Subscribe
Share
Share
Embed
I detta avsnitt reflekterar Bodil och Jonas över kunskapens utveckling och takt idag jämfört med förr. De diskuterar vikten av att bevara traditionella hantverkskunskaper, samtidigt som man drar nytta av modern teknik och vetenskap.
Samtalet handlar också om hur kunskap sprids och delas, bland annat via Wikipedia och universitet som ger fritt tillgång till kursmaterial. Bodil reflekterar över balansen mellan vetenskaplig kunskap och den erfarenhetsbaserade kunskap vi behöver för att leva. Avslutningsvis efterlyser de tips från lyssnarna på musik som kopplar till tid och kunskap.
Creators & Guests
What is Uppdrag kunskap?
I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Så fint att kunskap finns!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.
Kära lyssnare, varmt välkomna till podden Uppdrag Kunskap. Idag är det den tionde maj och för många trädgårdsintresserade är det bråda dagar. Det skolas om, det luckras om man ska hålla utkik. Har björkarna fått musöron eller har de vuxit sig för stora? God förmiddag, Bodil.
Bodil:God förmiddag.
Jonas:Har du klippt dina rosor, eller?
Bodil:Jajamensan. Det är ju så här att vi är ju långt före det man kallar för en gammal tid. Förr var det ju så att det var mellan Kristi himmelssfors och pingst som allting hände. Men det har ju redan hänt, det är ju redan passerat. Björkar och bokar och allt som ska komma är här och bara trycker sig fram.
Bodil:Så åtminstone fjorton dagar före Kristi himmelsfestivalen började det hända riktigt mycket.
Jonas:Det där beror ju mycket på var man befinner sig I landet naturligtvis.
Bodil:Ja, men den här förskjutningen har skett över hela landet. Att det är en tidigareläggning. Naturen har blivit nästan så som vi människor är, att vi försöker ta ut saker I förskott. Vi stackars lyckliga trädgårdsmänniskor hinner inte med. Kills-kollen växer mycket fortare än jag hinner hålla undan.
Bodil:Jag har bestämt mig på somliga ställen att den är en väldigt bra marktäckare. Om jag bara tänker på Kirsklelse marstäcke så blir det kanske nåt helt annat.
Jonas:Det undan annat som är precis. Precis. Det fortsätter att komma in tankar och reaktioner på hemsidan uppdrakunskap punkt se och via mejl och annat. Och så här skriver Anna på frågan om vad som fångat hennes uppmärksamhet och vad hon tycker är värdefullt. Och det är skillnaden mellan insikt och åsikt.
Jonas:Det har vi inte haft uppe I podden vad jag minns, men vilket sammanhang skriver du om det Bodil?
Bodil:Alltså jag tror faktiskt aldrig att jag riktigt har skrivit om det för att det här är ju väldigt blandat. En insikt, alltså att någonting plötsligt rasslar till igen, så man känner att nu har jag fått in nånting som sitter I mig. Det kan ju lika gärna vara en åsikt som en kunskap. Alltså man kan varit på väg mot en åsikt och så kommer det något lite och så får man den åsikten befäst och det kan vara lika väsensskilt från kunskap som vad någonsin en halv åsikt är. Så man får vara lite försiktig med det där fenomenet insikt.
Bodil:Men Anna, visst är det skönt när man känner att man plötsligt förstår. Sen får man ju testa det mot verkligheten. Är det nåt teoretiskt får man försöka prata med sina medmänniskor om de har samma insikter och om de kanske kan befästa att det här har mycket med kunskap att göra för att det här är något som alla de som har velat sätta sig in I det har fastnat för. Men ett varningstecken för att sätta likhetstecken mellan dem.
Jonas:Ja precis. Det finns många saker som slutar med sikt som inte är samma sak men det är en riktning tänker jag.
Bodil:Absolut. Och det känns på insidan.
Jonas:Ja, verkligen. Jag befinner mig på Gotland. Här är det nog 10-tolv grader kallare än på västkusten. Men vårexplosionen och musöronen även här har blivit större när man tittar ut. Men I den här podden idag så ska vi prata vidare om kunskapen och tiden.
Jonas:Japp. Varför hinner tiden inte med nuförtiden? Det ska vi in på lite grann tänker jag. Vi har varit inne på naturen här Bodil. Allt händer på en gång.
Bodil:Vi ska inte skylla på våra förfäder utan vi ska istället säga att de har ju utvecklat så mycket kunskap så att väldigt många hjul är redan uppfunna. Men eftersom så många hjul redan är uppfunna så är det ju någonting som vi har som vi kan fortsätta på. Vi som håller på och är inriktade på kunskap är ju många fler samtidigt än vad det någonsin har varit. Det är liksom som en exponentialfunktion. Forskningsmässigt finns det lika många forskare just nu som vad det någonsin har funnits sammanlagt.
Bodil:Och det där gör ju att när det sker så mycket samtidigt så hinner tiden inte med att gå fram över det som är sant och det är hållbart och det som bara är en insikt, en plötslig insikt. Utan man hinner göra om så många misstag innan det blir konfirmerat att det här var bara ett misstag, det här var bara ett snedspår. Jag tänker ibland att, särskilt när jag är på dåligt humör, att om jag har fått brott på måndagen så får jag använda minst halva tisdagen för att reda ut det som jag gjorde fel på måndagen. Det där gör att det blir väldigt mycket friktion. Det är den här samtidigheten där tiden inte sköter jobbet åt oss utan vi måste sköta jobbet själva.
Bodil:Att vaska ut vad kan det vara som är hållbart? Ibland får vi väl ta den här smärtan. Eftersom vi har så brott så blir det
Jonas:ofta fel. Min reflektion är att jag är åtminstone uppvuxen med det här att vi ska förhålla oss till saker på ett. Vi fostrade till att vara agila I vårt förhållningssätt. Flexibla och att vi ska anpassa oss till flowet man ska flyta med. Det känns ju nästan omöjligt idag med den insikten så att säga.
Jonas:Borde vi bromsa in på nåt sätt när naturen inte sköter tiden åt oss längre?
Bodil:Det borde vi naturligtvis, men det är inte lätt att göra nånting åt en tidsanda som har fått vittring på nånting. Jag tror det ska till en riktigt stor katastrof eller omvälvning för att vi ska sluta med go with the flow. Sen är det ju många människor som upptäcker detta individuellt. En hel del av dem som inte klarar att behålla sin hälsa får ju en sådan så kallad minnesbeta. Så det är inte bara att de måste slå ner på takten utan de vill ju inte flera gånger det som de har haft.
Bodil:För de ser saker nu som de inte såg dels före innan. Men det är något annat för hela kulturen att vakna till och inse att vi skulle kanske vinna. Tänk dig det företaget som gick ut att sa att vi arbetar långsammare än andra. Titta här, anlita oss. Vem skulle göra det?
Jonas:Fort och fel AB, alltså det håller jag på.
Bodil:Har du sett det någonstans? Är det lite nyanser?
Jonas:Nej, jag har inte sett det nånstans.
Bodil:Det får jag skriva upp på Fortoell AB.
Jonas:Men jag tänker också att man hör ju Det rapporteras I radio och tv och I artiklar om att människor lämnar storstan och man vill ut I naturen. Det här med att man ska göra naturbad, det seglade ju upp för några år sen. Man ska yoga, man ska bromsa. Jag tänker meditera. Är det där ett tecken på att vi inte är så förberedda som människor på det här tempot?
Jonas:Med hastigheten?
Bodil:Vi trivs ju inte med det. Det är ju många som kan känna det. Man kan ju bli hög. När jag fortfarande kan bli så gammal jag är så kan jag bli hög. En period när det händer riktigt mycket.
Bodil:Men sen finns det något som slår tillbaka förstås. Men om igen, det här med hur man upplever något privat eller vad tidsandan predikar att man ska göra. Det kan vara två olika saker. Det fanns ju säkert de förr som ville rusa iväg, men som fick lära sig att man inte ska så brott för då blir det fel. Och det blev det ju ofta påtagligt fel så att man kunde märka det, till exempel I hantverkssammanhang, Att den som slarvade, den som var kvinna och som inte på baksidan av sin bonad skötte att baksidan blev lika vacker som framsidan.
Bodil:Den hade bara slarvat ifrån då och det hamnade sig I längden. Det fick även jag lära mig som barn. Och vad gäller hantverk vi ska prata lite hantverk här sen, prata mitt tak bland annat. Allt hantverkskunnande vilar ju mycket på att det du gör så kallat ordentligt håller längre och därmed kan det bli effektivt att investera mer tid I själva görandet. Men sen måste det nog gå mellan människor på någon sorts känsla.
Bodil:Det känns bra när man kan göra något ordentligt. Det känns också bra när man snabbt får ett resultat, så att det där är en ungdomkonkurrens.
Jonas:Ja, det måste ju finnas. Jag tänker också att det finns I det som vi brottas med också med ett klimathot som hänger över oss. Där vi har gjort saker lite för snabbt kanske och fel faktiskt. Att vi nu också pratar om att vi lagar saker. Vi pratar mycket om hållbarhet och att vi vill saker som håller över tid och så där.
Jonas:Men jag vet att du håller på med Ja, men
Bodil:här är en del till på detta som jag gärna vill med. När vi då har märkt att det här blev ju inte riktigt bra, vad hittar vi då på för metoder och strategier? Vi har ju en väldig massa planer. Inför mitt takbygge så har jag först och främst en arbetsmiljöplan som har skrivits under av byggarna och mig. Sånt gjorde man inte för några decennier och sen ens en gång.
Bodil:Den reglerar ganska mycket och sen ska saker utvärderas och de ska utvärderas på längden och på tvären och vi lägger en väldig massa resurser på själva utvärderingen och kontrollen utifrån de uppgjorda planerna. Det är bara det att medan den här kontrollen ska göras, om du tar det till exempel samhället, lite större projekt, har ju tidsandan hunnit ändra sig. Så det blir på något sätt som att den tänkta utvärderingen av den tänkta planeringen blir inte den som man hade hoppats på. Hela tiden handlar det om att vi går olika fort på olika nivåer. Det tror jag är viktigt att med sig.
Jonas:Vi ska väl säga det också. Du håller på med någonting av det viktigaste en husägare kan göra. Det är att bry sig om sitt tak. Jag vet ju att när vi köpte hus så var det ett gammalt hus. Det är från tidigt etttusen niohundra.
Jonas:Påbörjat etttusen åttahundra, slutet etttusen åttahundra, vårt hus. Det är klart att det är bytt och fixat med. Men lös taket som min pappa så kan det andra få ta sin tid. Bara taket är tätt. Om man förenar kunskap som har många år på nacken med modern byggnadsteknisk kunskap.
Jonas:Det brottades jag jättemycket med. Jag vet när vi gjorde badrum inte minst. Så under den halvåret som vi renoverade, ändrades normerna för täta badrum. Och det kom nya material och så där. Så jag minns också att de som hjälpte oss tyckte att det var lite förvirrande.
Jonas:De hann inte vidareutbilda sig på den korta tiden för att ta in allt det nya. Men du byter tak, hela taket ska bli nytt.
Bodil:Ja, så här är det. Jag bor I ett hus från etttusen åttahundrasjuttiosex. Det är tegelhus. Murarna är de gamla murarna från etttusen åttahundrasjuttiosex. Åttahundrasjuttiosex.
Bodil:Taket visade sig nu när vi började röra I det. Det är inte dokumenterat att det har gjorts något med detta taket sen 1900-talets början. Allra först var det papp. Men därefter har det varit tegel och vi tror att än så länge att teglet på taket är åtminstone sedan etttusen niohundratjugo kanske kommer vi kunna specificera det lite bättre. Där har jag gått de år som jag har bott här och tittat på det här taket.
Bodil:Då och då tänkt, som din pappa tänkte, att man faktiskt måste så om sitt tak. Jag har bara haft läckage på ett ställe men allting har ju signalerat att Bodil: det är dags, det är dags, det är dags, det klarar nog inte nästa vinter, det klarar nog inte nästa vinter. Och nu har det blivit dags. Så nu går maj månad åt till att jag lever I ett hus omgiven av byggnadsställningar. Det hade inte de som gjorde det här taket en gång I tiden, men man går bekvämt på breda gångar runt omkring mitt hus och det enda som är negativt med det är att det har blivit väldigt mörkt inuti huset under tiden detta pågår.
Bodil:Och så lyfter man upp och så börjar man hitta vad det är som finns under. Är det så att vi ska ta väck allt som finns under? Eller på vilket sätt ska den här renoveringen ske? Och då har jag förmånen att två hantverkare som har jobbat åt mig I tidigare omgång, inte med tak men med en tillbyggnad och vi har en sådan oerhörd ömsesidig tillit. Själv är jag så nyfiken så en effekt av det här taket kommer inte bara att bli att jag känner mig lugnare när jag tittar upp på taket och ser så vackert tak jag har utan jag kommer att känna mig väldigt trygg.
Bodil:Det har ju inte bara att göra med att de är så duktiga I hantverk här utan det är att jag litar på dem för jag har sett en gång innan att det blir så väldigt bra under tjugofem år det de gör under tjugofem år. I detta fall ska det ju räcka minst etthundra år, eftersom det gamla taket har räckt, I etthundra år. Tycker jag. Det får ju vara ifall det inte blir sämre. Vi ska inte sämre kvalitet på jobbet.
Bodil:Nu börjar det visa sig att här finns en hel del till exempel läkt. Du vet vad läkt är?
Jonas:Jajamän.
Bodil:Som är så friskt så vi kommer inte att röra den. Vi kan stå där och få tårar I ögonen och tänka att de gjorde detta så fint så att Det kommer att bli en kombination av gammalt och nytt. Men det är spännande att få vara med om det.
Jonas:Ja, det är klart. För den som inte vet så är läkt trä som håller tegel på plats. Man hänger teglet på till exempel.
Bodil:Eller är
Jonas:det som luftspalter.
Bodil:Ja, dels är det det och dels finns det en väldig massa Upptill den här läckte så finns det en väldig massa tunt, tunt, tunt, tunt trä som ligger lite som fiskfjäll. Det är detta som är så imponerande att det kan vara så friskt hundra år senare.
Jonas:Men då är det väl tätt mellan årsringarna tänker jag?
Bodil:Det får väl vara det. Sen kommer det ju en massa annat. Ett bygge idag är ju inte likt ett bygge än som det här hade skett för tjugo år sedan. För idag har ju mobiltelefonen en så speciell plats I själva bygget. Någon leverans kommer inte som den ska.
Bodil:Någon container kommer inte som den ska. Det bara innebär att då lyfter man poluren, som man säger, det gör man inte alls. Man tar upp sin mobiltelefon, man inhibererar det mesta som skulle kommit eller får någon annan att komma lite tidigare. Så den Skillnaden I dagsplanering, kanske till och med veckoplanering eller till och med timplanering känner jag in på bara här nu. Det är liksom lite grann bild on demand.
Bodil:De bygger och river lugnt och sansat och avsnitt för avsnitt men allting annat som ska till på att bygga, alltså hela logistiken, den är ju så momentan och så beroende av att många andra ska kunna planera om, det vill säga improvisera, det vill säga förbättra I stunden. Och sen kommer ju nästa del, nämligen dokumentationen. Du kan tro att det är många mobilbilder som tas på mitt tak under byggandet. Du kan tro att jag kommer att skriva om detta bild för bild Så att nästa som bor I det här huset kommer inte att behöva undra över hur det är gjort.
Jonas:Det där är ju Det tänker jag är intressant, men man ser att det finns den Här möter du kunskap som är över etthundratjugo år gammal.
Bodil:Jag möter resultatet av kunskaper.
Jonas:Ja, precis. Om vi tittar framåt då. Hur ska vi se till att de här gamla knepen och det som man lär sig nu utav det som gjordes för länge sen. Att det inte faller I glömska framåt. Då är dokumentation en del kanske.
Bodil:Ja, och en annan del är ju det här förhållningssättet att ta det lite lugnt. Titta på vad är det av det gamla som vi faktiskt inte kan göra bättre, det vill säga som vi borde behålla? Vad är det som gör att mitt tak kan ju faktiskt vara trovärdiga någonting annat på vad som I denna miljön har hållit sig länge? Så det är så mycket I det här att både vara ödmjuk och också ta in gärna de senaste forskningsresultaten forskningsresultaten. Det är ju mycket forskning kring byggande, men det var det också på den tiden de decennier då vi byggde in fukt och mögel.
Bodil:Det här huset jag lever I är ett väldigt friskt hus. Jag har aldrig känt en ansats till något som är fuktigt eller luktar mögel. Då vill jag ju inte vara med och bygga in sånt elände. Och det visste man egentligen på den tiden också, trots att man vände fuktbarriärerna på fel håll och fick vuxade dröp på innerväggarna. Det är ju ett fantastiskt exempel på hur man kan hoppa över gammal kunskap och missförstå en ny.
Bodil:Och man hinner inte fatta det förrän ett antal större byggnader, Eller ja, det Byggnationer skulle jag snarare säga. Det varade ju ett decennium eller två att man byggde på det sättet.
Jonas:Det är någonstans I slutet 60-70-tal. Men det är klart också en iver I att den här nya kunskapen ska komma till användning som är lite för stor då kanske?
Bodil:Ja, och då är det lätt hänt att man missförstår varandra. Till och med två sampratade människor, som du och jag, vi kan ju missförstår varandra ibland och då måste man ju sitta ner och prata på lite grann tills man kan förstå lite bättre och komma med bra exempel. Men jag är lite förvånad av allting annat som sprider sig så snabbt att de här fuktlarmen inte fick fler att stanna upp I tid. För om man fortsätter så ett helt decennium framåt är ju bara dumt I vår tid.
Jonas:Ja, visst. Och just nu när vi pratar om byggnader så är tidsperspektivet långt. Det
Bodil:är väldigt långt.
Jonas:Jag tänker att vi fortfarande utbildar snickare på att riva asbest till exempel. Det visar sig inte vara
Bodil:så bra. Absolut.
Jonas:Vi mäter väl radon I hus och vi har lite allt möjligt. Så man får leva med det när man gör misstag när det gäller hus.
Bodil:Man får leva med det. Och allt radon hanterar man inte bara genom byggnader utan det är ju också vad det står på för mark. Men det är en lång och stor historia. Jag är mest påverkad för närvarande av att min rytm får ju ändra sig nu den här månaden. Och det är jobbigt att ändra sin rytm, för att mina hantverkare, de är så många andra, de börjar klockan sju.
Bodil:Då kan man tycka att det behövde jag ju inte bry mig om, men eftersom jag bor kvar I huset så måste jag bry mig om det, för det hörs väldigt tydligt att de börjar sju. Så nu har jag lagt om mitt dygn. Jag har anpassat mig till deras rytm som innebär att vi har förmiddagsfika halv tio och vi har en gemensam lunch halv ett. Och det får ta den tiden det tar för då diskuterar vi de delar som har hunnit byggas eller ändras eller slängs undan under den tiden. Flera gånger har jag säkert läst gestalter, inte bara mormor själv utan där var BEP, gatsoperanaren.
Bodil:Och han gick rakt in I mitt hjärta utifrån sin kryp, för han hade aldrig känt sig jagad. Han hade ett jobb att göra och det gjorde han så här: Nu tar jag ett steg I taget, sopa, andas. Ett steg I taget, sopa, andas. Så höll han på så, tills alla gatorna I stan var sopade. Sedan kom den nya tiden och med den nya tiden så kom det de som I boken kallas för Dom grå.
Bodil:Jag trodde först att det var riktiga små människor, men det var det ju inte. Det var liksom de här grå förvillande tankarna. Som visade mormor var I morgon att han hade en hel stad som han skulle sopa gatorna på. Då började mormor gäkta och då tappade han rytmen. Till slut gick det väldigt illa för stackars mormor.
Bodil:Han är ett sånt bra exempel på att vi människor egentligen skulle vi inte bry oss så mycket om tiden. Tiden vet du om att det kommer på en minut så kommer det en minut. Det försvinner en minut, men det kommer en minut. Så det är inte så mycket att snacka om. Men rytmen behöver vi för att klara att leva något så här vettiga liv.
Bodil:Där tänker jag på mormor och att vårt förmiddagskaffefe och vår lunch kan göra att vi markerar nån gemensam rytm. Min kunskap ska ju försöka jag kan ju inte göra något tag, jag kan inte lägga ett tak, jag kan ingenting av det, men min kunskap ska försöka hänga med. Och för att den ska hänga med så får vi den här rytmen som inte bara är deras utan som också är min. Men jag känner ju full av väl hela mitt jag att även om det är jag som är så kallad byggherrar så är det ju jag som får anpassa mig efter dem, inte dem efter mig. Det brukar vi ju känna när sotaren kommer.
Bodil:Sotaren är den enda jag känner till som bara meddelar att han tänker komma en viss tid och utgår från att det kan man hantera.
Jonas:Ja, precis. Och det är så pass långt intervall att man hinner ju Nu är det ju vartannat år tror han kommer. Det känns som att när han kommer så känns det som att vi ska minnas också att nu är det dags. Absolut. Och det har man ju inte ihåg att han har tänkt.
Bodil:Det är ju sitt gånger.
Jonas:Precis. Han gör ett viktigt jobb. Ja. Men då har vi pratat om tempo och rytm. Ja.
Jonas:Men tempot har du inget emot om det är högt när du har fått lägga om din dygnsrytm?
Bodil:Jag kan säga att jag såg lite fram mot Kristi himmelshamns dag eftersom jag skulle få sova ut så mycket Men I onsdags visade det sig att de här två tyckte att de hade fått ett sånt fly till det de gjorde nu så de ville gärna jobba på Kristi himmels första också. Men strax kommer det en lördagsödda så det kommer att bli jättebra.
Jonas:Det blev ingen långhelg, men det blir en vanlig helg.
Bodil:Det blev ingen långhelg, men vi jobbar på I det också.
Jonas:Vi har pratat lite om det här med vetenskapen och ny vetenskap runt material och konstruktion. Hur påverkar det ju det här?
Bodil:Dels är det alltid svårt att reda ut vad det är som är vetenskap, vad är kunskap och vad är det som är smarta lösningar I stunden som ingen riktigt vet hur bra de kan vara, men där man gör det bästa av sin naturliga intelligens. Jag tycker det är viktigt, när man som jag sjunger forskningens och vetenskapens lov så är det jätteviktigt att säga ut att om du hade kunnat hitta en människa med absolut tomt huvud, föreställ dig dig själv med tomt huvud. Och så tänkte jag att nu ska jag hjälpa Jonas att bli så klok som han överhuvudtaget kan bli. Så satt jag igång att mata in vetenskaplig kunskap I ditt huvud. Började med en disciplin I taget, försökte på bästa sätt att få det till att de inte alltför mycket skulle motverka varandra utan till sist skulle du vara sprängfylld av vetenskaplig kunskap men ingenting annat.
Bodil:Då hade du inte klarat dig länge. För det är så oerhört mycket av det som vi människor behöver för att kunna leva, som inte är baserat på det som har gjorts till vetenskaper och som kan adderas som vetenskaplig kunskap, utan som är livskunskap. Och som är allt från det lilla barnet lär sig gå. I all sin dag går det till att lära sig gå, det finns ju ingen vetenskap bakom det. Men för friska barn finns det ju ingenting som kan hindra det, utan vi är pre-wid, vad hette det på svenskar och skånska.
Bodil:Vi är så gjorda att I en viss ålder ville människan resa sig upp. Det är gjort I konceptet bakom
Jonas:människan. Är färdigkopplat till det.
Bodil:Det är förberett så förberett att det är oemotståndligt att ge sig in på det. Därför ska man vara väldigt aktsam mot alla de förmågor som vi människor kan utveckla, där en viss del kan vara vetenskapligt baserad. Andra delar kan inte vara det, för det är inte det som vi än så länge har kunnat använda våra hjärnor till att förstå. Så när jag hoppas och vet att jag har väl pålästa byggare så har jag ju framför allt byggare som har varit med om tak förr. De har sett ett antal olika kombinatoriska varianter på hus som är över hundra år gamla.
Bodil:Vad kan man göra där och vad ska man akta sig för? Och framför allt: Vad är det som vi inte vet? Det är många sådana saker som bollas runt här. När de inte bara håller på och river ner utan faktiskt bygger upp I en ände så säger de så roligt att få bygga upp istället för att riva ner. Men det är en helhet och det är därför det känns så viktigt att det finns ett förtroende.
Bodil:Trygga människor kan ju göra nästan vad som helst och otrygga människor kan nästan inte göra något. Otrygga människor blir lätt också väldigt förvildade och ännu mer otrygga när de träffar på något som de aldrig har varit med om innan.
Jonas:Och symboliskt också I att det är ett tak där vi kan känna oss trygga med att det skyddar oss mot saker. Där är ett spännande, tänker jag. För där är ju ett gränsland som vi kanske inte pratar om så ofta.
Bodil:Ja, jag har inte ens skrivit om det så mycket för det är precis så man måste prata om. Man ska helst en hel kväll på sig att prata om detta för att nästa dag börja observera I sig själv vad är det I detta som är kunskap som jag har fått utifrån? Och vad är det som gör att jag bara vet? Och då kommer vi tillbaka till det här med insikter och åsikter. Jag sa inte det då först, men det finns ju somliga insikter som inte behöver någon vetenskap för att vara sådan att de går att dela mellan alla människor med motsvarande erfarenhet.
Bodil:Den här insikten är väldigt bra I denna situation. Det finns en TV-serie som heter Ett enkelt liv. Har du sett den?
Jonas:Nej, jag känner igen det.
Bodil:Den ligger på SVT Play och är fullständigt oerhörd, det är människor som har dragit sig undan den här vanliga världen. De bor på såna ställen där man egentligen inte kan bo och så hittar de på lösningar på allt. Det är så fascinerande så jag rekommenderar dem bland annat för att eftersom de kan så mycket på hur man löser de problemen så tänkte jag först att de måste ju vara experter på katastrofboenden eller släppa med sig små barn ut I detta där man egentligen inte kan leva. Sen inser jag undan för undan att de har ju varit tvungna att lösa sina problem, det har inte funnits någon hjälp att få. Är det så och man råkar överleva ett tag då kan man leva bland svartbjörnarna I Alaska och annat Och inte vara rädd för det, utan förstå hur man gör.
Bodil:Men det är spännande att se och att själv reflektera över, inklusive det att jag har tänkt med mitt lilla takbygge att de inte jobbar på ackord. Alltså det här är inte Det finns en tidsuppskattning som är gjord I förväg. Jag säger att det här får ta en månad, det ska inte ta mer än en månad. Men skulle det göra det så får det göra det för det här ska göras bra utifrån vad vi upptäcker. När tiden görs så styrande så att ett bygge ska vara färdigt ett visst datum Då lämnar man inte mycket överskott till att tro på att människor kan komma på saker som gör det bättre men tar lite längre tid.
Jonas:Vi ska närma oss en slutdelen I den här podden. Jag fick ett mejl häromdagen från Wikipedia. Ojdå! När hörde de av sig sist? Det var precis på dagen två år sen.
Jonas:Där då vi vid något tillfälle skänkte en slant till deras verksamhet.
Bodil:Det brukar jag också göra.
Jonas:Då skrev han att Nu hör vi av oss igen. Det var som sotande. Det är precis två år sedan. Jag frågade om jag ville fortsätta hjälpa till. Vi ska komma in på det här slutkapitlet för podden Vems är egentligen själva kunskapen?
Bodil:Det är en fantastiskt fin fråga. Jag kan haka på varför jag blev så glad för att du nämnde Wikipedia. Wikipedia är ju det enda som jag vet som har stått emot kunskapsrelativismen och frålel lögnerna och som har hittat metoder för att hålla undan det här. Det kräver verkligen att man backar upp dem på alla möjliga sätt, dels enligt en podd, dels att backa upp dem ekonomiskt. Jag tycker det är bland det viktigaste som vi kan göra.
Bodil:Men I grunden är jag som du vet väldigt universitetsskola. Där blir man snabbt medveten om att kunskap är till för att inte bara ju mer man publicerar sig, utan ju fler som söker sig till att citera det som man själv har publicerat. Det är liksom den betalningen som ett universitet får, att ett universitet är till för att där ska det kunna utbildas människor som ska vara till gagn för samhället och framtiden. Men där ska också bedrivas forskning som innebär att det kommer fram ny kunskap. Det här är inget som man pratar om inuti universitet, men det slog mig som en riktig insikt plötsligt när informationsteknologin drog igång.
Bodil:Då var det första gången som jag märkte hur det bland många människor blev en stor poäng med att försöka ge bort kunskap. Stanford University, till exempel, som är ett av elituniversiteten I USA. Där var det visserligen först en så stark uppgörelse inuti själva lärarkgiet om de skulle göra så att de skulle gratis lägga ut allt korsmaterial, alla kursplaner, väldigt mycket av deras läroböcker. En del av kollegiet hävdade att vi inte får hit så många sökande och det är väldigt dyrt att gå på Stanford. Så man behöver sina inkomster.
Bodil:Den andra delen sa: Det här är precis tvärtom. Det är en väldig reklam för oss att vi sprider vårt kunnande på det sättet. Studenter kommer ändå att söka sig hit för att vi kommer att framstå som ännu viktigare I deras ögon. Tänk att de får lov att vara I vår närhet, tänka att de får prata med oss på riktigt, tänk att vi kan de här seminarierna på vindarna som är så fantastiskt I somliga amerikanska universitet, där man riktigt känner hur luften står stilla av kunskaper och vibrerar och ömsesidig glädje. Men det var lite roligt, Jonas, att få se gåvoekonomin tillämpad på kunskapen så som det var I internets barndom.
Bodil:Det finns fortfarande massor av den sortens kvar på nätet. Jag tror aldrig jag hade kunnat klara att bo så här om det inte hade varit för youtubes instruktioner hur man gör när det är något man inte klurar ut. Det är inte mycket vetenskap med I det, men det är så väldigt mycket erfarenhet. Och alla dessa människor som gör sig besväret att spela in saker och lägga dem på YouTube för att jag ska klara mitt liv lite bättre. Vi får aldrig träffas, men jag kan bara säga ett enda stort tack både till Wikipedia och till de amerikanska universiteten och till de som lägger ut saker på Youtube som ibland känns som ett enda stort folkbibliotek.
Bodil:Så det finns mycket gåvor ekonomi I media kunskap.
Jonas:Jag tyckte jag läste så fint på Wikipedia. Jag tänker också att det är I folks medvetande. Googlar man nu och Wikipedia ligger fortfarande högt upp. Man blir nyfiken på hur använder AI Wikipedia för hur algoritmerna ser ut. Men nu var det en känd musikproducent som gick ur tiden häromdagen.
Jonas:Då gick jag in på Wikipedia och tittade vad det stod om honom. Jag var nyfiken på vilka artister han hade jobbat med. Kände till några. Då stod det en skylt längst upp. Den här personen har precis lämnat oss.
Jonas:Därför är det nu många människor som uppdaterar texten. Jag har inte sett det så tydligt förut. Men det var väldigt fint. Så lite översikt över att det kan ändra sig medan du tittar. Då tänkte jag att de många människorna där är ju fantastiskt.
Jonas:Det är ju verkligen att öppna upp för kunskap, gemensam kunskap och inte låsa in dem.
Bodil:Jag har ofta en bild av ett timglas I det här. Ta nu den breda delen av timglaset där uppe och så har du midjan och så har du den breda delen där nere. Säg att där uppifrån finns det många som vill hjälpa till. Och det har det alltid funnits. Tänk den här glädjen som Baloo hade när han skulle lära omovglig saker Jag ska lära dig allt jag kan I ljgelboken.
Bodil:Den som alla föräldrar kan känna, eller för den delen många vuxna, kan känna gentemot barn. Det är ju så roligt när de hajar någonting som man kan hjälpa till med. Men att få upp det här I skala så att det finns många I timglaset upp till som vill hjälpa till. Och så finns det den här tekniken som är själva flaskhalsen och som har blivit bättre och bättre så att man kan om man hör till hitta dem som så gärna vill kunskap om denna framstående musade, en mus framstående musiker.
Jonas:Ja, musikproducent, precis.
Bodil:Det kanske finns flera du som just eftersom man hade gått ur tiden började leta efter detta och så märker man att de där uppe är också observanta och tekniken I midjan sköter sitt på att det verkligen är dags att uppdatera detta. Allt är till för att du ska kunna få något som du får gratis. Det är inte mycket vi har gratis I våra liv men detta är fullständigt fantastiskt.
Jonas:Du nämner någonting här också om vi försöker gömma eller hålla saker för oss själva på något vis. Av ekonomiska skäl naturligtvis. Vi vill kunna ta betalt för vår nyunna kunskap eller så där. Men om vi pratar om det några minuter där, copy tänker jag på. Patent är väl en annan del som man gärna tar på.
Bodil:Alltså copy är inte detsamma som upphovsrätt för det är till exempel alltid en författare som har kvar sin upphovsrätt. Men Copyright var förlagets rättigheter att sprida saker och det är det fortfarande att man kan skriva avtal med ett förlag. Men det finns ju en copyleft-rörelse på nätet. Man vill inte skydda det men man kan komma med copy-left-regler som säger att du får detta och du får gärna lov att utveckla detta, men du får inte utveckla det så du sabbar något av det ursprungliga, utan det ska hela tiden gå att få. Den sortens regler talar ju också om att tekniken inte bara kan vara patentskyddad, utan oerhört generös.
Bodil:Och när den är generös så är det ju ofta för att alla vinner på ju mer de ger bort desto bättre blir det. Tänk att jag kan gjort ett litet tankebidrag och någon annan kan ta fatt på det och göra det bättre.
Jonas:Jag har glädjen I att någon utvecklar och blir inspirerad av något man har bidragit med. Det gick en tv-serie för några år sedan som hette Everything is a remix.
Bodil:Okej, ja men så är det ju.
Jonas:Vi pratar kanske ganska lite om den glädjen. Vi har nåt sånt där ägandeådra I oss att vi gärna vill vara ursprunget. Men den tog just upp patentets historia som jag tycker var ganska glädjande att höra om. Så som de uttrycker I den serien så handlar patentets, starten av det här med patent handlar om att tillgängliggöra för många fler. Att en metod för att ny kunskap ska kunna färdas till så många som möjligt.
Jonas:Men hör man ordet patent idag så tänker man bara på någon som krampaktig håller I sitt läkemedel som man ska kunna vinna så mycket ekonomiud som möjligt. Det är en stor diskussion inte minst I USA som du har haft uppe. Men det kanske är nya vindar. Glädjen I att någon annan bygger vidare på det jag har tänkt eller det jag har.
Bodil:Visst hade det varit fint och vi kunde bidra till dem.
Jonas:Ja, fantastiskt. Nu har vi pratat om tempo. Vi har pratat om rytm. Vi har inte kommit in på harmonier eller melodier men det kommer vi fram till framöver. Ser inte det?
Bodil:Säkert.
Jonas:Och hur det hänger ihop. Säkert. Vi ska börja avrunda Bodil. Är det något mer du har tänkt på?
Bodil:Nej.
Jonas:Du har tänkt på det. Taket. De är väldigt tysta de som sitter här uppe.
Bodil:De är väldigt disciplinerade men de kommer strax att dra igång igen. De var förvarnade om detta inspelning.
Jonas:De fick kanske kaffe och en smörgås under tiden.
Bodil:En bulle.
Jonas:En bulle fick de. Vi har ju pratat mycket om musik och tal I kombination. Där sitter vi och klurar lite nu på vad vi ska göra framöver. Det blev en liten cliffhanger I framtiden där. Men Musik som handlar om tid och kunskap.
Jonas:Har du som lyssnar något förslag på musik som du kopplar ihop med tid och kunskap eller kunskap och tid? Så får du gärna skicka er någonting till oss. Skicka något tips eller någon Vi kan ju lotta ut en bok kanske Bodil? Absolut. Så om vi får lite tips på musik som du kopplar ihop med kunskap och tid så skicka gärna.
Jonas:Gå in på Uppdragkunskap punkt se och skriva till oss via hemsidan där. Vi avslutar som vi brukar med ett citat från boken. Tack för idag, Bodil. Tack själv. Och lycka till med takbygget.
Jonas:Till veckans citat ska vi lyssna på Cindy Looper som uppträder live I New York med låten Time of the Time. Citatet lyder: Objektiv kunskap har en särställning eftersom den gäller oberoende av person, plats och tid. Trevlig helg.