar om manlighet när jag tittade på den. Det var nästan samma paritet som när jag första gången såg Sopranos.
[49:29 - 49:45] Och reagerade på de jättebra samtalen som Tony, maffiga ledaren, har med sin terapeut. Och tänkte, fan vad bra det hade varit om jättemånga fler män hade den här typen av samtal och riktiga insikter. Med det sagt så säger vi tack för idag.
[49:46 - 49:51] Tusen tack för att ni var med. Jesper och Annie. Och Tyckpressen är tillbaka redan nästa vecka. Hej då!
[50:20 - 50:22] Textat av Andreas Lundqvist
That’s the end of your recording! We hope our transcription made your workday more enjoyable. If it did, consider trying out our pro version on www.mygoodtape.com:
- All your transcriptions*
- Skip the queue = minimal waiting time
- We will store your transcriptions (including this one) safely
*) Well, up to 20 hours/month, which is kind of a lot. If you need to transcribe more let us know on yourfriends@mygoodtape.com