Välkommen till Näravårdpodden. I denna serie intervjuas intressanta personer som på olika sätt speglar den förändring som vi arbetar för, mot en nära vård. Vi vill genom de här samtalen fördjupa kunskapen och också visa både på det som fungerar och det som är svårt.
En podcast från Sveriges kommuner och regioner. Jag har fått en bredare syn. Personcentrerad vård är något som verkligen kan prägla utbildningen. Partnerskap, innan har man ofta tänkt: Det här vill jag göra för patienten. Men vad vill patienten?
Speaker 2:Hemmet är ju det centrala och det är så vi tänker när det gäller den här kursen God den här vården. Det är ju hemmet eller där man finns.
Speaker 3:Nära vård utgår ifrån ett personcentrerat förhållningssätt och förändrar våra arbetssätt I grunden. Därför är det extra viktigt att nästa generations medarbetare både är med och formar och tränar på det nya redan I utbildningen. På lärosätena runt om I landet så tar nära formen allt tydligare plats I de olika professionernas utbildningar. Distriktshögsutbildningen vid Hälsohögskolan I Jönköping är ett exempel och där har man tagit fram kurs I nära vård. Så välkommen hit, Elin Anefur som är student, Elzana Ottrakovic som är universitetslektor på Hällshögskolan och Liselotte Jonasson, universitetslektor och docent på Hällshögskolan.
Speaker 3:Välkomna! Tack. Så roligt att ni kan vara med alla tre. Jag tänker, när vi börjar med dig som är student, berätta lite om dig själv.
Speaker 1:Ja, jag läser till distriktssköterska. Jag läser på halvtid, så det blir två och ett halvt år. Jag är klar nu tvåtusen tjugofem. Jag jobbar samtidigt I hälso och sjukvården I Habo kommun. Där jag nu jobbar som resurs på särskilt boende och I hemsjukvård.
Speaker 1:Jag har varit klar sjuksköterska sen tvåtusen tolv. Jag kände att jag ville vidareutvecklas och fick chansen vid en uppdragsutbildning att få läsa till distriktssköterska. Annars bor jag I Habo, är gift och har två barn.
Speaker 3:Du I Habo? Du har också jobbat som sjuksköterska på kommunen där?
Speaker 1:Och det är där jag är nu. Och jag har även jobbat I Jönköpings kommun. Varför just distrikts? Jag gillar att få jobba nära människan. Särskilt I hemsjukvården och på särskild vård.
Speaker 1:Man kommer verkligen personerna nära, nära relationer. Till distriktssköterska så får man en bred utbildning. Man kan jobba från bebis till in I döden, palliativ vård. Så väldigt god kunskap som man får med sig I sin profession. Det bra
Speaker 3:att plugga på halvfart och jobba samtidigt?
Speaker 1:Var svårt I början att hitta en balans. Men man blir också disciplinerad. När jag får mina studiedagar så är det då jag kan studera. Jag tycker att det fungerar och det man lär sig kan man direkt praktisera I yrket när man arbetar samtidigt.
Speaker 3:För det tänker jag är någonting som man kan fundera mycket mer på. Att kunna det så. Att också kunna använda sin kunskap, den teoretiska och den praktiska. Också att man arbetar samtidigt. Jag tror att det tillför verksamheterna mycket.
Speaker 1:Verkligen. Det blir ju att direkt ta teorin I praktik.
Speaker 3:Vad kul! Vi får höra lite mer om utbildningen och så. Men Liselotte, berätta vem är du?
Speaker 2:Ja, jag är en kvinna I mina allra bästa år. Jag har ett lång förflutet I yrkeslivet om man pratar utifrån professionsperspektivet. Många olika befattningar har jag prövat på. Och det har varit en spännande resa att hamna på hälsohögskolan där jag nu jobbar som lektor och docent I hälsa och vårdvetenskap. Allt det här jag har haft med mig genom livet och se de här förändringarna som har påverkat mig.
Speaker 2:Det var en förmån att få jobba med den här utbildningen just med tanke på den här kursen som vi har nu I fokus God och nära vård för ett hållbart samhälle. Men privat så är jag en kvinna som bor tillsammans med min man och vår hund på landet, ute I skogen, nära skog och natur. Jag bor I norra delen av Gislaveds kommun. Där har jag också bott många år. Jag har levt ett jättegott liv.
Speaker 2:Jag har två barn, två pojkar som är utflyttade. En bor I Falkenberg och en annan, min andra son, bor I Vindeln och är gift där. Så jag har dem på distans och jag är extra glad för jag har fått ett barnbarn. Mitt allra första barnbarn.
Speaker 3:Och det är
Speaker 2:en snygg. Jätteroligt är det.
Speaker 4:Jag är på
Speaker 2:en lilla Oscar.
Speaker 3:Vad härligt, grattis till det. Du säger att du är så glad att du hamnade på Hälsohögskolan. Hur gick det till? Varför kom du in på både forskning och utbildningsspåret?
Speaker 2:Ja alltså det är märkligt när man har jobbat många år. Jag har jobbat mest I den kommunala verksamheten I olika befattningar. Men jag har också jobbat I region och landstingsvård som det var på den tiden. När det gäller det kommunala så kände jag att jag behövde utvecklas. Jag behövde byta spår och då hamnade jag på högskolan.
Speaker 2:Då fick jag förmånen att börja studera och fördjupa mig inom forskningen. Mitt huvudintresse är den äldre människan, äldre personen, de etiska frågorna I vårdmötet och sen är det också mycket ledarskap och kvalitetsarbete som ligger för mig. Så utveckling kan man nog rama in hela mig.
Speaker 3:Och så tänker jag på de ämnen eller de områden du lyfter upp kombinerat med utveckling att det har ju väldigt stark bäring på just det vi ska prata om idag, omställningen till den nära och mer personcentrerade vården.
Speaker 2:Ja precis, det ligger mitt I prick.
Speaker 3:Mitt I prick. Elsarna berätta för oss vem du är.
Speaker 4:Jag är utbildad sysköterska sedan sju-åtta år sedan. Jag började min akademiska bana lite inom efter att jag läste distrikts. Så fick jag förmånen direkt att få info I akademin som forskningsassistent. Men också jobbade kliniskt inom neurologi I Linköping. Därefter fick jag en doktorandtjänst till Linköping.
Speaker 4:Jag var färdig här och disputerade för fyra år sedan. Därav började jag också I Jönköping. Jag jobbar där nu som lektor tillsammans med Liselotte och andra kollegor vid Hälsohögskolan Jönköping. Jag är programansvarig för Fossilskesköterskeprogrammet och Basskeprogrammet. Det är väldigt roligt att få in på, precis som du nämner här, både I utbildning och forskningsdelen.
Speaker 4:Och privat bor jag ju I Östergötland på en familj.
Speaker 3:Just det. Hur fördes du in I utbildningen? Var det en naturlig väg för dig att gå tycker du? Ja,
Speaker 4:det tycker jag. Mycket av att jag valde att jobba I Jönköping var ju också för att vidareutveckla mig själv utifrån det området jag disputerade inom demensområdet. De också går det I hemmet och hemsjukvården. Det var väldigt naturligt att jobba på distriktssköterskeprogrammet utifrån de delarna. Och att också Ninnes och få jobba med Liselotte och våra andra kollegor att vidareutveckla utbildningen just I det här med vård I hemmet, hemsjukvård, men också god och nära vård.
Speaker 4:Jag är I många delar, så vi har verkligen arbetat hårt nu under de senaste två åren. Vi utvecklar utbildningen för att bli mer inom framtiden så att våra studenter också känner igen utbildningen. Att man möter att det är utbildning som inte är mer inom tiden så att säga.
Speaker 3:Precis. Jag har haft förmånen att möta er en gång tidigare och jag kände vilket engagemang och vilken sprudande kraft det finns I det ni vill göra och gör också. Jag tänker om du Elzaana skulle säga din koppling till omställningen till nära vård, hur ser den ut?
Speaker 4:Ja man kan väl säga att det började tidigt där under min doktorandtid. Mitt avhandlingsarbete handlade mycket om personer som lever med demenssjukdom I det egna hemmet. Där jag tittade på kring även det här med grannskapet. I Sverige pratar vi kanske inte mycket om grannskapet, men det är ju samhället utanför. Jag tycker att det är förmånen att vara doktorand I ett internationellt projekt som hette Naybehods and Dementia, I ett samarbete med England.
Speaker 4:Jag var doktorand I ett av de här delprojekten. Vi tittade just I ett av mina ersättare kring hur personer med demenssjukdom upplever närmiljön, grannskapet som vi finner inom vår närmiljö utanför fönstret. Hur är det att leva I vardagslivet I hemmet? Men också kring hur upplever det här med hemsjukvården, att sprida det här med civilsamhället? Att titta på hur de olika delarna samarbetar.
Speaker 4:Tidigt under min doktorandtid blev också reformen för nära vård I anslutning till det. Det är någonting som jag även använt I mitt avhandlingsarbete. Det finns ett begrepp som tidigt var på 80-talet som var väldigt nära anknytning till nära vård. Det var Nave Hood nursing som etttusen niohundraåttiosex etablerades I England där man pratar mycket kring som nära vårdbegreppet där. Att man ska jobba I ett team runt patienter, men det är patientens behov som de centrala.
Speaker 4:Och att man ser vården mer utifrån den kommunala primärvårdsdelen, inte sjukhuset. Där är de delarna som man har väldigt centralt I nära vård. Därav har Liselotte med sina erfarenheter, jag och mina erfarenheter och våra andra som jobbar och våra kollegor I vårt team så har vi sammanfört de erfarenheterna till att utforma utbildningen bland annat en av de här kurserna. Men de övriga kurserna också på det CK-sjukhuset har en väldigt tydlig anknytning till nära vård. Men också den komplexa vårdsituationen som är I hemmet som vi ser villkoren.
Speaker 3:Vad intressant med nebbarhood nursing för det har jag faktiskt inte hört det begreppet tidigare men just den här kopplingen till att vi finns I ett sammanhang, vi finns I ett samhälle med massor med olika kontakter på olika sätt. För det har också barchjälat mig alltid. Hur kan vården inte vara institutioner man kommer till utan en del på något sätt som finns I samhället mycket mer på det sättet nära och integrerat. Spännande. Liselotte fyll på, vad är din koppling till nära vård?
Speaker 2:Jag blir just triggad av det här samhället som vi finns I och där vi lever I. Jag är väldigt samhällsintresserad. Jag är engagerad I olika sammanhang I olika föreningar. Jag upplever ju, om man tittar utifrån ett samhällsperspektiv att vi jobbar mycket stuprör. Tänker vi då på personer som vi möter I hemmet kan ju väldigt lätt känna sig ensam och vilsen I detta.
Speaker 2:Då är fokus, tänker jag, att vi har personen I centrum. Att utgå från personen. Lite grann har jag märkt när jag jobbar som distriktssköterska att man är så vilsen I allt detta kaos. Det tycker jag är utmanande och utvecklande att vi kan faktiskt jobba mer tillsammans. Alla vi som finns utifrån samhällsperspektivet kan jobba tillsammans just för att värna den här goda vården för personen, de närstående och familjerna.
Speaker 2:Det är inte bara de äldre personerna som vi mycket har I vår utbildning, utan det handlar om hela livsspannet. Barnet, ungdomen, alla åldrar. Jag tror att vi kan jobba på annat sätt. Det är det som är bra när det gäller god och nära vård. Att det finns inga gränser, det finns bara möjligheter tänker vi.
Speaker 3:Jag tycker det är spännande också att ni tar upp hemmet som utgångspunkten, inte institutionen som utgångspunkten för det har ju aldrig varit våra som invånare eller patienter eller var vi är. Utgångspunkten.
Speaker 2:Nej hemmet är ju det centrala. Det är så vi tänker när det gäller den här kursen God och nära vård. Det är ju hemmet. Eller där man finns.
Speaker 3:Ja, det är där man finns precis. Elin, hur har du kommit I kontakt med nära vård?
Speaker 1:Jag har hört det på arbetsplatsen och att man ställer om för Nära vård. Men det var väl framför allt nu under utbildningen. För det är ju som Elzana sa att det har väts in I varje kurs. Men sen var det framför allt kursen God och nära vård som man djupt dök I det. Jag fick en inblick I vad det innebär att ställa om och att vi behöver hitta andra arbetssätt, som Liselotte sa.
Speaker 1:För vi jobbar mycket I stuprör. Det här är kommun, det här är region. Vi behöver jobba tillsammans. En bättre samverkan. Jag är I hemmet och ser mycket positivt vad vi kan göra, men också hur man kan förbättra för personen.
Speaker 3:Jag tänker ofta att just ni som kommer som blir framtidens medarbetare eller de som ska under lång tid vara I vården. Att ni har så otroligt stor betydelse för vilken ingång och vilka värden som ni bär in I ert yrkesutövande. Och därför tycker jag att också när jag träffade er Elsa och Liselotte att man blir så glad. Man tänker att Ja men det här behöver vi bära in I utbildningen men också ta vara på den kunskap som ni har på ett annat sätt I verksamheterna sen också. Så det kan vi också komma in och prata om hur på något sätt ser vi till att det du nu får med dig Elin verkligen kan få fäste också I en vardag som kanske inte är uppbyggt mycket kring stuprör och lite andra utgångspunkter.
Speaker 3:Vi kanske börjar berätta om den här både om utbildningen och varför ni valde att lägga den här kursen om nära vårdutbildningen. Berätta om den. Jag tycker den har så fint namn med kopplingen till hållbarhet så repetera det för oss. Elzana eller Liselotte, vem vill ta bollen?
Speaker 2:Vill du börja Elzana?
Speaker 4:Kan vi börja? Ja.
Speaker 2:Som ni märker då så är det ju centralt för oss. Vi har ju en särskild känsla för hemmet. Vi har återkommit till det hela tiden och då var det ju så att vi kom in I ungefär samma sammanhang I utbildningen I Jönköping och den skulle ju göras om utbildningen. Så att vi har gjort om I stort sett hela utbildningen för att skapa den här framtida utbildningen. Och vi har ju gjort ett omvärldssperspektiv.
Speaker 2:Vi tittar på vad finns det för behov nu och I framtiden? Och så hade vi alla de här delarna I utbildningen som vi såg fattades. Och så har vi byggt ihop de här byggstenarna, la vi tillsammans I det här pusslet Och då blev det god och nära vård för ett hållbart samhälle. Och det har ju varit otroligt inspirerande för att samtidigt som god och nära vård så finns det delar I det som ligger så naturligt bra I den här kursen. Det är personcentrering, det är personen, närstående, egenvård, folkhälsa, distriktsröötskans profession, ledarskap, utvecklingsarbete.
Speaker 2:Jag har glömt flera delar här nu, men det ligger som handen I handsken. Det är det vi har byggt upp I den här kursen.
Speaker 3:Hur lång är kursen?
Speaker 4:Den är I tio veckor. Alla våra kurser är på tio veckor. Den läser man på våren. Beroende på om man läser hela och halvor. Men den är alltid på våren, så att säga.
Speaker 3:Berätta lite mer, Elsarna, om innehållet också.
Speaker 4:Precis som Liselotte nämnde så tror jag också att en mycket fördel kring det här är att vi har gjort det tillsammans och att vi har gjort det I teamet. Många av oss team I lärarteamet har verkligen försöker se möjligheterna istället för utmaningarna. Det är både en positiv del och en del. Men vi försöker se vilka möjligheter vi som lärosäte kan göra för att forma utbildningen? Det man kan säga I kursen där studenterna får inblick I det första är att de har en paneldiskussion som vi kallar med distriktssköterskor utifrån verksamheten.
Speaker 4:Både från hemsjukvården, de som jobbar I hemmet men också distriktssköterska som jobbar inom primärvården. Då har vi en hel förmiddag med det, där studenterna får ställa frågor till distriktssköterska. Men också distriktssköterska själva får presentera hur deras resa ser ut. Precis som I Eriks fall när man blir färdig, hur ser den här vägen framöver? Hur ser de själva på omställning till närvård?
Speaker 4:Sker den ut? Kommer det nära till arbetena? Hur ser den möjligheten? Men också framtiden? Hur ser de på framtiden?
Speaker 4:Precis som du nämnde Lisbeth, att vi pratar om det på utbildningen. Hur kan vi också utbilda våra studenter? Att känna att de har en röst till det? För de blir ju specialistsjuksköterska. Det är något som vi har jobbat väldigt mycket, Liselotte, med att stärka våra studenter I att inse att nu är vi specialistsjuksköterskor och det är en annan nivå än att vara legitimerad sjuksköterska.
Speaker 4:Nu måste jag kanske ta mer ansvar, men samtidigt så ska jag göra det I teamet. Jag kan inte alltid göra själv utan jag gör det tillsammans med andra professioner. Där får studenten inblick I just det här att hur ser den sisköterska delen I professionen ser ut. På eftermiddagen har vi seminarier där vi byter an det här kring det sysköterska professioner. Bemötande, kommunikation, ledarskap.
Speaker 4:Det som Vicerovic var inne på. Vi har folkhälsoperspektivet som är en stor och viktig del I de sin uppsjöprofessionen. Men också I god och nära vård. Hur kan vi arbeta mer hälsofrämjande? Hur kan vi utbilda våra patienter men också att vi gör det I partnerskap?
Speaker 4:Vi försöker också på något sätt lära våra studenter att det här är inget man bara ger råd utan det här måste man göra I partnerskap. Vi är väldigt duktiga inom hälsosjukorna att ge ett råd, men frågan är om patienterna också tar till sig det. Vi måste ju också stödja dem att göra det I partnerskap och på något sätt höra deras, är det något som anpassas till min vardag? För vi har ju alla invånare och patienter olika socioekonomiska förutsättningar och förutsättningar, kulturella kanske, ekonomiska olika delar. Det är något som man som distrikts måste kunskap om utifrån det område man jobbar I.
Speaker 4:Det vi också har. Vill du lägga till?
Speaker 2:Ja, jag ville lägga till lite grann av det här. Vi har rätt så bra inslag I den här kursen. Bland annat så får studenterna få Är det okej att jag fortsätter att samordna?
Speaker 4:Ja, absolut gör
Speaker 2:det. De får skriva en debattartikel och sticka ut hakan lite grann och påverka samhällsdebatten. Så det är en uppgift I kursen där man får skriva en debattartikel och ifrågasätter och bygger vården på det vi tror att den gör och ifrågasätter de här fenomenen. Vi kallar den rubriken bygger svensk hälso och sjukvård på en god hälsa och lika villkor för alla medborgare. Det är en liten spännande uppgift som jag tror att ni studenter tycker är lite annorlunda.
Speaker 2:Det är också väldigt bra den här kursen tycker jag, att vi försöker bjuda in olika aktörer I samhället. Denna kurs som vi har nu har haft PRO och funktionsrätt som har varit inbjudna. Och just det här med samarbete och samverkan med civilsamhället tror vi på. Jag tror att det finns mycket nycklar, mycket utvecklingsmöjligheter att öppna upp de här dörrarna just för att jobba med de här stuprören som vi befinner oss I.
Speaker 1:Jag vet att vi tänker på debattartikeln.
Speaker 3:Jag säger, Ellen.
Speaker 1:Den var ju annorlunda. Det var ett tag som man skrev Det var kanske på gymnasiet man fick skriva. Men det gav ett annat perspektiv. Gruppen jag var med skrev om ofrivillig ensamhet bland äldre. Man fick en annan syn att det här kan inte bara vården lösa.
Speaker 1:Det här behöver vi alla gemensamt. Frivilligorganisationer, kommunen, regionen Sporter Ja, alla I samhället olika aktörer. Där jag lyfte även kursen Jag har nog mycket tänkt vad vården kan, men här fick jag också en bredare inblick I att jag som distriktssköterska kanske inte kan göra allt. Men att man kan koppla ihop med andra. För tillsammans kanske kan vi hjälpas åt att minska ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och andra fattigdom.
Speaker 1:För folkhälsoperspektivet, som också lyfts, det är ju så brett och det kan inte bara jag som specialistsjuksköterska lösa utan det här är ju någonting vi alla behöver jobba för.
Speaker 3:Jag tror att det var Anna Nergård, eller I alla fall I någon av utredningarna som tittade just på God och nära vård så lyfter man ju också behovet av att också professionerna får med sig den här systemkunskapen. Hur ser systemet ut och hur hänger hälso och sjukvård ihop? Precis som ni beskriver så bra också. Du Elin, hur hänger det här ihop med andra aktörer I samhället? Jag tror att det är otroligt viktigt för då kan vi också bli en röst som inte bara handlar om rösten och mötet med patienten utan rösten också I samhällsförändringen och utformningen av ett hållbart samhälle.
Speaker 3:Är det någon som har publicerat sin debattartikel blir man ju nyfiken.
Speaker 2:Vi har försökt att utmana studenterna att uppmana men än så länge har vi inte lyckats. Elin, det är inte för sent än. Du kan publicera din artikel.
Speaker 3:Exakt! Det låter ju så otroligt spännande tycker jag. Har ni sett mer ord på Vad tycker du präglar den här utbildningen nu som student? Vad tänker du att den spelar för roll för dig? Distriktssköterskeutbildningen?
Speaker 3:Men även kurser, men helheten också.
Speaker 1:Jag har fått en bredare syn. Personcentrerad vård är väl något som verkligen kan prägla utbildningen. Det som Elzanna pratade om, skap. Innan har man ofta tänkt: Det här vill jag göra för patienten. Men vad vill patienten?
Speaker 1:Att man får ta tillbaka det. Egenvård har fått en helt annan betydelse för mig. Det är inte bara att jag ger råden, utan Hur brukar du göra I den här situationen? Jag kan lära mig av den. Att vi gör det här tillsammans.
Speaker 1:För det spelar ingen roll om bara jag ger goda råd och inte patienten är med på det hela. Nej, men Grundutbildningen hade jag inte jobbat så mycket. Jag hade jobbat nåt år I hemtjänst, äldreboende och personlig assistent lite innan. Men nu hade man jobbat ett antal år och jag kände att man kan ta till sig kunskapen på ett annat sätt. Man har med sig erfarenheten och diskussionerna vi har haft har blivit djupare.
Speaker 1:Vi har haft olika svåra dilemman som man står I. Jag har lärt mig mycket av andra studenter. Men även föreläsningar. En djupare kunskap som jag känner att jag har fått med mig och får med mig.
Speaker 3:Hur tar du emot när du är och jobbar på din arbetsplats? Hur bär du med dig det?
Speaker 1:Vi har I varje kurs fått reflektera. Man har ofta efter varje uppgift: Hur kommer du att ta med dig den här kunskapen vidare? Det gör att jag har fått tänka till. Hur ska jag bära med mig detta? Så jag hoppas att det ska förmedlas.
Speaker 1:Man har sett olika bitar som man tänker: Här kan vi förändra. Jag har redan lyft saker på arbetsplatsen som man har fått med sig. Bland annat från VFU, som vi har haft. Vi har varit på BVC, skolhälsovård, hemsjukvården och vårdcentral. Ny kunskap är också väldigt nyttigt för verksamheterna.
Speaker 3:Tänker om ni skulle sätta, Liselotte och Elsa, sätta ord på lite grann vad gör Ni har ju varit I utbildningsvärlden ett tag. Vad är annorlunda med det här? Vad gör det här för skillnad? Att ni har tagit in de här perspektiven så himla tydligt. Ja, får
Speaker 2:jag börja Sanna? Den här kursen ligger, som vi har uttryckt många gånger I det här samtalet, ligger faktiskt väldigt nära och gränsar till verkligheten där människorna finns I. Vi försöker på olika sätt brygga över från teori till praktik. Vi har fått in professionerna från olika sammanhang. Vi har lyft den här hållbarhetstanken bland annat.
Speaker 2:Vi har haft inne föreläsare som är otroligt duktiga I sin ämneskunskap när det gäller de här delarna som vi har I god vård för ett hållbart samhälle. Det gör att man blir påverkad och man får med sig trådar som man kan använda på sitt arbete till exempel. Sen försöker vi ge ett slag för att det här ska bli en kurs som på sikt kan bli en uppdragsutbildning. För vi tror ju att det här är en kurs som kan ge alla professioner I hälso och sjukvården ett kunskapslyft I mattanessorik på kunskapen men också bryggan över till vården och till samhället där man finns.
Speaker 3:Så du tänker Lise Lotta att även de som finns idag på arbetsplatsen kanske inte alls ska gå en specialistsjuksköterskautbildning men skulle kunna nytta av den här kursen?
Speaker 2:Man behöver inte vara specialist. Man kan vara grundutbildad egentligen till vilken profession som helst. Det är liksom inte det som är det viktiga utan det är ju att vi vill göra skillnad. Vi vill ge verktyg för personer att kunna förändra just med målet god och närvaro för ett hållbart samhälle.
Speaker 3:Komplettera, Elsa, vad tänker du?
Speaker 4:Jag tänker också vad som är skillnad. Skillnaden är mycket att vi har reformer utifrån nära vård. Jag tänker med alla reformer och lagstiftning så kan det vara svårt för utbildning utbildningssätt, studenter och medarbetare att förstå. Hur kan vi applicera det I verkligheten? Vi har jobbat med samarbete med verksamheter I Jönköpings kommun och Jönköpings region.
Speaker 4:Med deras medarbetare på olika sätt så att de känner sig en del I utbildningen. De kommer också med råd efter att de har deltagit I våra kurser kring hur vi kan förbättra. Det är också en viktig del att vi gör det tillsammans med dem. Även om vi som lärosäte utformar utbildningar så gör vi det tillsammans. Där tror jag är stor skillnad.
Speaker 4:Att vi ser dem också som aktör. Det hoppas jag också våra studenter I framtiden kan komma tillbaka till oss och gärna föreläsa eller vara delaktiga på olika sätt. Att man ser att man kan göra en skillnad, men också att man har en röst. Det är ju någonting återigen som vi försöker att man har en röst som specialistsjuksköterska I det här med nära vård. Den här reformen är satt och det är något vi måste fördela alla på olika sätt.
Speaker 4:Men hur kan man göra? Man kan göra små steg. Det behöver inte vara stora steg, precis som du Elin lyfte. Det är också viktigt att förstå, man är inte ensam I det här arbetet. Det finns andra aktörer, civilsamhälle, frivilliga organisationer som man kan utnyttja just för att hjälpa patienterna I det egna hemmet.
Speaker 4:Det kan vara olika situationer. Det är någonting som vi måste jobba mycket med och det är det vi försöker göra. Jag ser det också som en stor skillnad att vi gör det tillsammans. Vi som lärosäte också påvisa att vi jobbar som ett team med de andra verksamheterna runt omkring. Det skulle jag nog säga att den stora skillnaden är det.
Speaker 3:För jag tänker precis att det också finns stuprör idag mellan lärosäten, huvudmännen, kanske vårdgivarna och att försöka bygga bort dem också är ju lite att leva som man lär. Jag tänker märker du av det, vad säger din arbetsgivare Elin? Hur tänker du att Varför fick du möjlighet att gå den här? För jag gissar att du har ju också försökt ledigt och kan vara kvar på jobbet och göra det här. Gjorde du det som en uppdragsutbildning?
Speaker 1:Man fick ju statligt stöd. Det är ju bland annat utifrån Nära bland annat användes nu till att jag fick en betald utbildning. Vi behöver höja kompetensen. De patienter som kommer till hemmet idag och våra särskilda boenden är oerhört sjuka. Det behövs en kompetens, förhöjd att kunna vårda dem på bästa sätt.
Speaker 1:Då fick jag möjligheten att gå, vilket jag är jättetacksam för.
Speaker 3:Förstår det. Jag tänker, vad säger era kollegor? Alltså era kollegor som kanske har andra professioner som de har sina utbildningar för eller som ni möter. Ja, lärarkollegiet om man säger så. Hur möts ni av era tankar där?
Speaker 4:Ja det är ju inte det händer bara till oss men det är ju positivt I alla fall. Vi samarbetar med olika professioner även på vår avdelning där vi arbetar och omvårdnad omvårdnad. Men också I hälsoskolan där vi har så möts vi positivt. Det är något som ligger verkligen inom tiden. Det är något som I framtiden, som du säger, Elin idag, att många patienter I hemmet är väldigt sjuka.
Speaker 4:Vi måste också försöka skapa utbildningar som kan hjälpa våra studenter att kunna hantera olika situationer, men också skapa de här verktygen för att hantera olika situationer. Det är också viktigt att lära sig att det har en verklighetsuppfattning, lite som du var inne på, Liselotte. Vi kan inte göra en utbildning som är inom sjukhusorienterad. Vi måste förstå vikten av det också. Jag skulle säga att det är mer positiv.
Speaker 4:Men också att vi jobbar tillsammans är också en viktig del. Det här med teamet I helheten.
Speaker 1:Ni har ju verkligen strävat I utbildningen, att den är uppdaterad. Vi har pratat mycket om digital vård. Jag har hört till exempel någon annan som läste på ett annat ställe där man inte hade pratat om det. Vi har ju digital vård nu, så vi måste jobba. Hur konkret arbetar vi med det?
Speaker 1:Vad ser vi för fördelar? Vad ser vi som kan vara nackdelar? Vi har verkligen fått diskutera. Den här kursen nära vård är också, som ni säger, I tiden. Det är här och nu.
Speaker 1:Hur jobbar vi och vad behöver vi förändra?
Speaker 3:Tänker det du säger, Elin, kring det digitala också. För det menar jag att det är inte bara så att man kommer ut som ny med sin kunskap och på något sätt ska anpassa sig till den verksamhet som finns utan tvärtom, verksamheterna måste ju vara så intresserade av den kunskap som ni kommer med för ni kommer ju också med en träning på det nya. Och det är ju ett sätt, tänk att använda dem som både är studenter som du är idag samtidigt som du jobbar eller om man är på sin VFU. Men också mycket mer aktivt när man är färdig till att vara en motor I utvecklingsarbetet. För ni kommer med så färsk kunskap och fått verkligen diskutera och se på både utmaningar och möjligheter.
Speaker 3:Till exempel med digitala möten och personcentreringen och hur får vi ihop det där på ett bra sätt. Vad tänker du kring det?
Speaker 1:Det är förhoppningen att man ska driva vidare. Precis som allt I samhället utvecklas så måste vården göra det med och följa med. Bara digital vård, till exempel, det finns jättemycket möjligheter. Den generation som lever och växer upp nu, det är digital vård, så vi behöver tänka annorlunda. Det finns jättemycket möjligheter där personen kan sköta mycket själv och vi kanske bara med stöttning Videoöverföring kan hjälpa till.
Speaker 1:Sen är det alltid svårt ibland när man vill komma med nytt. Det gäller hur mottagaren är för att ta del, men det är väl det vi jobbar för och att vi tillsammans gör din röst som ni pratar om. Det är det man vill.
Speaker 3:Ni får se till att hålla ett bra nätverk även när utbildningen är färdig. Lisa, låt vad du för tankar?
Speaker 2:Jag vill in lite hållbarhetstankar nu. För just det här för ett hållbart samhälle. Hållbarhet har ju så många dimensioner I sig. Om man då tittar på definitionen så står den av både det ekonomiska, ekologiska, det sociala och det etiska perspektivet. Vill man vara riktigt tänka längre, och det berör det Elin lyfte, det tekniska och det kulturella perspektivet också.
Speaker 2:Vi försöker möta upp det här och med de här dimensionerna I de här olika momenten. Just att få in det här med hållbarhet och hållbarhetstanken för framtiden ska vara hållbar. Det tycker jag är bra. Vi har ju en väldigt bra föreläsare föreläsningar om detta som lyfter just det här hållbarhetsbegreppet. Och det är en bra koppling till god och nära vård tänker jag.
Speaker 2:Ja men
Speaker 3:du sa precis det jag skulle säga därför att det tycker jag blir bara tydligare och tydligare. För att egentligen en del kan se nära vård som en reform för hur ska vi spara in på vårdplatser? Jag tänker att det är ju för att bygga både ett hållbart samhälle och en välfärd som är hållbar också utifrån de nya förutsättningarna och de nya behoven som finns. Och det vill vi ju för våra kommande generationer, tänker du som just har blivit mormor eller farmor Liselotte. Alltså de barn och barnbarn som växer upp.
Speaker 3:Vi vill ju ge en välfärd som faktiskt också är till för alla också framåt. Och då är det här hållbarhetsperspektivet så otroligt centralt. Så tänk er nära vård och hållbarhet, det är ju verkligen varandras gelika om man säger så. Jag tycker att jag möter fler och fler lärosäten som på olika sätt intresserar sig för hur utbildningarna ska möta upp med er mot den nära vården. Och det finns ju också en rad forskarskolor som har dragit igång runt om med doktorander som har nära vård som sin på något sätt sammanhållande tema och kraft.
Speaker 3:Har ni kontakter med andra lärosäten? Hur diskuterar man om man skulle titta på distriktsskörsutbildningen I stort I Sverige. Vi kanske måste se över målen. Vi kanske behöver lära av det ni gör. Finns det sådana forum?
Speaker 3:Har ni sådana samtal?
Speaker 2:Vi har ju samtal. Vi har ju på gång initierat kontakter med olika sammanhang. Jag tänker på våra medicinskt ansvariga sjuksköterskor I länet. Vi försöker bjuda in oss till att prata om vår distriktssköterskeutbildning, men också denna god och nära vårdkursen. Vi har på gång att knyta an kontakter med andra föreningar.
Speaker 2:Det är distriktssköterskeföreningen framför allt som vi har tankar på. Eller hur, Elsarna?
Speaker 4:Precis. Vi har påbörjat den kontakten. Vi har presenterat precis som vi gör här kring de delarna vi har gjort I utbildningen.
Speaker 3:För jag tror att det här är viktigt då både distriktssköterskeutbildningen, sjuksköterskeutbildningen men också som ni var inne på samtliga professioner I hälso behöver ju den här inriktningen I sina utbildningar och jag ska också önska det hållbarhetsperspektivet som någon typ av övergripande. Vad tänker du Elin-Tin? Du kommer ju också att samarbeta och team med många andra professioner än just sjuksköterskan som profession. Vad tänker du blir viktigt där med de kunskaper du har med dig nu?
Speaker 1:Jag har verkligen fått med mig det här att vi jobbar I team. Att ta vara på varandras kompetenser. Ibland har ju sjuksköterskan någon liten egen tanke att den ska sköta allt. Man säger spindeln I nätet. Men jag har också lärt mig att ta hjälp.
Speaker 1:Vi fick lyssna på sjukhusprästerna. Det var en föreläsning och det gav mig också en annan syn att det är så olika. Personen har ju så många olika dimensioner man ska hjälpa dem med. Jag kanske inte kan ta allt det här med andliga eller Jag behöver inte ta alla dem utan jag kan be om hjälp och fråga: Vill du kontakt med en sjukhuspress? Jag tänker att det är att ta vara på varandras kompetenser.
Speaker 1:Använd rätt kompetens på rätt plats. Sen har jag fått med mig att vara på olika platser. Det ger en bredare syn och man har lättare att Nu har jag sett hur vårdcentralens sida, som vi ofta samverkar med och då vet jag hur de har det. Det tar jag med mig I mitt arbete från kommunens sida. Jag försöker tänka: Hur kan jag bli bättre på samverkan?
Speaker 1:Vi pratar ofta om att vi kanske inte alltid säger det positiva att man inte gör det här eller det här. Men hur kan jag göra så att det blir bättre? De här möjligheterna har jag och då får jag göra det utifrån de förutsättningarna jag har.
Speaker 3:Jag känner mig så hoppfull för jag tänker precis den här kraften som jag känner att du har det Elin och bär in utifrån din utbildning. För tänk på det här att tänka, ja men jag behöver inte klara allt själv och också vara den som öppnar upp till sjukhusprästen eller kanske arbetsterapeuten eller vem det nu är som finns med sin kompetens runt. Vi ska börja avrunda men jag tänker att det finns så mycket att prata om. Är det någonting som det här måste vi säga innan vi avrundar? Det här måste bli sagt till alla I tre?
Speaker 4:Jag skulle nog säga som ett konvention till alla lärosäten, när du lyfter den frågan, Lisbeth, att man ska verkligen våga och se möjligheterna. Jag tänker utifrån det som du, Sofie, presenterar. Det är vår uppgift från lärosätens sida att vi måste utbilda våra framtida sjuksköterskor eller läkare kring de här delarna mycket mer. Vi har ett ansvar I det. Där skulle jag vilja säga som slutord, att vi ska vara mer modiga.
Speaker 4:Alla som är intresserad av att höra mer kring våra kurser och utbildningar kommer att höra av oss till mig, Liselott och kollegor kring de här delarna. Att vi tillsammans kan göra något men att vi inte ska vara rädda att se mer möjligheterna. Det är som du säger Elin.
Speaker 3:Vad tänker du Liselotte? Har du något?
Speaker 2:Jag skulle säga så här Att inte vara rädd för att förändra, att utveckla, utan se möjligheterna och försöka förstå att jag kan mycket där jag finns och att jag kan påverka och jobba för just den här goda närvaronvården. Att man får kraft, dels I sig själv, men också att man vet vilka man ska ta kontakt med. Att öppna upp den här kreativiteten och utvecklingsinriktningen eller utvecklingsambitionen som man har. Det tror jag. Jag tror jättemycket, men det finns så mycket möjligheter.
Speaker 2:Verkligen. Vi ser bara lite grann nu men det finns så mycket vi kan göra.
Speaker 3:Och jag tänker att alla professioners röster behöver höras mer I det här samhällsbygget. Jag tänker Elin att du är med I podden idag och på något sätt pratar om din drivkraft för framtiden och ni utifrån utbildningen är ju jätteviktiga perspektiv och vi får hoppas på lite debattartiklar som också publiceras. Och vi får upp samtalet om det här för jag tror också att vi behöver samtala mer om det I samhället. Alltså vår välfärd, det gäller ju oss alla oavsett om man har en vårdutbildning eller inte så är det här en stor och viktig del I hela vårt samhällsbygge I hälso och sjukvården. Jag tänker att vi ska avsluta med vad nära är för er.
Speaker 3:Elin vad är nära för dig?
Speaker 1:Nära är ju det som inte är långt borta. En nära vård är ju där personen befinner sig. Det är ju en samverkan med olika personer, patienten, är I centrum.
Speaker 3:Tack. Elsa Anna, nära för dig.
Speaker 4:Ja, det är just det här att nära, återigen att det är ett glatt partnerskap. Att man gör det utifrån patientens eller individens behov. Det är den som styr och att man också har respekt för det egna hemmet. Men också ta tillvara I närmiljön runt omkring. Att det är det som är det nära för patienterna.
Speaker 4:Utan varandra också att man inkluderar patienter, närstående och familjemedlemmar I teamet runt patienten. Men också tillsammans med andra aktörer inom hälso och sjukvården, men också civilsamhället och Frylingorganisationen. Att man gör det mer I teamet. Det skulle jag säga är det nära för mig utifrån dem.
Speaker 3:Varmt lycka till framåt och stort tack att ni var med I Nära Vårdpodden.