Subscribe
Share
Share
Embed
"Välfärdsteknik ska stödja vården och omsorgen för att möjliggöra kvalitet och effektivitet men viktigast är självständighet och oberoende på ett tryggt sätt för invånarna.” ”I varje möte och på alla nivåer utgår vi från ’Vad är viktigt för dig?’ - både omsorgstagare och personal får den frågan.” I Värmland har man länge arbetat med välfärdsteknik i hela länet och införlivat den i vardagen hos omsorgstagare och personal – så hur har det gått? Lyssna till Cecilia Fenelius, vård- och omsorgschef Arvika kommun och Ann-Sofie Gustafsson, utvecklingsledare välfärdsteknik, vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad.
Creators and Guests
What is Näravårdpodden - en podcast från SKR?
Välkommen till Näravårdpodden. I denna serie intervjuas intressanta personer som på olika sätt speglar den förändring som vi arbetar för, mot en nära vård. Vi vill genom de här samtalen fördjupa kunskapen och också visa både på det som fungerar och det som är svårt.
En podcast från Sveriges kommuner och regioner. Där tror jag vi måste testa och tänja och ifrågasätta mer för att just kunna få den här informationen vi behöver över huvudmannagränserna för att ge den goda och nära vården.
Speaker 2:Jag tror att det är jätteviktigt att möta medarbetaren där den går och står för att de också ska förstå att nu gör vi om receptet lite grann på hur vård och omsorg bedrivs utan nu kokar vi ett litet nytt recept här. Men man måste få vara med I diskussionen annars så faller det.
Speaker 3:Att skapa trygghet och självständighet, det är viktiga mål I omställningen till nära vård. Men hur kan vi uppnå det? Kan teknik och digitalisering hjälpa oss? I Värmland har man länge arbetat med välfärdsteknik I hela länet och man ser till att det finns I vardagen hos omsorgstagare och medarbetare. Så hur har det gått till?
Speaker 3:Välkommen hit för att berätta mer Cecilia Finelius, vård och omsorgschef I Arvika kommun och Ann-Sofie Gustavsson som är utvecklingsledare välfärdsteknik, vård och omsorgsförvaltningen I Karlstad. Välkomna hit. Tack. Jätteroligt att ni är med. Jag tycker det ska bli så spännande att höra hur ni får till det här också lite mer på bredd och systematiskt och så.
Speaker 3:Men Cecilia, berätta för de som lyssnar lite om dig själv, vem är du?
Speaker 1:Ja, ja men jag bor ju I Karlstad och är inflyttad västgöte men det är ganska många år sedan så jag började känna mig som värmlänning. Arbetar nu som vård och omsorgschef I Arvika kommun men det är bara 8 månader bakåt I tiden så jag är relativt ny på min tjänst. Tidigare så har jag varit I region Värmland I ungefär 12 år och där började jag arbeta inom division medicin som biträdande divisionschef och fick då ett intresse och också förmånen att börja arbeta med e-hälsofrågor. Och efter det sen så blev det ju arbete som e-hälsostrateg för region Värmland, både lokalt och nationellt tillsammans med alla andra regioner I Inera exempelvis. Jag har haft en resa där jag också fått förmånen att varit lite utlånad till ett Vinnova-projekt, Digitoal Reina.
Speaker 1:Och det var ju otroligt spännande att kliva ur offentligheten in I en innovationsmiljö. Det är ju liksom helt andra ramverk man jobbar med Och där handlar det om att driva hälsoinnovation och att tillsammans skapa lösningar I komplexa sammanhang och I de utmaningar vi har I samhället. Och där jobbar man ju verkligen tvärprofessionellt med både offentlig sektor men också med näringsliv och akademin på ett väldigt spännande sätt. Men därefter, pandemin kom ju så då behövde vi ju arbeta inom regionen med de uppgifterna och blev kvar där. Men nu så valde jag då att söka mig till Arvika kommun för jag har aldrig jobbat I en kommun tidigare och det kändes spännande.
Speaker 3:Ja men det förstår jag. Och för mig är du verkligen en sån här innovations och utvecklingsperson. För För du är en sån här människa eller en person som jag har stött på under mina olika uppdrag och när du har haft olika roller så, det är jätteroligt att se dig I den här rollen I kommunens hägn. När du inte då håller på med innovation och digitalteknik och sånt, vad gör du då?
Speaker 1:Ja men alltså jag har en passion som, faktiskt nu syns ju inte dig I en podd förstås men jag har ju ledkryss både I hängsmycke och på örhängen. Och det är ju min passion att vara I fjällen och både vandra och åka skidor. Och givetvis, jag har den möjligheten att kunna åka till fjällen då och då vilket jag njuter av och även tillsammans med familjen. Nu har jag ju stora barn och utflugna barn så jag har mycket fritid tycker jag att kunna njuta av fritidsaktiviteter. Jag gillar att vara ute helt enkelt.
Speaker 3:Blir det Norrbottensfjäll någon gång?
Speaker 1:Ja men det blir det för son har ju flyttat uppåt där så absolut. Och resmålen går ju oftast norröver.
Speaker 3:Ja vad kul, välkommen hit.
Speaker 1:Ja tack.
Speaker 3:Ann-Sofie, berätta lite mer om dig själv, var gör du och vem är du?
Speaker 2:Ja vem är jag? Jag jobbar som utvecklingsledare på Karlstads kommun, vård och omsorgsförvaltningen, med att driva den digitala utvecklingen och det innovationsarbete som behövs göras inom ramen för vård och omsorg kan man väl säga. Nu har ju vi en renodlad vård och omsorgsförvaltning förvaltning I Karlstad så vi jobbar inte med socialtjänstens frågor där när det gäller arbetsmarknadsåtgärder eller försörjningsstöd och så vidare och är heller inte socialpsykiatri utan vi jobbar renodlat mot insatser som omfattas av socialtjänstlagen hälso och sjukvårdslagen och LSS. Men mitt uppdrag är ganska brett. Det handlar dels om att inventera de behov som finns I verksamheten det vill säga vad behöver vi stödja upp med när det gäller digital utveckling och välfärdsteknik men också att omvärldsbevaka I stor utsträckning när det handlar om att hitta produkter som också kan hjälpa oss I det här.
Speaker 2:Det ena utesluter ju inte det andra utan det är ju faktiskt så att det interagerar med varandra. Jag har jobbat I Karlstad I 23 år nu faktiskt men på det här uppdraget har jag jobbat med sen 2014 så att I 10 år har jag jobbat med de här frågorna och haft förmånen att få jobba med den digitala utvecklingen sen 2015. Cecilia och jag faktiskt hamnade I ett interreg-projekt tillsammans och vi har ju erfarenhet av att jobba ihop då, region och kommunerna I Värmland med att driva den här digitala omställningen utifrån specifika frågor så det har ju varit otroligt spännande.
Speaker 3:Och det måste vi komma ihåg att prata om just det här hur vi får till det på systemnivå mellan kommun och region också För det är inte helt lätt. Men lite mer om dig när du inte då håller på med all den här utvecklingen, vad gör du då?
Speaker 2:Jag bor I Karlstad med min man. Jag har en son som är utflugan, han pluggar kemi på Chalmers. Jag spelar mycket golf. Jag åker inte norröver som Cecilia, jag åker däremot söderut till mitt andra hem på grannkanaria väldigt ofta eller så ofta som det går för att njuta av sol och värme och aktiviteter. Jag vandrar väldigt mycket där nere också och tycker att det är en behaglig motionsform.
Speaker 2:Men som sagt gillar att, gillar att röra på mig också och läser mycket böcker och försöker hänga med I samtiden och vad som händer I samhället och sådär.
Speaker 3:Ja tack, också varmt välkommen hit. Jag tänker också ni kommer från 2 olika kommuner I ett län men hur mycket möter ni varandra I vardagen? Hur mycket på något sätt korsar era vägar varandra?
Speaker 2:Tidigare kan vi väl säga så hade vi väl inget etablerat arbetssätt I Värmland att samverka kommunerna emellan. Där har vi tagit ett kliv uppåt faktiskt ganska nyligen där vår gemensamma drift och servicenämnd som finns för både region och alla länets kommuner har tagit ett ansvar för att driva omställningen för eller inriktningen kan man väl säga för Värmlands kommuner och regionen I de frågorna som handlar om digitalisering, välfärdsteknik och medicinska specialiteter kan man väl egentligen säga där teknik krävs.
Speaker 3:Ja, det en politisk nämnd. Det är
Speaker 2:en politisk nämnd ja.
Speaker 3:Med kommun och regionpolitiker? Jajamän. Wow, vad intressant. Hörni jag tänker vi börjar väl I Nära vård-hänget såklart för det ju den podden vi är I. Jag sa I introduktionen att jag tänker att nära vård handlar så väldigt mycket om att skapa självständighet och för självständighet krävs ju trygghet.
Speaker 3:Det är då man kan bli självständig och få leva livet trots utmaningar med funktionsnedsättning eller sjukdom. Hur tänker ni kring den frågan och också vad har ni för connection till omställningen till nära vård? Hur har ni för erfarenheter av det? Cecilia?
Speaker 1:Ja men, alltså den här resan har ju pågått ganska länge ju och jag tänker faktiskt att det arbetet som jag var med och jobbade som är riktat mot nära vård fast vi då inte visste det, det var ju verkligen arbete med journalen via nätet. Att göra våra patienter delaktiga med tillgång till information. Då pratade vi ju inte om nära vård utan det var ju runt 2017 som de första utredningarna påbörjades och där var jag liksom nyfiken insatt I och tittade utifrån mitt arbete som jag jobbade med inom e-hälsa. Hur kan man använda digitalisering och de tjänsterna som vi erbjuder framför allt inom regionen, inom hälso och sjukvård till våra invånare och patienter för att klara betydligt mer själva. Då var jag väldigt tydlig med som en oneline när jag arbetade med det att det våra patienter kan och vill göra själva ska man också få lov att göra själv.
Speaker 1:Det ska vi inte använda vårdpersonal till. Och det ville jag att det skulle vara inpräntat lite I ryggmärgen I arbetssätten för just den ökade delaktigheten. Men det riktiga arbetet påbörjades egentligen för min del då jag blev mer insatt och gick utbildningen via SKR inom nära vård vilket var väldigt bra. Men jag tillsammans med en kollega Tina Crafwood fick ett uppdrag av vår hälso och sjukvårdsdirektör och också ett uppdrag av de 4 kommundirektörerna I västra Värmland, Säffle, Årgäng, Eda och Arvika att driva ett arbete kring nära vård I västra Värmland. Och det var ett specifikt och unikt uppdrag därför att där tog det även beslut I politiken att vi skulle vara en testmiljö där vi gick lite före I nära vårdarbetet.
Speaker 1:Uppdraget började på riktigt när runt 20 21, därefter pandemin var över eller iallafall var I den fasen att vi började arbeta med utvecklingsfrågorna på detta sättet igen. Ett uppdrag Nära vård västra Värmland ifrån vår hälso och sjukvårdsdirektör I Region Värmland och tillsammans med de 4 kommundirektörerna I Eda, Arvika, Ajäng och Säffle att driva Nära vård västra Värmland. Det var ett uppdrag där det beslutades även på kommunstyrelsen vad det då gällde I kommunerna och I regionstyrelsen och nämnder I regionen. Att här skulle vi vara snabbare att testa, att en testmiljö, att driva mer innovativa lösningar än verksamhetsutveckling. Men också skulle vi titta på hur förhåller vi oss till regler och policys.
Speaker 1:Lutar vi oss ibland mot dem och inte gör saker som vi faktiskt borde kunna göra och pröva och överpröva? Och även att vi skulle titta på andra associationsformer för hur man kan leda och organisera en organisation I nära vård I ett mindre avgränsat område I Värmland. Så det arbetet påbörjades där runt 2021 och vi var 2 från regionen Tina Crafword och jag som påbörjade det tillsammans med medarbetare från 4 kommunerna. Och det pågår ju fortfarande men då blev det verkligen ett arbete på riktigt nära vård I västra Värmland.
Speaker 3:Hanna: Vad spännande, det behöver nästan ett eget poddavsnitt tänker jag. Ja. Men att tänka så. Jag tror också att det är väldigt viktigt när vi ska göra så här stora transformationer att vi också vågar tänka att några behöver gå före och det kanske är delar av ett län för att ska vi få med oss alltihopa hela tiden då blir det lätt de som kanske har längst fart eller längst sträcka att komma igång som blir den som sätter normen så att man också kan tillåta miljöer att gå före. Ann-Sofie vad är din relation till omställningen till nära vård och reflektera gärna kring det här med självständighet också som du gjorde Cecilia.
Speaker 2:Ja men vi har ju även från kommunens sida naturligtvis en relation till nära vård för det har skett en stor omställning egentligen I Sverige de sista 10 åren när det gäller hur vi både bedriver vård och omsorg utifrån vårt förvaltningsperspektiv men också hur vi försöker att motivera våra invånare till att mästra så mycket som möjligt av sin vardag själva men också ta del av de nya tjänster och möjligheter som finns för att öka trygghet och självständighet I sin hemmiljö och I sin vardag. Vi har ett etablerat samhälle I kommunerna I Värmland tillsammans med regionen där vi organiserar oss kring frågan nära vård. Där vi har representanter både från vården och omsorgen från kommunerna tillsammans med regioner I olika noder där vi som Cecilia pratade om här, Västra Värmland är ju en nod och sen har vi ju den östra delen, centrala delen och norra delen där vi utifrån de här noderna samarbetar för att kunna hitta gemensamma perspektiv för att driva vården och omsorgen vidare utifrån både ett trygghetsperspektiv för invånaren, ett självständighetsperspektiv också. Vi vill ju naturligtvis att man ska klara sig så mycket som möjligt själv. Egentligen är den frågan inte ny tänker jag.
Speaker 2:Den har ju kanske bara blivit mera tydlig utifrån att vi har förändrade samhällsförutsättningar och så vidare men vi har ju pratat länge om det här men det görs väldigt olika och vi ser också att det sker utveckling mot nära vård på olika sätt I landet och det här tänker vi ju att vi ska lära oss av varandra. Vi har ju lite olika förutsättningar beroende på var vi också befinner oss I landet. Det kanske är lite lättare när man är ett sådant litet län som Värmland ändå är till skillnad från att vara uppe I norr eller I Storstockholm till exempel.
Speaker 3:Ja jag delar den bilden. Att dels tror jag det är bra det ni pratar om att göra noder och låta det precis som jag sa vara lite testmiljöer och få gå I lite olika takt. Men det är klart att utmaningarna är väldigt stora I riktigt stora städer. Att hitta den där strukturen och så. Jag tänker berätta, fortsätt Ann-Sofie berätta lite grann om ert arbete med just välfärdstekniken för ni har, jag tänker att ni har gjort det så systematiskt och också på något sätt kommit långt.
Speaker 3:Ni tänker mycket bredare och större. Berätta, vad är det ni gör och har gjort?
Speaker 2:Ja grunden till att vi jobbar på det sättet som vi gör det var att vi fick ett politiskt initiativ I Karlstad 2015 redan och då fick vi ett uppdrag att skapa ett smörgåsbord med möjliggörande teknik som skulle komplettera den fysiska vården och omsorgen kan man säga. Redan då så var våra politiker väldigt tydliga I att vi har en demografisk uppförsbacke, det vill säga att det blir färre som kommer att jobba inom vård och omsorg men de äldre blir allt fler och behoven ökar ju med ålder, det vet vi ju. Och därför så skulle man då tänka att teknik som möjliggörare och stödjer vård och omsorg skulle ändå bli ett inslag I det vi levererar som tjänster I Karlstads kommun. Och då fick vi samtidigt med det då möjligheten att delta I det här Interreg-projektet som Arvika även deltog I, region Värmland och Hammarö kommun ifrån Värmland där vi också hade med oss 10 norska kommuner och 4 akademiska lärosäten för att utforska på bredden hur tekniken kunde stödja vården och omsorgen på många olika sätt för att också möjliggöra dels en effektivare vård och omsorg naturligtvis, en kvalitetssäkra vård och omsorg men också möjliggöra självständighet oberoende för dem som vi är till för.
Speaker 2:För det är ju ändå grundorsaken till att vi jobbar med välfärdsteknik från start är ju att vi ska stimulera självständighet oberoende och därmed trygghet och säkerhet för individen då.
Speaker 3:Jag måste bara fråga en Norge före oss. Norge har, man har ju ändå iallafall jag, uppfattat att Norge har ju varit väldigt tidiga och duktiga på välfärdsteknik. Är det så fortfarande eller?
Speaker 2:Norge är duktiga på välfärdsteknik men de har också haft en styrning, statlig styrning på vad de är tvungna att jobba med så det har inte varit valbart för de norska kommunerna utan där fick man tidigt ifrån hälodirektoratet att de här insatserna ska alla kommuner jobba med vilket också gjorde att de fick lite mer push I frågan. I Sverige har vi väl försökt att utveckla arbetssätt lite mer där vi går och står kan jag väl ändå säga. Jag tror att åren 2020 till 2022 där Karlstad var en av 10 kommuner som blev modellkommuner var ändå en del I den riktningen att vi skulle försöka att hitta bra smarta lösningar, bra processer, bra arbetssätt för att kunna samla, sprida och vidarebefordra kunskap helt enkelt till Sveriges övriga kommuner I hur man kan jobba med teknik som möjliggörare både för vård och omsorg men också för den enskilde invånaren då. Däri tror jag att vi har haft en sådan ingång och man märker ju ändå att många av länets kommuner idag har ju kommit mycket mycket längre sen bara 2020 I det här men vi har också en pandemi att tacka för att vi också har gått in I en digital era på ett helt annat sätt faktiskt.
Speaker 2:Det är inte helt av ondo när man ser att vi måste tänka annorlunda, skruva på våra processer och hitta nya lösningar för att kunna bedriva verksamhet på ett annat sätt men ändå med god kvalitet. Vi ändå tror jag I många kommuner har lyckats med. Till exempel det här med läkemedelsautomater där vi då såg att vi faktiskt fick ut många många mer läkemedelsautomater väldigt snabbt för att vi kunde ersätta besök helt enkelt med läkemedelsautomat istället för att vi gick dit med personal och då förhindrar man smittspridning, ökar tryggheten, ökar säkerheten för invånaren vilket också gör att man förstår syftet, behovet och man är mer mottaglig med att ta emot det här istället för att man kanske hade tänkt annorlunda innan tror jag.
Speaker 3:Och de är kvar? Det är inte så att man går tillbaka till gamla ärenden.
Speaker 2:Nej nej, utan snarare tvärtom vi accelererar ju den här utvecklingen. När vi såg de positiva effekterna så accelererar man ju utvecklingen I att få ut fler av den här typen av teknik för att vi ser också att vi kan då ställa om verksamheten. Och som jag sa förut, vi slåss om arbetskraften. Vi måste använda tekniken som en resurs för att kunna behålla den kompetensen och den förmågan vi ändå har I en så stor verksamhet som vi ändå är. Jag tror att vård och omsorg är en väldigt stor verksamhet I alla kommuner och vi kommer ändå behöva de medarbetare vi har med god kompetens.
Speaker 2:Om vi då kan jobba med tekniken där tekniken kan användas och våra medarbetare där de bäst behövs så når vi ju väldigt mycket längre än vad vi gjort tidigare.
Speaker 3:Verkligen. Cecilia du får också lägga till dina perspektiv kring vad är det ni gör nu I Värmland och I länet och I Arvika. Alltså hur får ni till det?
Speaker 1:Ja vi jobbar ju med just drivkraften som jag tycker har blivit mycket mer tydlig för mig som är skillnad mellan kommun och region, det är att inom kommunen så är ju välfärdsteknik mer kopplat till trygghet. Det är lite enklare att förhålla sig till det I implementeringen för den skillnaden märker jag när jag arbetade I region där man också har patientsäkerhet, råd och behandlingar. Det är mera säkerhetsaspekter utifrån att använda digitala hjälpmedel som vi har nu I triagering. Det har tagit tid innan det har implementerats av olika skäl. Men I kommunen så är detta arbete med välfärdsteknik lättare för att det handlar om att trygga invånaren på ett helt annat sätt och ge en service, Ge närhet via digital teknik och givetvis självständigheten som vi har pratat om.
Speaker 1:Men här ser jag också hur arbetssättet har vi ett annat angreppssätt här och vi verkligen anammat och utgår ifrån vad är viktigt för dig? Det är faktiskt första gången som jag gör det på riktigt I mitt arbete. Så vi I varje möte lägger vad som är viktigt för dig I alla nivåer I organisationen och kopplar det till de utvecklingsprojekten och implementering av välfärdsteknik. Men vad är viktigt för dig är ju absolut viktigast I mötet hos omsorgstagaren, medarbetaren och omsorgstagaren. Men det är också lika viktigt att medarbetarens chef ställer frågan till medarbetaren Vad är viktigt för dig för att du ska göra ditt arbete?
Speaker 1:Jag ställer det till mina chefer. Vad är viktigt för dig för att du ska kunna vara en god ledare? Och även så jobbar vi I detta I politiken också men också I implementeringen för det är väldig skillnad att fråga en omsorgstagare eller ställa frågan till en omsorgstagare. Ja men du skulle nog kunna en trygghetskamera så slipper du besök på natten. Börja istället fråga: Vad är viktigt för dig?
Speaker 1:Och bena lite I det om det är viktigt att få sova, att få känna sig trygg och därefter ta implementeringen med välfärdsteknik. Och det tror jag att vi börjar anamma I våra möten och det ger det också lite lättare även med läkemedelsrobotar. Det är inte bara läkemedlet där och den säkerheten som är positiv och minskade resor utan de har ju andra funktioner också som kan göra påminnelser och lite socialt sådär. Glöm inte att mata katten idag Elsa.
Speaker 3:Jaha, är det så? Då glömmer vi också?
Speaker 1:Vi måste börja utforska och hitta andra incitament. Vi vet ju hur många sina döper och tycker att det är spännande och så. Så det får vi ju tänka lite I den välfärdstekniken vi har också att det blir som en närhet och en vän även där. Att vi bygger in lite känslor också I välfärdsteknik.
Speaker 3:Jag blir väldigt glad nu så här, jag tänker det är ju verkligen att systematiskt jobba med personcentrering både för medarbetare och för de som behöver tjänster. Och att koppla det också till teknik för man kan ju tänka att det där skulle vara 2 olika på något sätt världar. Det tekniska skulle inte kunna vara personcentrerat men det är det ju verkligen. För allt är inte en mänsklig relation alltid men grunden måste ju komma för vad som är viktigt för den enskilde personen.
Speaker 1:Ja, absolut.
Speaker 3:Hur går det då? Var tycker ni att ni står idag? Hur långt har ni kommit I den här utvecklingen? Ann-Sofie.
Speaker 2:Jag tycker att vi har kommit väldigt långt faktiskt. Vi har ett proaktivt arbete utifrån att vi vet förutsättningarna för att hur vi ska kunna klara av vården och omsorgen I framtiden. Vi jobbar också väldigt innovativt, vi försöker att kartlägga behov och hitta lösningar utifrån behoven och också då erbjuda olika typer av insatser alltså genomförandet av insatserna till olika personer utifrån just det du pratade om det här med personcentrerat arbetssätt. För vissa personer fungerar det inte att använda teknik och då ska vi inte erbjuda teknik men för vissa är det tekniken som är det bästa och då ska tekniken vara det som man får nyttja. Så det ena utesluter inte det andra men till exempel så har vi ju ett digitalt rehabiliteringsstöd till exempel.
Speaker 2:Det är ett bra exempel på hur ett genomförande kan ske på olika sätt. För vissa personer så fungerar inte det att ett digitalt rehabiliteringsstöd men för de som det fungerar för där ser vi att man tycker att träningen blir mer motiverande, den blir rolig och man har en ökad följsamhet till träningen hos de personerna för där blir annars träningen inte gjord och då ska man ju föra in tekniken medan hos andra behöver vi vara där och närmare personligt så att säga och då ska vi göra det. Så vi, som Cecilia sa här förut, vi behöver tänka på vad som är viktigt för individen, vad är viktigt för medarbetaren och hur är det viktigt för organisationen? Alltså titta på de olika lagren som finns för att få det här att fungera. Och det spelar ingen roll om man är en liten kommun, en stor kommun eller en region utan det är någonting som vi behöver utforska mera av och samarbeta mera kring tänker jag för att få det att fungera ännu bättre.
Speaker 3:Det måste ju ändå betyda att medarbetarna I era verksamheter, de får på något sätt en större verktygslåda och de behöver också hantera både de som behöver det här rehabiliteringsstödet IRL och de som kan göra det
Speaker 2:digitalt? Och det är ju en bedömningsfråga, det är ju den professionella bedömningen av våra medarbetare som visar att de kan utföra sitt uppdrag på olika sätt helt enkelt. Och jag måste säga att jag tycker att vi har fantastiska medarbetare idag som ser möjligheterna med de här olika typerna av lösningar och också värderar dem utifrån olika situationer och funktioner. När vi startade den här resan kan vi väl ändå säga så fanns ju utmaningen med att vi hade medarbetare som tänkte, jaha ska tekniken ta över våra jobb nu? Det är klart att det fanns rädsla för det men då brukade jag säga att den myten den dödade vi ganska fort med att vi visade på den demografiska utvecklingen helt enkelt där våra medarbetare då fick förståelse för att nej, vi kommer inte klara vårt uppdrag om vi inte tar till tekniken som ett komplement.
Speaker 2:Och det har gjort att vi faktiskt har fått en enklare resa, tror jag när vi har jobbat på det viset och visat att vi kommer inte klara framtiden utan att också gå in I framtiden. Idag har vi inget motstånd mot tekniken I vår organisation. Jag tror inte man har det särskilt mycket I andra kommuner heller för man vet om de här frågorna idag. Men för 10 år sedan var det inte det man pratade om I första hand utan då pratade man teknik ur andra frågeställningar. Det var ganska hett I debatten då att tekniken skulle ta över arbetsuppgifter från vårdpersonal och så vidare.
Speaker 2:Den tycker jag inte vi hör någonting av idag. Och dessutom också våra omsorgstagare, patienter eller vad vi nu vill kalla dem. De är mer medvetna om vad det finns för valmöjligheter och man frågar också efter stöd I form av teknik för att det kommer någon som ska komma på vissa tider och kanske göra sitt ingrepp I vardagen för den enskilde. Man kanske kan styra sitt liv bättre om man tar stöd av tekniken.
Speaker 3:Vad intressant, det för mig att tänka på har ni jobbat särskilt med kommunikation till invånarna för att det är ju också det här att veta vilket du som du säger Cecilia vad är viktigt för dig och sen kunna landa I att, ja men jag tycker att det här vore en bra lösning för mig. Har ni jobbat med kommunikationen till invånarna?
Speaker 2:Ja det gör vi absolut. Dels så bedriver vi olika typer av kampanjer som vi säger varje år där vi informerar både på buss-tv, på stortavlor, på stan. Vi har ibland tv-reklam och så vidare där vi skjuter ut budskap som vi kallar det för att invånarna ska liksom få blick för att det faktiskt finns olika typer av alternativ. Vi har också inspirationsmiljöer där invånarna kan komma, känna, klämma på den tekniken som dels finns I konsumenthandeln men också det som kanske är en trygghetsskapande tjänst inom ramen för vår vård och omsorgsverksamhet. Att man får upp ögonen för att mycket kan man faktiskt mässa själv om man bara vet om att det finns.
Speaker 2:Det är svårt att göra något om man inte har kunskapen. Så där har vi ju ett Vi har en upplysningsskyldighet mot våra invånare att faktiskt också bidra med den kunskapen in så att man kan göra sitt val helt enkelt och de allra flesta vill vara självständiga och oberoende och trygga I det och då kan vi gå den vägen så länge som man klarar sig själv så kan man dra nytta av vården och omsorgen den dagen man behöver den istället.
Speaker 3:Är det här lika I olika kommuner, Cecilia, eller ser det olika ut hur man jobbar med det här?
Speaker 1:Jag tror att det är lite olika. Jag tycker att det är så kul med Karlstad för ni är ju verkligen framåt och vi tar ju rygg på er väldigt mycket I ert arbete. Och ni är också generösa med att dela med er så Vi är lite olika I länet hur långt vi har kommit och vad vi har för förutsättningar och muskler I våra organisationer. Men det är väldigt fint nu tycker jag att vi har skapat arbetssätten nu med våra noder och välfärdsteknik som faktiskt ska bli en extra gemensam drivkraft.
Speaker 3:Jag tänkte också på det du sa Cecilia om dina reflektioner när du har gått på något sätt från den regionala verksamheten till den kommunala och att det känns mer som att det är mindre hinder I den kommunala verksamheten. Ser du att man också kan lära över de här gränserna? Det kanske är en retorisk fråga men alltså mellan kommun och region. Hur ska vi på något sätt få lärdomar av den drivkraft som ni ändå har fått på välfärdstekniksidan?
Speaker 1:Ja men absolut och det är väl det som jag tycker att vi står inför nu när vi måste börja titta mer på det förebyggande arbetet. Och där behöver vi ju verkligen kroka arm så att det inte blir skillnader för vår omsorgstagare eller patient mellan region och kommun utan att vi verkligen är sömlösa där och förhoppningsvis kanske kan använda samma teknik I många fall. Jag tänker på just med monitorering som regionerna börjat arbeta ganska mycket med nu. Ja, men det är ju en typ av monitorering utifrån vitalparametrar och mediciner och så. Men vi skulle ju I kommunen kunna använda samma välfärdsteknik och ingångar och överbryggningar nu fast ur ett trygghetsskapande perspektiv.
Speaker 1:För det är ju samma saker vi använder fast vi använder kanske bara video I den tekniken. Och även primärvården. Vi har ju olika delar I detta hur vi möter våra omsorgstagare och patienter men vi borde använda gemensam välfärdsteknik. Och det blir ju då mycket lättare för vår personal också att hantera och hjälpa varandra över huvudmannagränserna. Så där ser jag ju verkligen att vi har ett arbete att göra och det är ju där som för oss då när vi jobbar I Nära vård västra Värmland och äldreresan då som jag har varit mer involverad I, det är verkligen det här att minska förflyttningar.
Speaker 1:Javisst. Och kan vi göra det genom att också använda samma välfärdsteknik I mötet med våra omsorgstagare och patienter så kan det ju bli hur bra som helst.
Speaker 3:Och jag tänker ur ett patientperspektiv att det inte blir varje på något sätt enhet eller del I vårt system levererar sin teknik och helt plötsligt sitter jag där med flera tekniska lösningar som jag ska hantera som individ. Det är verkligen något man behöver sträva efter att få ihop det här.
Speaker 1:Ja och nu ger ju oss möjligheten på ett helt annat sätt med lagstiftningen, med sammanhållen vård och omsorgsdokumentation. Och där behöver vi ju gå lite snabbare fram tycker jag än vad vi gör idag. Vi är lite försiktiga om jag nu säger att skillnaden mellan region och kommun, jag jobbar I region så det handlar ju väldigt mycket om patientsäkerhet patientsäkerhet och hur vi hanterar de frågeställningarna med all rätt. Men här I kommunerna märker jag också att vi är väldigt lagstyrda och väldigt pålästa styrda så att det ibland ger oss ett hinder är min upplevelse. Där tror jag vi måste testa och tänja och ifrågasätta mer för att just kunna få den här informationen vi behöver över huvudmannagränserna för att ge den goda och nära vården.
Speaker 3:Verkligen. Jag tänker nu har vi den här öppningen I lagstiftningen och det gäller verkligen att vi tar och använder den på ett bra sätt nu framåt. En sak som jag funderar på, jag menar det finns mycket innovationer I just det här spektrat med välfärdsteknik och digitala olika typer av plattformar, appar och de kommer ju ofta från olika typer av leverantörer. Det jag hör från många det är ju att upphandlingsfrågorna blir ett hinder eller en svårighet. Hur har ni hanterat sådana saker, att vad är det vi ska välja av allt det spännande som på något sätt finns på marknaden och utvecklas hela tiden.
Speaker 3:Hur jobbar ni med det? Ann-Sofie har du något?
Speaker 2:Ja, nämen, vi har jobbat med innovationsupphandling I Karlstad under ganska lång tid. Vi har tagit fram flera innovationer som idag finns och skalar på marknaden. Vi äger inte de här innovationerna utan det är ju vi köper ett utvecklingssamarbete med bolag för att skapa någonting nytt som utgår från verkliga behov som vi säger. Men innan vi gör det så gör vi ju också en rigorös undersökning av hur marknaden ser ut utifrån de behoven som har kommit upp. Och hittar vi någonting som kan uppfylla de behoven som vi har då behöver vi inte göra nya innovationer av det utan då handlar det om att upphandla det som finns.
Speaker 2:Och egentligen så är inte upphandling ett hinder för innovation utan upphandling är snarare tvärtom en möjlighet för att verka för att innovera. Håller man bara sig till de 5 principerna som finns I lagen om offentlig upphandling så är man ju väldigt hemma I att kunna göra väldigt mycket. Man behöver inte egentligen orda så mycket om vilken upphandlingsform man gör utan för att hålla man sig dit ställer de kraven som man gör, det vill säga vi ställer krav på att vi vill en lösning som motsvarar behovet och de etiska frågorna när det gäller företagen till exempel. Då kommer vi väldigt långt med det och kan göra väldigt mycket inom ramen för utvecklingssamarbete. Jag tror att det finns en rädsla för det för att man är ovan att tänka så inom vård och omsorg.
Speaker 2:Men man har tänkt så väldigt länge till exempel när det gäller att bygga hus inom offentlig sektor. Då har man upphandlat partneringssamarbeten. Man jobbar på precis samma sätt I partneringarbete som man gör när man upphandlar ett utvecklingssamarbete
Speaker 3:för
Speaker 2:att ta fram en ny innovation till exempel digital lösning. Så att det finns egentligen inga hinder för det utan det handlar bara om hur man konstruerar upphandlingen och att man följer de principerna som lagen om offentlig upphandling säger. Då går
Speaker 3:det bra. Härligt att höra, är du involverad I sådana frågor, Ann-Sofie, eller hur ser fördelningen ut?
Speaker 2:Jag är väldigt involverad I de frågorna och jag måste säga det att vi har jobbat länge med det som jag sa. Vi har flera innovationer som finns på marknaden. Men det här arbetet har ju utvecklats över tid. Det är inte så att vi satt på den hela sanningen 2018 när vi började det här arbetet utan det är någonting som vi har utvecklats och lärt oss väldigt mycket av. Där har vi också haft ett väldigt bra samarbete med Vindväxtinitiativet Digital Well Arena där Cecilia också har varit inblandad och jobbat tidigare.
Speaker 2:Där de bistår med sin kunskap utifrån bolagsperspektiven och kan stötta upp bolagen som ingår I de här processerna men de har också varit väldigt behjälpliga med att utveckla tankemönstret när det gäller just att upphandla innovation.
Speaker 3:Vad har du lägga till I det här, Cecilia?
Speaker 1:Ja men där är ju också Karlstad de som vi gärna lutar oss emot och tittar på hur ni jobbar med detta för där är ni framgångsrika och förebilder. Sen arbetar vi tätt och tajt ihop med vår upphandlingsenhet här för att hitta bra lösningar och också våga göra upphandlingar där vi kan testa utan för långa bindningstider eller att det påverkar våra andras system. Det är ett lite friare sätt att faktiskt våga pröva och kortare testperioder, det tycker jag vi gör på ett bra sätt I kommunen I ett lärandesyfte. Men det handlar ju också alltid om att det måste vara efterfrågan. Det är ju så viktigt att man förstår varför och får det här, ja det här vill vi göra, får den drivkraften.
Speaker 1:Och vad är viktigt för dig även här? Att det här ska bli bra.
Speaker 3:Exakt och så tänker jag då I ett ännu större perspektiv att kunna göra det här kanske mer ihop också med regionerna om vi nu ska se till att vi får lösningar som är bra för invånare om vi har samma invånare. Hur tänker vi ihop det?
Speaker 2:Där tror jag att vi har en möjlighet faktiskt, en större möjlighet nu så ska jag väl säga när vi ändå har gått in I det här gemensamma arbetet med vår drifts och servicenämnd. Där vi har en juridisk person då, så nämnden blir ju juridisk person. Där ingår ju länets alla kommuner och regioner. Där kan vi ju faktiskt göra väldigt mycket tillsammans mer än om vi hade jobbat med fullmakter och andra principer till exempel. Det blir lite jobbigare där.
Speaker 2:Nu har vi en möjlighet att skapa en process där vi gemensamt kan, tror jag, skapa mer etablerade och framgångsrika samarbeten.
Speaker 3:Det är otroligt intressant. Vet ni hur spritt det här är? Är det andra län I Sverige som har liknande uppsättning med egen nämnd för de här frågorna gemensamt?
Speaker 2:Jag tror att det är ganska ovanligt att man har en gemensam nämnd för de här frågorna som omfamnar ett helt län och en region. Det tror jag. Däremot tror jag att vi kanske kan vara föregångare där och visa på att man kan skapa den här gemensamma plattformen att utgå ifrån och skapa bra värden tillsammans. Det kommer att sprida sig, det är jag helt övertygad om.
Speaker 3:Absolut och då får vi väl säga, de som lyssnar på den här podden, det här måste ni bara dra vidare I för det är otroligt intressant för det är ju också ett sätt att verkligen på riktigt göra nära vård, att bygga över gränser. Jag tänker om ni skulle ge råd till de som nu jobbar med de här digitala frågorna, det kan ju både vara välfärdstekniken I den kommunala sfären eller hela digitaliseringen. Vad tänker ni är viktigt att tänka på för att hamna rätt? Vad säger era erfarenheter er?
Speaker 1:Ja om jag börjar där så, det är ju att fånga drivkraften, behovet, det värdeskapande. Det blir ju på något sätt A och O för arbetet, att viljan finns och att antingen att det är värdeskapande för omsorgstagaren eller för våra medarbetare. Helst för båda förstås. Vi måste omvärldsspana och vara nyfikna, våga testa, var lite modiga. Det är klart att ibland så funderar man på om får göra så här eller inte men vi kanske måste våga pröva och testa så länge vi inte skadar utan att det är av värdeskapande.
Speaker 1:Så bygga den tilliten tror jag är absolut viktigt både till medarbetarna, särskilt I arbetet här att när du ställer frågan vad är viktigt för dig? Och fångar någonting som vi borde göra? Ja, då är det också du som medarbetare som behöver ta den här frågan vidare. Det här är ju viktigt. Det är ju viktigt då.
Speaker 1:Det är någonting som blir en drivkraft och då ska vi fånga det. Så det tror jag nyfikenhet, mod.
Speaker 3:Har ni jobbat särskilt med just det här med vad är viktigt för dig?-frågan I chefsled eller bland medarbetare. Har ni gjort särskilda satsningar för det?
Speaker 1:Ja men jag fångade ju det och då nu när det var Vad är viktigt för dig-dagen I juni för då var jag ju ny på min post här I Arvika. Och jag tyckte att det blev så enkelt att arbeta utifrån vad som viktigt för dig I alla led för mig. Det blev så enkelt att förklara varför går vi till jobbet. Vad är viktigt för dig gentemot den du möter? För det är ju I mötet det sker.
Speaker 1:Så det är I alla led. Eftersom jag också är I politiken så jobbar jag med den frågan även I politiken. Vad är viktigt för dig för att vi ska stå och utveckla en välfärd här I Arvika? Hur kan vi göra detta tillsammans? Men framför allt att det blir I ledningen och I chefslederna I alla led.
Speaker 1:Vi jobbar väldigt hårt med det nu och jag blev inspirerad av podden med Anders Vega här så det är därifrån som jag också tänker att det här måste vi verkligen genomsyra. Det blir så enkelt och när det blir enkelt så genomförs det.
Speaker 3:Och det blir också ett känsla av sammanhang, det är det här som förenar oss och det är det här som våra verksamheter ska stå för. Jag tror att göra det så enkelt som möjligt är en väldig framgång. Intressant. Och som ni var inne på, på något sätt det mjuka och det som är teknik om man vill kalla det hårt det kanske är fel men alltså att det är verkligen varandras möjliggörare. Alltså vad gör du annat du skulle säga har varit framgångsfaktorer för er?
Speaker 2:Ja framgångsfaktorer för oss kan jag väl ändå säga är ju att vi har både en politisk ledning men också en förvaltningsledning som är väldigt tydliga på att det är den här vägen vi måste gå. Det vill säga att vi måste jobba mer aktivt med att hitta nya smarta bra verktyg för att kunna leverera vårt välfärdsuppdrag både idag och framöver. Och det har ju gjort att vi har haft en trygghet I vår organisation att vi också har kunnat göra leveranser på det här eftersom vi ändå har, vi har fått lov att agera utifrån den här frågan. Och det har vi ju haft väldigt länge eftersom vi började vår resa redan 2015 och det politiska uppdraget till oss I nämnden har alltså inte förändrats. Det har bara ökat istället.
Speaker 2:Det har inte försämrats, det har ökat istället. Och finns den tryggheten I både den politiska ledningen men också I förvaltningsledningen I att det är på det här sättet vi behöver arbeta. Då kan ju vi som tjänstepersoner med uppdrag också leverera mer tänker jag för då har vi mandat att agera på det. Där tror jag att en utav våra framgångsfaktorer är faktiskt I och med att vi kunnat härda I och härda ut.
Speaker 3:Hur tydligare är de här politiska mandaten? På vilket sätt formuleras de?
Speaker 2:Ja men vi har till exempel ett uppdrag nu att jobba med digitalt först som man uttrycker det till exempel. Att vi ska värdera, är det möjligt att bedöma insatser och åtgärder med stöd av teknik till exempel I första hand. Går inte det då levererar vi per hand. Går det att leverera med teknik så ska vi ju göra det för att det ska bli skäligt för alla invånare I Karlstad. Det vill säga de som behöver den personal vården ska ju få den först.
Speaker 2:Som inte behöver handräckning personligt då kanske man får starta med teknik. Där ligger ju också att vi ställer om verksamhet och jobbar på andra sätt och så vidare. Men då handlar det också om att vi har en kommunikation utåt som är otroligt viktig att vilket budskap är det vi sänder till både våra medarbetare men också våra invånare I de här frågorna. Verkligen.
Speaker 3:Jag tänker att kommunikation blir också någon typ av nyckel som ni har lyckats med, både kommunikationen kring vad är viktigt för dig, på något sätt värdegrunden eller och vad är det för värde vi ska skapa men också kommunikationen hela tiden till invånare och medarbetare.
Speaker 2:Precis. Och vi har en värdegrund I Karlstad som säger att vi är till för Karlstadsborna. Det är koncernens värdegrund. Sen har vi olika delar som vi jobbar med I det och det jobbar vi med precis som I Arvika där man jobbar, vad är viktigt för dig? Jobbar vi med vår värdegrund ner på basnivå det vill säga med våra medarbetare som finns allra längst ut I verksamheten för att man ska anamma budskapet på ett så nära sätt som möjligt för att också då klara av att genomföra uppdraget utifrån de incitament vi har att förändra verksamhet med stöd av teknik till exempel.
Speaker 2:Jag tror att det är jätteviktigt att möta medarbetaren där den går och står för att de också ska förstå att nu gör vi om receptet lite grann på hur vård och omsorg bedrivs utan nu kokar vi ett litet nytt recept här. Men man måste få vara med I diskussionen annars så faller det.
Speaker 3:Nej man måste vara en av kockarna eller bagarna eller vad det är. Precis. Hör ni, det någonting vi inte har pratat om för vi ska börja runda av? Är det något vi har glömt som behöver sägas? Det är en stor och svår fråga.
Speaker 1:Men de stora frågorna, jag tycker oftast att vi är kloka I våra teorier och visioner och strategier. Men på något sätt känns det som att det viktigaste är ju att det skapas I goda relationer. Att det är där vi måste eftersträva mer samverkan, att vi verkligen arbetar med våra relationer till varandra inom olika professioner och huvudmannaskap och omsorgstagare. De dialogerna är ju otroligt viktiga för att få en känsla med utvecklingen och ansvarstagande och vilja och att det är värdefullt. Sen kan vi hur många teorier och kloka tankar som helst men vi måste verkligen få det kännas I hjärtat och själen att det här är viktigt, är viktigt för dem vi är till för.
Speaker 3:Verkligen. Det är den här varför-frågan någonstans, varför är det här så viktigt som bas? Jag tänker också att jag vill höra vad ni tycker att när är för er. Cecilia vill du fortsätta, vad är när för dig?
Speaker 1:Ja men för mig betyder det nära betyder mycket trygghet och tillgänglighet. Att vara I en kontext och I ett samhälle.
Speaker 3:Tack. Ann-Sofie, vad är nära för dig?
Speaker 2:Ja, för mig betyder ju Nära olika saker skulle jag vilja säga. Dels handlar det ju om att det ska vara tryggt och tillgängligt naturligtvis oavsett om den nära vården bedrivs digitalt eller fysiskt. Men det handlar också om vad jag kan göra själv. Nära vård för mig är också den närmsta vården som jag faktiskt kan göra själv. Men då måste vi vara duktiga på att informera våra invånare I våra städer, våra orter, våra byar I hela landet om vad det finns för möjligheter och förutsättningar.
Speaker 2:För det handlar om kunskap till invånaren väldigt mycket för mig för att också det ska kunna bli väldigt nära annars så blir det långt ifrån. Så det tror jag är, det betyder det för mig I alla fall.
Speaker 3:Vad kloka ord och stort tack för att ni var med I Nära Vårdpodden och jättelycka till. Ni är ju verkligen I framkant och tänker brett och stort och I grunden för den vi är till för. Så varmt tack för att ni var med I Nära Vårdpodden.
Speaker 1:Tack själv.