Uppdrag kunskap

I detta avsnitt av Uppdrag Kunskap samtalar Jonas och Bodil om sanningsbegreppets betydelse i vår tid. De diskuterar hur fenomenet "nya sanningar" missförstås som att vad som helst kan vara sant, och hur detta skapar ett krampaktigt grepp på samhället. Från politiska debatter med felaktiga siffror till kulturella initiativ som lyfter fram sanning – samtalet rör sig mellan hopp och oro. Bodil ser tecken på att utvecklingen är på väg att vända, medan Jonas lyfter statistik som visar på ökade klyftor i Sverige. Tillsammans utforskar de varför sanning är avgörande både för samhället och individen.

Creators and Guests

Host
Bodil Jönsson
Bodil är författare, föreläsare, folkbildare och professor emerita vid Lunds Universitet.
Host
Jonas Fagerson
Jonas är projektledare, producent, koordinator och konceptdesigner

What is Uppdrag kunskap?

I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Fact up!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.

Spik:

Uppdrag kunskap.

Jonas:

Kära lyssnare, varmt välkommen till podcasten Uppdrag kunskap som idag befinner sig hemma hos Bodil I Dalby I skogen.

Bodil:

Framför brasan.

Jonas:

Framför brasan. Hej på dig Bodil.

Bodil:

Hallå du.

Jonas:

Här är det nu inte mycket löv kvar på träden. Nej. Nej. Det är den årstiden. Ja.

Jonas:

Och nu pratar de om att det ska bli kallt.

Bodil:

Ja det som har hänt som jag tycker är viktigare än att det inte är så många löv kvar, det är att nu kommer siluetterna på bokarna. Ja. Så nu är det siluetterna som dominerar min omvärld. Och de är så vackra. Så sen någon gång framåt våren när bladen kommer tillbaka så går jag några dagar och tänker att det kan väl vänta lite grann det här gröna som jag jag kan få kvar mina siluetter.

Bodil:

Och hela sen den långa sommaren så är det ju det här med de mäktiga trädstammarna. Jag vet inte vad det är med människan och träden I skogen. Men de majestätiska träden de gör någonting med oss.

Jonas:

Det är ju också speciellt med bokskogen med just när det är löven finns där och de här olika nivåerna som skapas nästan som våningsplan I

Bodil:

sin Som bara märks alldeles I början. Särskilt sen blir det grönt grönt.

Jonas:

Ja. Ja, är fantastiskt. Det var ju en spännande nu inför Coop 25 här I Brasilien så finns det ju en fanns det en serie finns det en serie på SVT som handlar om hur svampens integration med trädet och hur de beroende de är varandra. Och nu tappade jag ju det namnet men det är ett speciellt mycel de letar efter som som visar sig egenskaper och förmågor som man inte har känt till tidigare och som man tror skulle kunna spela stor roll för vår förståelse för klimatet och förmågan att ta upp. Men det är nya kunskaper som dyker upp och också nya sanningar.

Jonas:

Ja. Vi ska ju prata om sanning idag.

Bodil:

Ja. Och det här fenomenet nya sanningar inte alls så revolutionärt som det låter för det hör till kunskapsutvecklingen, att det ständigt genereras nya sanningar. Eftersom människan och mänskligheten är så gjorda att vi kan inte låta bli utan vi ifrågasätter de existerande sanningarna. Och så har det då kommit till I vår tid det här löjliga, vidriga missförståndet. Att man därför tror att då kan vi lika gärna låtsas att vad som helst kan vara sant.

Bodil:

Och det är ju det som håller mänskligheten delvis inom sorts krampliknande tillstånd. Som är det som vi slåss emot. Jag

Jonas:

sökte lite på Vi pratar ju ofta om att vi lever I en förändrad världsordning och det känns som allting är väldigt nytt det som händer. Men om man tittar historiskt så är det väl inte första gången som mänskligheten har hamnat I det läget att osanningar har blivit någonting eller att alltså den situationen vi är I är inte ny för människan.

Bodil:

Nej, det är alltså det nya är ju inte Det har till exempel funnits religiösa extrema förvidelser.

Jonas:

Det har

Bodil:

funnits politiska extrema förvidelser som har brett ut sig och som har hållit människor I ett krampaktigt grepp. Men det nya I vår tid är ju att man låtsas på fullaste allvar att vi finns I en postsanningsvärld. Där sanningen har spelat ut sin roll. Som om Det är egentligen detsamma som att säga att då har också tiden spelat ut sin roll. För poängen med sanning är ju att de allra flesta sanningar som gällde igår, de vet jag kommer att gälla imorgon också.

Bodil:

Och det är ju det som gör att jag vågar vakna nästa dag med. Och kan det jag har lärt mig dagen innan till någonting.

Jonas:

Korrespondensteorin. Jag tänker på ett gammalt mått på sanning. Den bygger väl egentligen på att mitt påstående ska stämma överens med verkliga förhållanden, skriver man på Uppsala universitet till exempel. Ett påstående är sant om det korresponderar med det påståendet handlar om?

Bodil:

Ja och det där Man kan ju snäva in sånt här och man kan för märkvärdiga det. Men det gäller att bli överens om att saker ska vara resonerbara utifrån sådana förutsättningar som man har kommit överens om. Och engelskans make grisenable. Det är ett fint uttryck att göra resonerabart. Och kan du inte göra det resonerabart, då ska du inte heller förvänta dig att nån annan ska tro på det du säger.

Bodil:

Utan du måste själv bottna I dina föreställningar. Och själva själv, alltså Vi skulle ju inte orka hitta på hållbara föreställningar om allt som vi utsätts titta på de små barnen, titta efter var de har sina föräldrar och sina syskon till. Det allra mesta är ju härmning och betingning som vi får från andra eftersom vi lever I en social verklighet. Så kunskapen är ju både social och så är den väldigt existentiell. Jag skulle ju inte våga leva överhuvudtaget om jag inte trodde att kunskap fanns.

Jonas:

Man skulle inte våga gå ur sängen. Nej. Kanske inte lägga sig I den heller.

Bodil:

Nej men då kommer ju monstren och makterna och trollen. Och hur skulle jag Vad skulle jag för motargument mot de invaderande monstren om jag inte hade något som jag kunde referera till? Det är ju mycket det här, ge mig en fast punkt och jag ska rubba världen. Har du ingen fast punkt så är du hjälplös.

Jonas:

Jag berättade ju för dig att när jag satt I bilen hit ner över det soliga gröna platta landskapet och gröna åkrar Så lyssnade jag på Ring PET och det var en man från Luleå som jag fäste mig särskilt vid för att Man förstår ju att människor ringer in med sina egna och sina egna tankar om saker till ett sånt program och det blir ett sammanhang och det blir sådär lite grann. Men han hade en Han var inte så intresserad av att politisera eller gå I klinch med saker och ting utan han hade bara ett budskap och det var att han var så fruktansvärt trött på att det inte gick att lyssna på politiker som pratade med varandra längre. Och han uttryckte sig väldigt väl runt det. Det var inte så att han var uppgiven eller mordfälld, men han tyckte att det måste skärpas upp på nåt sätt. För man kan inte stå och säga hela tiden att att du har fel siffror.

Jonas:

Det var det han hade stört sig på. Många arbetslösa är det? Är det 7 procent eller är det 5 procent? Det vet vi ju på nåt sätt om vi räknar dem. Och det hade han stört sig på så vansinnigt för han tyckte att det borde ju de rimliga underlag som han saknar, vilket gör det också omöjligt att lyssna på deras debatt sen, för han vet att ingångarna I den Nån har fel.

Jonas:

Eventuellt bägge 2. Och förhållningssättet då till de här underlagen då och hur man tolkar dem, det skapar en otillit hos honom till förtroendevalda.

Bodil:

Så

Jonas:

han var bekymrad över det och det tycker jag man kanske inte hörde så mycket om för ett år sen eller 2. Det har väl hänt nånting I resonemanget där?

Bodil:

Och där skulle man kunna tänka sig att skillnaden mellan till exempel 7 procent och 5 procent handlade om en alldeles distinkt skillnad I vilka sätt man har att räkna. Inte räkna procent I sig, utan att bestämma sig för vad som är arbetslös. Hur länge ska man varit arbetslös? Alla möjliga de här parametrarna. Men då ska man ju kunna uttrycka det, alltså säga att, ja, du har rätt I att det blir 7 procent om man ser det på detta sättet.

Bodil:

Och så tala om vad det är som leder fram till de 7 procenten. Inte säga att du har fel med 7 procent och jag har rätt med 5 procent. Det är genant dåligt. Och där behöver vi ju våra politiker till förebilder så att vi själva blir lite bättre på att inte bara slå varandra I huvudet med att mina siffror är bättre än dina.

Jonas:

Nej. Gör man avvikelser så måste man tala om vad det

Bodil:

är. Absolut.

Jonas:

Om man avviker från överenskommelse.

Bodil:

Och där har ju funnits tendenser, inte minst från USA, för att man försöker moderera en del sånt här genom att det går in experter. Och man kan lägga in små textremsor som talar om vad som är fakta. Hade man bara gjort det så hade detta upphört för ingen tid. Jag har ju till och med för mig att man skulle kunna göra så som man gör när man inte kan bestämma om Livepul har fått ett mål eller inte. Man kunde en vargrönskning också av politiker.

Bodil:

Ja. Det hade varit roligt om man kunde stoppa hela debatten och säga att nej nu får vi in en våggranskning här. Sen fick vi gå på toaletten och så fick de tänka sig för. Det skulle ju göra att allt sånt här tjafs skulle upphöra. Istället är det som att man tror det är rätt sätt att vinna poäng, att håna sin motståndare för att de har fel siffror.

Jonas:

Jag minns ju I samband med en intressant dialog som uppstod på någon debattsida mellan 2 meningsmotståndare. Den ena var mån om att berätta att det var så många färre som gick I ett första maj-tåg I Göteborg. Och då var det ju motståndarsidan så att, nej det är inte färre. Det var fler I år. Och så var det ju någons tredje som la sig I och sa att, ja men nu vet ni det Och då sa han, jo för vi har ju folk som står och räknar människorna.

Jonas:

Hur många som går förbi en viss punkt på flera ställen. Och vi har gjort det I alla tider för att vi tycker att det är viktigt. Och den motståndaren säger då att, ja men det såg inte ut så. Nej. De hade sett något reportage på tv då och tyckte det såg glest ut I ledaren va?

Jonas:

Men problemet där blir ju den här personen inte kan säga, ja ni räknar här då får jag ge med mig för då verkar det som en säkrare metod. Utan då fortsätter man här och det är vad ni tycker jag och så där va. Det känner vi ju igen. Det är eran åsikt.

Bodil:

Men det här kommer ju också Det har ju spridit sig I alla attityder inklusive attityderna till små barn. Att de får på något sätt tidigt lära sig att det viktiga är vad de tycker. Och det visar de vuxna dem för att vuxna tror att man därmed visar respekt gentemot sina barn. Istället för att lära barnen att iaktta och att kunna samtala med varandra. Ja, detta om detta.

Jonas:

Detta om detta.

Bodil:

Men det är lite omtugg. Det här har vi tjatat om tidigare.

Jonas:

Ja, är men det hänger ju väldigt tydligt ihop. Ja. Det handlar ju om tilliten till det gemensamma väldigt mycket och kanske också sin egen Vad man grundar sig själv på. Alltså vad är det för sanningar och hur förankrar det de I verkligheten och I den gemensamma överenskommelsen?

Bodil:

Där tycker jag att det är lite spännande att det känns som att nu kommer det ett antal utbrott och de kommer på kulturens område. Jag skrev ett veckobrev nyss om utställningen som kommer till Kristianstad av alla ställen. Om Fake for Real. Som är ett fantastiskt utställningsobjekt och som är en utställning som absolut kommer att ses av många, men det är också ett tecken I tiden bara att den finns. Det här nya då om att Göteborgs filmfestival efter jul kommer att handla har temat sanning.

Bodil:

Oj vad de kommer att att ösa ur och så spännande det blir. Och de har en påannonsering om varför de gör det. De menar att det är ett av de viktigaste teman för närvarande. Det är att komma på att sanning finns.

Jonas:

Du skrev ju som underrubrik på boken Frakt up Ta tillbaka sanningen. Ja. Och då minns jag att vi pratade om just det att det var inget självklart begrepp att skylta Nej.

Bodil:

För mig förorsakade det att jag hade lite ont I magen. Och det var inte jag som föreslog detta utan det var min urduktiga redaktör som ville vara lite provokativ. Jag vet ju om då att om jag ställer mig upp och säger ta tillbaka sanningen, och sanningen då är singularus, Så låter det som om jag har lagt beslag på sanningen som om den bara är en. Trots att det finns så många olika sanningar beroende på vilka fenomen det handlar om. Men jag lät redaktören hållas med mitt goda minne.

Bodil:

För jag tänkte att I grunden är det ju detta som jag vill slåss för. Att vi måste ta tillbaka tron på att sanning existerar. För annars kan vi inte leva varken var för sig eller bara tillsammans.

Jonas:

Nej. Jag tänkte på andra saker. Jag tänkte på jag såg responsen nu på att de här 2 högt uppsatta BBC-cheferna fick avgå här för att de då hade gjort ett misstag I samband med klippningen av ett inslag om Donald Trump. Om hot och miljard. Han anklagar BBC för fake news.

Jonas:

Och så säger hon hans Jag tappade namnen på henne talespersonerna där. Pressansvarig. Fake news. Ett begrepp som Donald Trump uppfann. Och det gjorde han ju inte.

Jonas:

Det är också ett alltså det är en lögn som en lögn och som är en lögn. För I den här utställningen så skriver de att det har sina anor sen 1903 eller något sånt där. Det dyker upp I litteratur eller I press första gången. Den där utställningen finns ju också digitalt Det tyckte jag var roligt att delar av det kan man också gå in utan att vara I Kristianstad då. Ja.

Jonas:

Under nästa år. Ja. Men människofisken till exempel tyckte jag var spännande I Japan där. Såg du den?

Bodil:

Nej.

Jonas:

Han hade gjort en fisk och satt ett människohuvud på och hävdade envist att att det fanns en ny art som var en simmade människa. Och den var 20 centimeter lång och det var en fisk med ett människohuvud bara helt enkelt. Och det fick fäste I hela Japan trodde man att den här fanns och man letade alla letade efter den. Och det här är ju kan det varit 400 år sedan eller nåt sånt där? Så att 300 år sedan kanske.

Jonas:

Så att nog har vi varit utsatta för det här förut.

Bodil:

Ja ja. Alltså det är detta alltså riktigt riktigt bra lögner. Riktigt bra hittepå-berättelser har ju en tendens att bli till memer. Det vill säga att det såna tankar som av sig själv liksom går från den ena människan till den andra. Och det är inget nytt under solen.

Bodil:

Det nya under solen det är förnekandet av att sanning finns.

Jonas:

Inte att den är felaktig utan att den alls finns?

Bodil:

Att den alls finns och att det därför, om den inte finns, då är ju mångfalden av osanningar som var för sig kan vara lika bra. Den är ju oändlig.

Jonas:

Det finns inget som håller emot.

Bodil:

Ingenting.

Jonas:

Inga gränser. Nej. Det skriver ju också här I artikeln som du refererar till också I ditt veckobrev så säger ju Pia här att sanningsbegreppet är under press och där gränsen mellan fakta och fiktion allt oftare suddas ut I nyhetsflöden, på sociala medier och I politisk retorik.

Bodil:

Du får berätta vem Pia är också.

Jonas:

Ja, hon är konstnärlig ledare på Film.

Bodil:

Vad heter hon I efternamn? Pia Lundberg. Tack.

Jonas:

Jag sitter med veckobrevet framför ögonen I huvudet så jag tänkte det vet väl alla. Nej. Men så är det ju naturligtvis.

Bodil:

Men det är så häftigt med en konstnärlig ledare för en filmfestival som har fått vittring på att detta skulle vi kunna påverka. För det är ju det hon vill.

Jonas:

Och jag tänker att man nu får man ju gå in och läsa ditt veckobrev och hennes artikel finns det länk I på Fakta punkt se. Eller I mailboxen hos dig som prenumererar från och med lunch imorgon. Men det jag tänker för ett par år sen när du och jag började prata om om boken Så fint att kunskap finns. Nu har du skrivit en. Och hur vi pratade om hur omvärlden resonerade kring frågor som tillit till kunskap som en grund för vårt demokratiska liberala samhälle.

Jonas:

Vad Det är lite andra tongångar idag I samhällsdebatten. Man hör sånt här mycket mer tycker jag. Man pratar inte bara om faktaresistens eller fake news utan man pratar också mer på ett djupare plan om vad det medför för samhället. Ja. Och det tycker jag är en du pratar ju ofta om att hitta hopp och positiva signaler på att det är på väg att vända.

Jonas:

Det tycker jag är ett tydligt tecken på.

Bodil:

Alltså jag började för snart ett år sen I mitt vinterprogram, den första januari 2025. Så började jag säga att, alltså jag tror att jag ser att utvecklingen är på väg att vända. Så att det kommer att ske en uppstramning åt det mer sanningsbenägna hållet. Men jag var samtidigt väldigt ärlig med att säga att det kan hända att jag ser fel. Det kan hända att jag Det finns så många negativa tecken och jag väljer att bara se de positiva för jag vet att jag därmed kan hjälpa utvecklingen åt det hållet och så där.

Bodil:

Jag har återvänt till den tvekan nu och känner och tänker fullt ut att, nej, nu är det inte längre så att det kan vara jag som ser fel. Utan nu har det faktiskt skett. Och ett av de exemplen det är de här 2 kulturella yttringarna med både Kristianstad och Göteborg. Att man väljer att av demokratiska och existentiella skäl lyfta sanning och kunskap. Vad

Jonas:

tänker du om Vi har ju pratat om Trump och USA och så där. Naturligtvis för att det är sådana ytterligheter som pappret känns helt overkliga för oss kanske för att vi också lever I ett hyfsat samhälle fortfarande.

Bodil:

Ja. Om

Jonas:

man säger. Men om vi tar ojämlikhet eller jämlikhetsfrågor så tänker jag att jag har ju en bild av att vi I Sverige fortfarande arbetar för det. För mångfald och jämlikhet till exempel. Ja. Att vi har det som några grundpelare I vårt samhälle.

Jonas:

Men en rapport som jag läste nu lite snabbt för att jag råkade hamna där när jag satt och försökte ta reda på lite så bakgrunden och historien till det här med sandningsbegreppet. Det gör ju också att vi har kvar den bilden av att det är ett sånt samhälle vi röstar på när vi går till val nästa år. Oavsett vilket parti vi röstar på så tror vi att det ligger till grunden. Men Sverige har ju backat på internationella jämförelser, inte minst när det gäller jämlikhet. Och jag tänker att det har också kopplat väldigt mycket till det vi ser I USA idag, kvinnors rättigheter.

Jonas:

Men om vi tittar på de här sakerna så har vi backat totalt sedan många många år på det här, men jag har en annan bild av det. Jag tror inte det är så. Men om vi tittar på faktan så är det faktiskt så att nu är vi sämst I norden och vi har fallit 14 placeringar på bara 4 eller 6 år nånting vad de nu hänvisar till sedan början på 20 då. Nu är vi på tjugofjärde plats I världen. Det är inte den bilden jag har utan det är en bild av att vi är bland de mest jämlika länderna.

Jonas:

Huvudorsaken handlar ju om skattepolitiken. Man tittar på rättighet för arbetare, rättighet för arbets för arbetare och så där. Det är några parametrar som gör att vi sjunker. Skattepolitiken är det största. Ja.

Jonas:

Klyftorna har ökat. Nu är vi tjugofjärde I världen. Ja. Medan då Norge behåller sin första plats och Danmark och Finland ligger kvar på fem-sjätte plats I några år. Men Sverige fortsätter att dala.

Bodil:

Vi ska alltså vara tacksamma för att vi fortfarande kan räkna oss till Norden. Ja. I alla fall det. Att

Jonas:

vi är ett gott sammanhang

Bodil:

trots Och att jag är väl på samma nivå som du minst. Det vill säga, jag lever kvar I föreställningen att Sverige I stor utsträckning I någon grundläggande inre strömning är sig likt. Men det är inte alls säkert att det är bland annat eftersom det finns en ny generation som har vuxit upp på andra premisser. Och där det inte har varit, om vi tar de amerikanska diversity equity inclusion, det vill säga mångfald, rättvisa och inkludering, det är inte de som kommer först. Utan först och främst ska du tänka på dig själv.

Bodil:

Du ska och dina föräldrar, ni ska tillsammans välja skola. Det var ju fullständigt oerhört när mina barn växte upp. Man gick I den skolan som var närmast. Man fick träffa kamrater som man kanske annars aldrig hade träffat, men det var samma upptagningsområde. Därför fostrades det på nåt sätt fram nån sorts mer självklar jämlikhet och jämställdhet och allt vad vi kan tänka oss.

Bodil:

Men alltså även ett samhälle som har haft några decennier på sig. Det är bra att det börjar komma såna här siffror. Det borde faktiskt användas I valrörelsen med frågan ställd, Vill vi det så här? Jag har fått se att jag sitter här och läser en bok om Ernst Wikfors som den obotlige optimisten. Jag är så fascinerad av den här boken och jag är halvvägs igenom den.

Bodil:

Jag kommer strax att vara färdig med den. Det kommer vara så sorgligt när jag har läst ut den men jag kommer att ytterligare nåt som handlar om med honom. Alltså han var ju inte dogmatisk. Han hade utgångspunkten att Jaha, så intressant. Skulle man kanske kunna försöka med detta?

Bodil:

Han försökte vara Keens långt innan kom med sina ekonomiska teorier. Som till exempel handlade om att om det nu är så att här är ett period av stagnation. Och om människor far illa då förlorar samhället på att vara sparsamt. Då måste samhället stötta de breda massorna så att det börjar hända nånting. För det är vårt sätt att använda oss av samhället som en gemensam hävstång.

Bodil:

Och det har ju visat sig väldigt framgångsrikt. Men det är längesen vi såg något sånt.

Jonas:

Och då pratar vi inte om konsumtion utan då pratar vi om

Bodil:

människors förmåga att pratar inte

Jonas:

om Klara konsumtion.

Bodil:

Alltså nu är ju Stackars finansministrars rop. Det är ju bara den vi måste få fart på konsumtionen. Jaha. Det är inte att få fart på konsumtionen, det är att få fart på förutsättningarna för att leva ett något så här gott liv. Jag har också läst Angela Merkes memoarer och fascinerades även hos henne av att hon hade den här inställningen att om bara varje människa tog chansen att komma så nära sin potential som var möjligt, alltså så nära att på bästa sätt utveckla och använda sig av sina färdigheter, På de premisserna kommer människor med glädje också att vara med och generera resurser så att det kan bli ett stöd för de svagaste.

Bodil:

Men det är ju när vill någonting, när vi har roligt, när vi får utlopp för våra möjligheter.

Jonas:

Och inte behöver ängla oss över nödtorvt och det vardagliga. Precis. Överlevnaden och så där. Jag tänkte vi har läst en artikel igår som belyser lite grann det här att det är en Den hade rubriken När har svenska skolan inte varit ett haveri? Utav Petter Sandgren.

Jonas:

Han tog upp det där att vi har ju Vi betraktar skolan utifrån att individen ska alla möjligheter att göra det den vill samtidigt som den ska vara jämlika. Så det är 2 nästan paradoxalt olika uppfattningar om vad skolan är som präglar våran tid nu sen 30 år nånting. Det tyckte han var det stora. Jag tänker också är den här oförmågan att se förbi de här chimärerna av att man skulle vara lycklig bara för att man kan köpa saker. Samhällsfrågor är komplext.

Jonas:

Det kräver ju att man sätter sig in I. Mångfald är svårt. Det tar mycket tid. Man behöver lära sig mycket om människan man möter för att kunna förstå den och så där. Man förstår allt det där, men har man gett upp för tidigt ifrån politiska från politiskt håll?

Jonas:

När man bara pekar på en sån sak som att bara de har råd att köpa det de har tänkt så blir de lyckliga eller har ett gott liv. Eller är det här något förklätt liksom? Vad tänker du om det?

Bodil:

Alltså jag tänker ju som vanligt I tid. Det är den enklaste av alla quick-fix. Om jag fixar så att du kan köpa den här bilen eller klockan eller det du vill Då blir du väl glad. Då gillar du väl mig. Alltså tar man den här kortsiktiga politiska varianten, det som man kan kalla för plånboksfrågor.

Bodil:

Plånboksfrågor är ju nånting mycket mer. Plånboksfrågor handlar om att våga tro på att jag kan lite, lite pengar över till imorgon också. Så att inte livet är ekonomiskt livsfarligt hela, hela tiden vad jag än gör. Så jag tror att det är missuppfattningar av vad det betyder för människor att veta att det finns inte bara ett nu utan det finns också en morgondag.

Jonas:

Jag går tillbaka till den här rankningen. Ja. Om hur vi står oss.

Bodil:

Intressant.

Jonas:

För då skriver man här att kopplat till detta, sedan 2020 har 99 procent av den svenska befolkningen blivit fattigare. Samtidigt som de 3 rikaste svenskarna har ökat sin förmögenhet med 29 procent. Det låter ju inte som som den typen av Jag menar, om vi är fattigare ska vi ändå lockas in I konsumtionsmönster? För det handlar ju inte om att köpa bröd och havregryn till gröten på morgonen. Det är ju inte den typen av konsumtion man pratar om.

Bodil:

Nej.

Jonas:

Det är lite politiskt. Men det är ju också, jag tänker en

Bodil:

Vem har det gjort den undersökningen?

Jonas:

Ja, det ska jag ju ta reda på. Den kallas för KRI-rapporten. Slarvigt om jag inte kopierar in det här I källan här, men jag kan kan ta reda på det.

Bodil:

Ja, jättebra.

Jonas:

Det är väl den stora internationella studien.

Bodil:

För det tror jag är väldigt nyttigt för samtalet I det inuti Sverige, inte bara om Sverige utan inuti Sverige.

Jonas:

Nej precis.

Bodil:

Hur bär vi oss åt nu för att slippa gå vidare åt det hållet som vi har varit på väg?

Jonas:

Just det. Nu hittar jag det här Oxfams jämlikhetsindex. Rankar politiska styrning I 164 literänder. Men om vi tänker att det är den närmaste sanningen vi kommer att någon gör det där oberoende och likadant för alla. Ja.

Jonas:

Så om vi säger att det är en sanning så går det ju ganska på tvärs med vad man vill göra sken av, till exempel politiskt eller I

Bodil:

Ja, man och man.

Jonas:

Eller ja.

Bodil:

Är väl inte Alltså du hör ju inte så väldigt många politiker idag föra fram med emfas delaktighet, rättvisa, inkludering.

Jonas:

Jämlikhet? Nej. Nej. Jag hör ju det mycket inom hälso och sjukvård. Jämlikhetsfrågor och det kan vara ju ett annat att tycka om hur man har tänkt runt det.

Jonas:

Och man hör ju det när vi lyssnar på folk som pratar om skolan. Ja. Att det är viktigt. Men det verkar inte som vi lyckas så bra I relation till den här rapporten I alla fall.

Bodil:

Nej. Därför blir det rätta till

Jonas:

Ingela. Ja.

Bodil:

Men nu får vi skärpa oss.

Jonas:

Ta tillbaka sändningen.

Bodil:

Nu när Oxfam har bestämt för hur det är och vilken fel väg vi har gått.

Jonas:

Ja. Det kändes ju så bra att vara bäst.

Bodil:

Ja och framför allt tycker jag det är lite intressant att ingen skulle riktigt vilja ställa sig upp och säga, Den här utvecklingen tycker vi om. Även om jag tror att det finns politiska krafter som tycker om den här utvecklingen. Så skulle man inte försvara det offentligt I Sverige. Men nu är vi långt ifrån temat för temat för den här podden var ju faktiskt att bara jobba för att lyfta upp sanning.

Jonas:

Och efter som begrepp.

Bodil:

Sanningen är så avgörande både för samhället och för individen. Det har vi väl gjort nu Jonas?

Jonas:

Ja, nu tycker jag vi har kommit så långt vi kan komma idag. Jag ska koppla det till en reflektion som jag fick av en gymnasieelev I fredags för en vecka sedan snart. Apropå det här då hade vi begreppet sanning och är ett utav samtalsämnena de fick jobba med under en dubbelektion. Och det som han tyckte var så fint med det samtalet det var att det handlade inte om att vara bäst. Jag hörde ju mig själv säga nu att det kändes bra att vara bäst, men att få prata om kunskap och sanning och samhällsfrågor utifrån sig själv och inte känna att man att det hade ingen det fanns ingen tävling inbyggt, det fanns inget tävlingsmoment I det.

Jonas:

Det var inte att visa att jag kunde mer eller vara bättre på nåt utan bara prata om vad jag kan och vad vi kan komma överens om. Det var ett helt annat sätt. Det har ju väldigt lite med fotboll att göra så jag kan inte binda ihop det nu med liv I fotboll. Nej.

Bodil:

Okej då. Okej då.

Jonas:

Men det får vi ta så på det sättet. Ja.

Bodil:

Nej men det är viktigt alltså att göra kunskap bara till en prestation, då har man ju liksom missat hela poängen. Ja.

Jonas:

Och det är en viktig reflektion tror jag för att vi har de strömningarna också att jag ska inte bara tillgång till sanning eller kunskap och veta vad det är. Jag ska också veta bäst och vilken sanning som är bättre än din

Bodil:

och så där. Det ska vara betygsatt.

Jonas:

Dessutom. Jag hade också skrivit upp här att med tanke på att vi inledde med sanningsbegreppet och att jag påstod att för att vara sann så behöver det överensstämma med verkliga förhållanden och verkligheten och att det finns en verklighet. Och då har vi det spegelvända et också tänkte jag som blev Men det kommer vi nog att prata mer om I andra sammanhang.

Bodil:

Och det spegelvända et det bara talar om, om du ritar upp ett spegelvänt E nu när du sitter och lyssnar på oss så betyder det det existerar. Och skulle det vara så att du till äventyrs inte tycker att det existerar så tar du bara samma tecken och drar ett argt streck tvärs över. Det betyder att det existerar inte. Det är ett av mina sätt att behålla lugnet ibland inför de allra värsta Trumpskaffadeserna och så. Är att jag kan rita ett bak och framvänt I och dra ett streck över och säg det här finns ju inte.

Bodil:

Nej. Då spelar det ju ingen roll vad du säger. Det finns inte.

Jonas:

Det faller på sin egen orimlighet till sist.

Bodil:

Skulle man kunna säga. Precis. Och det gör det också. Det är bara att du och jag vill att till sist ska komma lite fortare.

Jonas:

Du var gott att sitta och prata här vid brasan och dricka lite kaffe och spana ut I skogen. Jag tänker att vi ska ju avrunda som vanligt. Och musiken idag måste ju Det var ju så lågt hängande frukt att välja låt Den sanningen som vi också var med I föreställningen och den är skriven av Joakim Berg framförd av Petra Marklund. Och citatet från dig som jag har valt här idag lyder så här: Storljugarna, det vill säga sanningens dödgrävare, ställer till med så mycket. Bland annat underminerar de din mentalhygien.

Jonas:

Med de orden får vi säga tack för idag Bodil.

Bodil:

Tack så Och

Jonas:

varmt tack till dig som har lyssnat och trevlig helg så småningom. Absolut.