Subscribe
Share
Share
Embed
Hjärtlinjen är podden som håller dig uppdaterad med den senaste forskningen inom hjärta och kärl – utan att ta för mycket av din tid. I varje avsnitt tar Jon och Astrid sig an en nyligen publicerad vetenskaplig artikel och diskuterar vad den betyder för din kliniska vardag. Vi försöker bryta ner forskningsrönen till det som är relevant för dig som jobbar med patienter.
Formatet är enkelt: två läkare som pratar igenom studien på ett avslappnat men insiktsfullt sätt. Här får du ny forskning, men även kliniska implikationer och praktiska tips på hur ny kunskap kan påverka ditt arbete. Perfekt att lyssna på under pendlingen, på gymmet eller när du har lite admintid över mellan patientbesök.
Podden riktar sig inte enbart till kardiologer, utan vi tror den är intressant även för dig som är allmänläkare, klinisk fysiolog eller arbetar på akuten.
Välkommen till ett nytt avsnitt! Idag ska vi prata om en studie som kom ut i European Journal of Preventive Cardiology i juni 2025, och den handlar om ultraprocessad mat och kardiovaskulär mortalitet. och som vanligt har jag med mig Astrid som är läkare och har läst artikeln. Välkommen!
Tack Jon! Ja, det här är verkligen en intressant studie från Melbourne Collaborative Cohort Study.
Innan vi dyker ner i artikeln… ultraprocessad mat är ju något vi hör mer och mer om. Kan du påminna oss om vad vi egentligen menar med det?
Absolut. Ultraprocessad mat är den fjärde kategorin i Nova-klassificeringssystemet, som delar in livsmedel baserat på hur mycket industriell bearbetning de genomgått. Det handlar om produkter som innehåller kemiskt modifierade substanser och tillsatser för smak, textur, utseende och hållbarhet. Tänk läsk, massproducerat bröd, färdigmat, snacks… sådant som inte direkt liknar råvaran längre.
Och varför är det här relevant för oss som kardiologer just nu?
Tja, kostmönster globalt har verkligen skiftat. I Australien, där den här studien gjordes, kommer 42 procent av det totala energiintaget från ultraprocessad mat. Det är enormt. Och vi har sett tidigare metaanalyser som visar samband med kardiovaskulär mortalitet, men evidensen har klassificerats som mycket låg kvalitet enligt GRADE på grund av heterogenitet mellan studier.
Så det finns ett samband, men det är oklart hur starkt det är?
Precis. Och det här är faktiskt en av de första studierna som undersöker sambandet specifikt.
Okej, låt oss gå in på studien. Vad är det för design vi pratar om?
Det är en prospektiv kohortstudie från Melbourne Collaborative Cohort Study. De rekryterade deltagare mellan 1990 och 1994, och följde dem fram till mars 2019. Totalt 39 544 deltagare efter exklusion av personer med kardiovaskulär sjukdom vid baslinjen och de med extrema energiintag.
Det är en lång uppföljningstid…
Ja, median 25,1 år! Det är verkligen en styrka. Medelåldern vid baslinjen var 55 år, och 60 procent var kvinnor. En intressant detalj är att 24 procent var migranter från Sydeuropa, vilket ger en bred variation i kostmönster.
Hur mätte de exponeringen för ultraprocessad mat?
De använde ett frågeformulär om matfrekvens med etthundratjugoen poster vid baslinjen. Sedan klassificerade de livsmedlen enligt Nova-systemet och beräknade energijusterat intag av ultraprocessad mat i gram per dag. Det delades sedan in i kvartiler.
Och utfallet var kardiovaskulär mortalitet… hur identifierade de det?
Via datalänkning med National Death Index, med koder från ICD-9 och ICD-10 för kardiovaskulära sjukdomar. Under uppföljningen, som omfattade nästan 920 000 personår, inträffade 4 229 kardiovaskulära dödsfall.
Det är en hel del händelser. Vilken statistisk metod använde de?
De använde Fine and Gray competing risk-modeller för att hantera konkurrerande dödsorsaker, vilket är klokt. De justerade för sociodemografiska faktorer som kön, ålder, utbildning, födelseland, civilstånd, och även livsstilsfaktorer som rökning, alkohol och fysisk aktivitet.
Så vad hittade de?
Deltagare i högsta kvartilen av ultraprocessad mat hade 19 procent högre risk för kardiovaskulär mortalitet jämfört med lägsta kvartilen.
Nitton procent… det är inte jättedramatiskt, men det är signifikant. Hur ser det ut i den ojusterade modellen?
Där var hazardkvoten 1,26, så justeringen drog ner den lite, men sambandet kvarstod alltså.
Nu vet jag att ultraprocessad mat ofta har en sämre näringsprofil… högt i socker, salt, mättat fett. Justerade de för det?
Ja, och det här är faktiskt riktigt intressant. De gjorde explorativa analyser där de justerade för kostkvalitet med Alternative Healthy Eating Index-2010, samt specifikt för intag av socker, mättat fett, natrium, frukt och grönsaker. Och sambandet förändrades inte.
Verkligen? Så det är inte bara näringsinnehållet som driver risken?
Det verkar så. Det tyder på att andra faktorer kan bidra… kanske tillsatser som emulgeringsmedel och artificiella sötningsmedel, effekter på tarmfloran, eller till och med förpackningsmaterial. Det är något som går utöver den traditionella näringssammansättningen.
Det är fascinerande. Gjorde de några subgruppsanalyser?
Ja, de tittade på interaktioner för kön, ålder, BMI och födelseland, men hittade inga signifikanta skillnader. De gjorde också en post hoc-analys specifikt för kranskärlssjukdomsmortalitet som visade överensstämmande resultat.
Och känslighetsanalyser?
De exkluderade personer med diabetes eller BMI över 30, och resultaten påverkades inte. De gjorde också en dos-responsanalys med restricted cubic spline som visade att riskökningen var mest uttalad i högsta kvartilen.
Okej, men det här är ju en observationell studie. Vad är begränsningarna?
Ja, det finns flera. För det första kan vi inte fastställa kausalitet, och residual confounding kan inte uteslutas. Kostdata är självrapporterade, vilket innebär risk för recall bias. Och de mätte kosten bara vid baslinjen… kostvanor kan ha förändrats under 25 år.
Det är en bra poäng. Och frågeformuläret då?
Det var inte specifikt utformat för att skilja mellan olika bearbetningsgrader, vilket kan ha medfört viss felklassificering. Och baslinjedata samlades in 1990 till 1994… livsmedelsutbudet har ju förändrats sedan dess.
Hur generaliserbara är resultaten?
Kohorten rekryterades från Melbourne-området med överrekrytering av sydeuropeiska migranter, så generaliserbarheten till andra populationer kan vara begränsad. Men samtidigt ger det en bred variation i kostmönster, vilket är en styrka.
Hur stämmer det här överens med tidigare forskning?
Det överensstämmer väl med författarnas tidigare paraplyöversikt som visade direkta samband mellan ultraprocessad mat och kardiovaskulär mortalitet. Också i linje med Framingham Offspring Study, där varje ytterligare daglig portion ultraprocessad mat associerades med 9 procent högre risk, och den franska NutriNet-Santé-kohorten.
Men alla studier har väl inte visat samma sak?
Nej, det stämmer. En studie av Fang och medarbetare fann inget samband, men författarna föreslår att det kan bero på överjustering… att de justerade för BMI som kanske är en mediator snarare än en confounder.
Vad säger riktlinjerna om det här?
American Heart Association inkluderade ett uttalande om ultraprocessad mat i sitt 2021 Dietary Guidance scientific statement, med rekommendation att välja minimalt bearbetade livsmedel. Och flera latinamerikanska länder har faktiskt infört folkhälsoregleringar… varningsetiketter och skatter på ultraprocessad mat.
Så det börjar få genomslag i policy?
Ja, absolut. Det här är inte bara akademiskt intressant längre, det börjar påverka folkhälsoarbete på riktigt.
Om vi tänker kliniskt… vad betyder det här för oss som möter patienter?
Tja, jag tror det stärker budskapet om att fokusera på hela kostmönster, inte bara enskilda näringsämnen. Vi pratar ofta om att minska salt, mättat fett, socker… men det här tyder på att graden av bearbetning i sig kan vara viktig.
Så det räcker inte att bara titta på näringsdeklarationen?
Nej, det verkar inte så. Det handlar om att välja mat som är närmare sin ursprungliga form. Färsk mat, hemlagad mat, minimalt bearbetade produkter.
Men det är ju också en socioekonomisk fråga… ultraprocessad mat är ofta billigare och mer tillgänglig.
Absolut, det är en viktig poäng. I den här studien var deltagare med högst intag av ultraprocessad mat faktiskt mer benägna att ha högre utbildning och vara födda i Australien eller Nya Zeeland, vilket är intressant. Det kan spegla tillgänglighet och kulturella kostmönster.
Vad är de föreslagna mekanismerna bakom sambandet?
Författarna diskuterar flera. Den ogynnsamma näringsprofilen är en, men som vi sagt kvarstår sambandet efter justering för det. Sedan finns det påverkan på mättnadssignalering och belöningssystem i hjärnan, vilket kan leda till överkonsumtion. Och effekter på tarmfloran via tillsatser är ett hett forskningsområde just nu.
Tarmfloran… det är något vi hör mer och mer om.
Ja, och det är fascinerande. Emulgeringsmedel och artificiella sötningsmedel kan påverka tarmmikrobiomet på sätt som kan ha systemiska effekter, inklusive leda till ökad inflammation.
Så det kan finnas flera vägar från ultraprocessad mat till kardiovaskulär sjukdom?
Precis. Det är sannolikt multifaktoriellt… näringssammansättning, tillsatser, effekter på ätbeteende, tarmflora, kanske till och med förpackningsmaterial som kan läcka kemikalier.
Det här var en australisk studie… hur ser det ut i Sverige?
Det har jag inte exakta siffror på från den här artikeln, men generellt vet vi att ultraprocessad mat utgör en betydande del av kosten även i Europa. Australien har ju en i grunden europeisk befolkning, och precis som Sverige är det ett rikt I-land. Exempelvis hittade jag en artikel i European Journal of Nutrition från 2021 som uppskattade svensk andel av energiintag från ultraprocessad mat till 40%, alltså nästan samma som de 42% som nämns i denna artikel.
Ja, absolut. Vad är nästa steg i forskningen, tror du?
Jag tror vi behöver bättre verktyg för att mäta exponering… frågeformulär som är specifikt utformade för att fånga bearbetningsgrad. Och vi behöver förstå mekanismerna bättre. Kanske interventionsstudier där man faktiskt minskar ultraprocessad mat och ser vad som händer med biomarkörer.
Interventionsstudier vore ju bra, men det är svårt att göra långtidsstudier med kostinterventioner.
Ja, det är en utmaning. Men även kortare studier med surrogatmarkörer kan ge värdefull information om mekanismer.
Så om vi ska ta med oss något från den här studien… vad är det?
Att det finns ett samband mellan högt intag av ultraprocessad mat och ökad kardiovaskulär mortalitet i en stor australisk kohort med lång uppföljning. Sambandet kvarstår efter justering för traditionella riskfaktorer och näringsinnehåll, vilket tyder på att bearbetningsgraden i sig kan vara viktig. Men det är observationellt, så vi kan inte säga att det är kausalt.
Och kliniskt?
Det stärker budskapet om att rekommendera minimalt bearbetade livsmedel som en del av en hjärthälsosam kost. Men vi måste också vara medvetna om de socioekonomiska aspekterna och tillgängligheten.
Bra sammanfattat. Tack Astrid för att du delade med dig av den här studien!
Tack Jon! Det var roligt att prata om den.
Och för er som lyssnar… nästa gång ni står i mataffären kanske ni tänker lite extra på hur bearbetad maten är.
Ja, och kanske läser ingrediensförteckningen lite noggrannare!
Precis. Och om ni som lyssnar gillar podden, lämna en recension i din podd-app. Vi vill gärna höra vad ni tycker! Vi hörs nästa vecka!
Ja exakt, skriv en recension! Hej då!