Subscribe
Share
Share
Embed
Fastighetsbranschen står inför en förändring med både nya affärsmodeller av hur vi säljer lokaler som tjänst, mer digital teknik för att arbeta data-drivet samt ställa om till mer energi- och miljöeffektiva fastigheter.
För att stärka vår bransch i denna resa och förtydliga hur Newsec arbetar med frågan kommer vi skapa en podd-serie där vi intervjuar olika företagsledare från olika branscher och företag för att höra om deras erfarenhet av transformationer. Både misslyckade och lyckade projekt. Hur får man med sig organisation, vilka förmågor krävdes, vilka ingångsvärden och effekter söktes. Hur lång tid tar det och vad är de stora utmaningarna och lärdomarna.
I dagens avsnitt ska vi prata med Henrik Högling från Kivra. Jag tror de flesta av oss känner till Kivra som en app där man får sin post, men har det alltid varit så? Förut fick man ju sin post I brevlådan. Så idag ska vi höra om deras resa att bli en digital ledande inom digital posthantering. Men hur startade den här resan och vad drev bolaget denna förändring att gå från vanlig post till digital post till hur man egentligen nu är ett standardiserat sätt att få brev hos en man konsument och företag.
Christoffer:För detta så välkomnar jag dig Henrik. Välkommen!
Henrik:Tack så mycket, kul att vara här. Jag har varit med på Kivra sen start och den kopplingen är ganska ren på så sätt att jag har en lång historik med allt vad det innebär. Kopplingen till själva affärstransformationen vi har gjort är det uppenbara I form av ett moment 22 med ingenting och en tanke om att bygga någonting över tid till den position som vi är I idag med 6000000 användare och en plattform som nyttjas väldigt mycket. Men vi kommer säkert gräva vidare I det.
Christoffer:Det kommer jag absolut. Jag tänkte börja med den mer övergripande. Om jag skulle säga transperson, vad innebär det ordet för dig?
Henrik:Jag tänker på som på något sätt skapar värde, inte bara förändring I form av att nu introducerar vi ny teknik som driver en förändring utan någonting som skapar ett värde för människorna runt omkring tekniken. För oss på Kivra har det handlat om, vi pratar väldigt mycket om happy-happy och skapa ett system som är bra för både de som skickar dem som tar emot och samhället I stort och det är på nåt sätt transformation, att skapa ett sant värde och en förbättring för de som är kopplade till förändringen man vill driva. Tekniken är en sak, men alla människor och ekosystemet runtomkring behöver vara med och anpassa sig till att driva förändringen.
Christoffer:Mycket beteende. Jag tänker att vi startar så klart, vi tänker oss tillbaka till när ni startade Kivra. Hur såg omvärlden ut då, hur såg marknaden ut då och vad var det ni drev till att starta bolaget och vad såg egentligen att framtiden såg ut framför er?
Henrik:Ja, när jag kom till Kivra så en jätteviktig just socialt entreprenörskap och tanken om att företag har en viktig roll I att göra världen bättre. Var visionen, att skapa nånting över tid som skapar ett sant värde för både de som skickar och tar emot samhället I stort. Vi möttes av I början är såklart en fysisk postmarknad som har funnits I 400 år och har fungerat, hur driver vi förändring på det området? Det var väldigt mycket att sälja en invasion gentemot avsändarna, alltså företag och myndigheter som skickar och även ut mot användarna där man får börja med små steg I vissa fall och större steg I vissa fall.
Christoffer:Hur ser du på det här att driva den här förändringen och var är ni på väg? Och kanske man kanske startar så här, var är ni idag på den resan utifrån det ni började lägga en plan för?
Henrik:Ja, det vi började var ju väldigt mycket med det som var inne på I början när du sa, beteendeförändring handlar det mycket om att oavsett om tekniken finns där och att vi kan bygga en plattform som gör det möjligt att skicka och ta emot var den största utmaningen att driva beteendeförändringar hos medborgare hos dem som skickar. Vid första anblick så tror jag redan från början och idag skulle nog de flesta säga att det är ganska självklart att få post och kvitton och andra grejer digitalt, det är ingen kontroversiell men däremot att driva den omställningen, vanans makt, jag har fått min post eller ett sätt att det är en lågintresseprodukt på ett sätt, det finns andra roliga grejer I livet att göra. Så beteendeförändringen har varit en jättestor del för oss som var svår att kalkylera på förhand. Hur lång tid tar det här? Det finns ju såklart en del teorier att läsa kring det, kring hur blir kategorikung på en marknad och så vidare, men beteendeförändringar har varit supercentral och viktig för oss att driva på olika sätt, till positionen vi är idag där vi verkligen har gått från 0 och ingenting till en position där så många använder tjänsten och där vi har möjligheter att skapa ännu mer värde som är kopplat till grund och botten.
Henrik:Visst, vi har börjat med post och det är det som har varit den första delen I resan att ta sig I den här positionen, men egentligen det vi sysslar med är att skapa en plattform där den som skickar, om det är Skatteverket, elbolaget eller vem det än är, kan känna sig trygg med att, ja, det var var ämnad för att få den här informationen som faktiskt får den, och personen som tar emot det kan känna sig trygg med att det är Skatteverket. Det här och nu är ju mer relevant än någonsin att kunna lita på gör att vi med tiden har känt att vi blir mer och mer relevanta över tid.
Christoffer:Jag kan tänka mig att många I början tänkte att varför behöver jag ett digitalt bredband och en e-postadress? Men om e-postadressen är adressen jag skickar till så är det egentligen ni som står för att mottagaren och sändaren har en trygg plats där posten hamnar.
Henrik:Precis, verkligen en jättevanlig fråga I början. Vänta här nu, har de uppfunnit e-post igen? Det finns en del roliga citat där man känner att det ligger hos oss att försöka förklara vad det här är och vad det kan bli över tid. Men det som låg väldigt nära framför näsan kanske var att det inte var e-post eller att har ju faktiskt min bank, men precis som du är inne på så handlar det om hur vi skapar ett slutet system mellan kända avsändare och kända mottagare, där post var första fokus men där blicken hela tiden har funnits på att det finns andra saker. Om vi lyckas bygga positionen som Sveriges största digitala brevlåda, om vi kan hålla I och hålla ut och våga tjata kring digital brevlåda I ett decennium trots att vi själva tröttnat på det och nog omgivningen så har vi byggt en bra position för att kunna göra annat också.
Christoffer:Jag tänker att ni hade några trender som kanske hjälpte er och sen kanske haft lite olika situationer som hjälpte oss och lite utmaningar. Om tänker trender från mitt perspektiv så tänker jag direkt att mobiltelefonens användningsgrad och svenska och internetanvändningen har varit en trend som kanske hjälpte er och även pandemin kanske hjälpte er en del att brevbäraren kanske inte kunde komma ut och dela ut post på något sätt. Har det varit några sådana som ni inte såg framför er och vilka trender har hjälpt er?
Henrik:Ja, men absolut, precis som var inne på dels den digitala mognaden så klart, att det har hänt mycket de senaste 15 åren. Är jättemycket där. Grund och botten har tjänster som Bank-ID varit helt centrala för oss och andra för att kunna driva en omställning som har möjliggjort Swish, Kivra och andra digitala tjänster. Så absolut den digitala mognaden. Det vi kanske inte riktigt kunde se på förhand var, vi och alla runt omkring oss kunde förstå bra, vi digitaliserar post här, men vi kunde nog inte se på förhand att vi längs vägen skulle bli den starkaste ID-bevakningstjänsten.
Henrik:Det var ett resultat av att vi samlade så mycket saker I vår tjänst, kreditupplysningar och post från Skatteverket och ändringar I Bolagsverket och så vidare. Det är värden som uppstår tack vare samlandet av viktigheter. Men sen så har nog säkerhet och trygghet varit en jättestor del. I introduktionen av GDPR gjorde att arbetsgivare inte kunde skicka lönespecifikationer via e-post, de tvingades I grund och botten att gå till någon säkra kanal och där fanns vi som hade byggt en stark plattform och var redo att ansluta fler arbetsgivare. Det var redan en del en innan, men det var en explosion som gjorde att över tid byggde positionen som den plats där flest tar emot sina lönespecifikationer och då kan man vidga det också.
Christoffer:Skulle man kunna säga demand och responser, om man säger så här att nu är 2 sidor, det vill säga att de som behöver skicka ut post var egentligen snabbare på att de behövde förändra sitt beteende än de som tog emot?
Henrik:Ja, är helt rätt på det I form av Vi har verkligen tagit ansatsen att sättet att driva tillväxt är tillsammans med befintligt ekosystem. Så tillsammans med print-partners som finns och löser fysisk post och andra delar, men tillsammans med avsändare så att när Skatteverket pratar om Kivra så är det starkt, eller när arbetsgivarna gör det. Det har varit motorn som har gjort att okej, bra, kan jag få min lönespec här? Jag hoppar på ungefär. GDPR och håller helt med och har drivit mycket.
Henrik:Sen som du nämnde innan, pandemin var ett jätteskifte för oss där vi gjorde ett arbete där vi satte på oss glasögon om hur vi skulle kunna bidra I händelse av kris eller krig. Vi satte på oss de glasögonen, inte bara utifrån vad som träffar oss rent lagstiftningsmässigt om vi hamnar I en sån situation, utan vad som skulle finnas för möjligheter. Med pandemin såg vi möjligheten att ta positioner för att förmedla covidbevis och det var ganska lång process som handlade mycket om att prata med regeringskansliet utifrån varför digital brevlåda var bra istället för 1177 och sen med myndigheter. Lång story short har det genererat drygt 700 användare under det året, vilket är jättebra för Kivra som bygger på men framför allt jättebra för alla I ekosystemet. Den där digitaliseringen fick Skatteverket ta del av och Bank X och Y och arbetsgivare X och Y och så vidare.
Henrik:Så det är verkligen avsändarna som har varit en stor del I att driva omställningen och vi har jobbat tillsammans med dem.
Christoffer:Jag tänker att vi ska titta lite på organisationen. Om hade varit ett fysiskt postkontor eller brevlåda så har kanske haft många människor som är ute och delat posten. Jag tänker att ni som tech eller produktbolag ser lite annorlunda ut. Hur ser organisationen ut idag och hur driver ni produktutvecklingen och de här förändringsdelarna?
Henrik:Om jag börjar på något sätt på en övergripande nivå, vi är ungefär 170 anställda och är uppdelade I 3 olika affärsområden som innehåller olika produktteam som löser olika saker, så att det finns produktteam för till exempel betalningar. Olika produktteam som jobbar med hur vi säkerställer att bygga den bästa möjliga upplevelsen kring betalningar för att där kan vi skapa ett sant värde för användaren med att göra rätt med olika betalningsmöjligheter och där vi jobbar tillsammans med Trustly och Tink och andra där vi I grund och botten också är I framkant inom open banking som har skett under tiden om man zoomar ut och tittar på den här femtonårsperioden. Sen, som sagt, massa olika produktteam som har olika ansvarsområden, men I grund och botten en tech-organisation där hela ryggraden består av en teknisk organisation som bygger en stabil, robust plattform som ska kunna hantera både 50 lönespecifikationer som skickas under nån sekund men också 6000000 om krisen eller kriget kommer broschyrer från MSB under en kort period. Hur
Christoffer:många transaktioner sker I plattformen varje dag? Hur mycket brev flödar igenom plattformen?
Henrik:Om man tittar på förra året så hade vi ungefär 650000000 viktigheter som vi kallar brev, fakturor, kvitton och så vidare skickades genom plattformen. Det ökar ju hela tiden I och med att fler ansluter sig och när någon ansluter sig kanske man börjar med ett flöde och skickar lönespecar och sen börjar arbetsgivaren skicka en massa annat anställningsdokument och annat. Så det ökar hela tiden. Ungefär en tredjedel av det här är viktigheter som skickas från offentlig sektor.
Christoffer:Börjar undra om sidop, börjar ni anses från myndigheterna som en samhällskritisk infrastruktur?
Henrik:I det korta svaret så jag ja, absolut. Vi sitter I sådana typer av dialoger utifrån det värde vi skapar idag men det är klart att med krig I vår omvärld så kommer andra diskussioner upp på bordet om hur säkerställer vi att den här infrastrukturen fungerar minst lika bra I händelse av någonting annat. Mycket
Christoffer:av produktionen ni skapar är också data. Att arbeta datadrivna insikter, nya förmågor, nya tjänsteområden eller hur jobbar ni idag med den datadrivna utvecklingen?
Henrik:På flera olika sätt. Jag tycker vi har ett ganska intressant exempel där man kan ifrågasätta det datadrivna som egentligen fundamentet av Kivra där vi valde att skapa en tjänst som vi kallar för Opt-out, det vill säga du väljer inte själv som individ om du vill post från alla avsändare, utan när du signerar upp det så får du per automatik från alla som är anslutna och från alla som kommer ansluta sig I framtiden. Sen kan du ofta ut och säga att där vill jag inte ifrån. Hade vi varit datadrivna I form av att enbart titta på vad konsumenten vill, så såg vi I all data att konsumenten, när den svarar på frågan, säger att den vill välja själv, för det känns tryggt och ganska skönt att kunna göra det, samtidigt som vi I vår ekvation behövde lyfta in om tror att vi kan driva en förändring genom att skapa ett option-system så att varenda avsändare som kommer in så får man välja? Slutsatsen var att det tror vi inte, men däremot tror vi att de flesta faktiskt vill all sin post digitalt.
Henrik:Så då var det ett ganska bålcy move att vi kommer skapa tjänsten på det här sättet och det har varit en utmaning från start som har blivit mindre och mindre över tid I och med att ju mer innehåll du får desto snabbare förstår du tjänsten och vi är såklart ett ansvar att förklara vad det innebär. Hade vi varit datadrivna utifrån fråga användare datadrivna, då hade vi gjort ett annat val, medan det sanna datadrivna är väl att kolla på olika källor. Det är väl bara ett exempel, men annars jobbar vi med det jättemycket utifrån vid inkrementell produktutveckling, att om vi släpper nya funktioner så vill vi jobba efter principen buildmesure learn, få ut saker fort, förstå hur det faktiskt träffar marknaden, nyttigast eller inte, och för den delen göra det vi kan för att få användare att använda ny funktionalitet. Jag och alla andra är I grunden lata och har en massa andra skoj att göra än att vara inne I Kivra och vänja vid med nya tjänster. Där har vi en funktion att faktiskt nudga användare.
Henrik:Börja använda till exempel det senaste sättet att betala fakturor I Kivra, eller nudga användare att, men vet du vad, det finns en delafunktion så att du kan hjälpa din mamma med det här. Jag vet att hon står utanför digitaliseringen på ett sätt, men du kanske kan hjälpa henne.
Christoffer:Jag är väldigt nöjd med delningsfunktionen I min företagsbrevlåda I Kivra för där sitter ju vår massa ekonomer och allting som ska hantera det Men för att samla ihop all post så kan ju de logga in och hantera den.
Henrik:Ja, det är ju smidigt och jag hade personligen en jättestark tro på eller jag har den nog fortfarande, jag vill inte släppa den helt, men att det finns potentiell nätverkseffekt I delar I och den är ju inte Det låter som om jag har kommit på värsta men jag hade en tro på att vi borde kunna skala ut och se riktigt många använder delarfunktionen och på så sätt kan vi ganska snabbt säga bra, nu hade alla tjänsten för att om jag delar den med min sambo och hon inte hade Kivra så skaffar hon Kivra och så vidare. Medan där vi har jobbat datadrivet så kan man ganska nyligen om kan skala ut det här så att alla börjar använda det eller många? Slutsatsen var att det är vid vissa moment som den blir relevant. För företagsbrevlådan är det lite annorlunda än för privat brevlådan. Då kunde datadrivet säga att säger nu lägger det åt sidan för att det inte var så hög andel som konverterade utan vi får en allways on som ligger och tuggar och sen kanske vi kan titta på det längre fram.
Christoffer:Jag tänker att det borde vara mycket konvenience I det att det en gång så är det svårt att själv byta ut det till något annat. Jag tänkte kolla affärsmodeller och sånt där. Hur mycket har ni utforskat er olika affärsmodeller och prismodeller och har ni benchmarkat mot ett porto?
Henrik:I grund och botten är affärsmodellen relativt enkel I form av ett digitalt porto så vi började verkligen med att bencha med det fysiska portot och tittade på vilket värde vi tillför och det ligger såklart en bra bit under det fysiska portot givet att kostnaden för vår tjänst är lägre än att printakuvertera och fysiskt åka ut till en brevlåda. Den har varit relativt statisk ändå sedan starten och en helt transparent öppen prismodell. Det som har funnits en avsaknad av är en affärsmodell för offentlig sektor, så där har det krävts lagstiftning som har behövt komma på plats för att myndigheterna faktiskt ska betala för den post de skickar. Sen har man som varit ett utlett steg, idag, porto-modellen, den transaktions och volymbaserade modellen, samtidigt som jag tror att vi kommer kunna tillföra tillräckligt stort värde I Kivra för att användare ska vara villiga att betala för tjänsten. Så jag tror att från ett affärsmodellsperspektiv så kommer vi, som alla andra företag, alltid behöva hitta något sätt att finansiera det värde vi tillför och idag är det starkt kopplat till avsändarna och som blev ett digitalt porto.
Henrik:Men beroende på är I framtiden och vad för tjänster vi adderar så kan man tänka sig att det finansieras på olika sätt.
Christoffer:Jag bara att en delad mapp för kanske gemensamma inköp som man har. Det här är kopplat till renovering, det här är kopplat till ett båtköp eller en bil eller så att man börjar samla och göra mappar och det är ju såklart en premiumstjänst så här. Vill du sortera ut och lägga in saker för att hantera den historiken så är detta ett väldigt bra verktyg.
Henrik:Ja, och just på den så den funktionalitet men det är väldigt få som vet om den för där har vi lite likt delad brevlåda som då delar hela Kivra, men delade mappar är ju mer attraktivt utifrån casen som du beskriver. Jag tror det handlar om att hitta rätt tajming och tillfällena när det faktiskt skapar ett värde och när jag är mottaglig för att börja använda det. Vi kan se nu så är det inte en sån typ av funktion alla bara börjar nyttja. Vi har trycktestat och försöker få människor att använda det men på temat är nog en tajmingfråga. Det
Christoffer:samma transaktion även för kvitton som dyker upp när man är på lika Hemköp så säger de alltid: Har du fått kvittot på Kivra? Ja, exakt.
Henrik:Ja, den är densamma I form av att den är en volymbaserad modell samtidigt som om jämför ett digitalt brev så är kostnaden för ett kvitto lägre. Av allt vi ser och hör så är den en väldigt uppskattad del av Kivra och vi ser också att den driver tillväxt I form av användare för att det är precis som du säger, vänta nu, jag hörde nån I kön som sa att jag kunde få mitt digitala kvitto. Men det är ändå I sin linda fortfarande om man jämför med Om man tittar på digital post så har vi verkligen kommit långt. Vi har lång resa framför oss där det är liknande resa I form av det befintliga ekosystemet som finns med posystem integrationer som gör att kvittot faktiskt ska hamna I min mobil. Det kommer ta lite tid men vi ser att om man tittar på apoteksbranschen till exempel så kommer en efter en med och det var liknande som vi såg med post, att någon hoppar I först och sen följer de andra efter.
Christoffer:Och också smidigheten att komma igång och använda dig. Jag har inte 100 klick och massa uppgifter. Det känns som otroligt lätt att bara komma igång.
Henrik:Ja, och det är också en, apropå transformation, början var digitala kvitton en off-in-tjänst hos oss. Vi erbjöd användare att säga: Vill du kvitton? Ja, ungefär. Men på temat som vi varit inne på tidigare, att man är van att klicka bort om nej och vill inte, så då gjorde vi en större analys och tittade på om borde introducera up-t-out, vi testade det, det vill säga vi frågade inte utan vi kopplade på kvitton, long story short, vi har inte hört någon som är missnöjd med det här ungefär, det är snarare den här typen av kommentarer som du säger att det var smidigt, så det har också varit en liten förändringsresa för oss att säkerställa att vi ska kunna driva förändringen också I marknaden?
Christoffer:Vi får mycket frågor I fastighetsbranschen när vi hanterar data om vem äger datan och var finns datan den sparar någonstans? Får ni frågor på kundtjänst?
Henrik:Ja, jo, men det får vi absolut, givet att och så här, mer som skickas, fler som undrar på nåt sätt och där vi har tagit, på ett sätt en lite annorlunda instans I att, om man pratar väldigt mycket om att data är den nya guldgruvan kring hur vi kan skapa affärer runt det här och så vidare, så har vi tagit chansen att vi vill skapa inbörden av plattformen är att koppla ihop en avsändare med en användare. Vi kommer inte titta på användarens data och skapa nya affärer utifrån det. Sen kan man ju tänka sig att om användarna vill att vi analyserar deras data och kan skapa tjänster som är bra för både användarna och de som skickar, då kan man ju tänka sig det, men vi har verkligen tagit ställning till att den data som skickas, det är användarnas data, den kommer vi inte att röra. Jag tror att det är det som har byggts eller delvis det som också har byggt positionen att vi verkligen värnar om det.
Christoffer:Jag tänkte att vi skulle gå ner I några exempel på funktioner eller projekt som ni har drivit. Kan inte säga att vi är okonkreta här men det brukar också vara intressant att höra nån pitch om man var investerare här. Kan du nämna nånting om vad det positiva resultatet var av det?
Henrik:Om jag börjar I stor förändring som vi touchade vid tidigare Jag skulle kunna lägga ut orden lite mer kring hela pandemin och covidbevisdelen som verkligen var ett ganska stort bett vi tog. Vi såg möjligheten att tisslas taslas I andra länder om covidbevis, medan I Sverige var det väldigt kontroversiellt och det kommer aldrig att hända här. Det är för osvenskt att man ska behöva visa bevis för att komma in på krogen, flyga nånstans eller whatever. Det kommer inte att hända. Eftersom vi ändå var I positionen att vi har väldigt långsiktiga ägare och en tro på att bygga ett stort värde över tid, låt oss faktiskt ta ett bett här och göra det vi kan för att om det där kommer så kommer nog det naturliga vara 11.77 och man kommer att snegla på andra saker, men vi tror ändå att vi kommer kunna tillföra ett värde för både elsmyndigheten, användarna och samhället I stort, så vi spenderar ganska mycket tid med att prata med dem som formade, när det väl kom till Sverige, regeringsuppdraget utifrån värden vi såg att om ni lyfter in det här I en digital brevlåda och om ni dessutom gör det som default, att medborgarna själva inte behöver välja var man ska spara det, då är vi övertygade om att det kommer att driva digitalisering, för det här kommer att nyttjas och gör man det så kommer vi att bygga offline-funktionalitet.
Henrik:Vi spenderar ganska mycket tid på det, produktutvecklade offline och som sagt, det är en lång resa av många dialoger och där man efterhand som med allt påverkansarbete, det svårt att veta hur mycket man påverkat, men det landade ändå I kanalen och det drev verkligen verkligen tillväxt för förkivra på ett helt otroligt sätt och för hela ekosystemet på ett helt otroligt sätt. Nåt slags exempel från vårt håll är att allstars aligned verkligen blir full träff på alla möjliga plan och som dessutom får ringar på vattnet utifrån bra covidbevis, var det första stora beviset som vi förmedlade I Kivra. Innan har det varit mycket brev och fakturor. Tittar man framåt från ett bevisperspektiv så finns det ett initiativ från EU heter Digital Identity Wallet som handlar mycket om att man som individ ska kunna bevisa olika attribut gentemot en myndighet eller ett företag. Man ska kunna bevisa ett körkort eller nånting digitalt.
Henrik:Det här var också på ett sätt startskottet för oss att röra oss in I en bevismarknad och expandera vår affär och där vi nu har ett affärsområde som spenderar mycket tid på Wallet, mycket tid på att bygga den positionen, både I befintligt ekosystem. Vi har en bank som kan skicka in en fråga till dig. Vill du dela med dig av din senaste lön I en bolåneprocess? Om du svarar ja, ja. Men den delas inte per automatik utan det är på användarens villkor.
Henrik:Det började nånstans och om man zoomar ut, om några år så blir det bli ett startskott på bygga en ny position för oss.
Christoffer:Det finns ju mycket olika EU-case som man kan titta på I det här. Som du säger, den fysiska brevlådan är oftast kopplad till en individ och till en fysisk plats. Man tänker inte på det. För det är ju väldigt svårt kan tänka sig att I pandemin hade jag en kompis som satt fast I Kina. Där använde de den digitala postlådan utifrån att informera att nu har vi ett utbrott men du kan ju lika använda det I form av att vi ser en vatten översvämning, vi ser ett problem och du som myndighet har ingen aning om vilka mobilnummer folk har för de kan ju vara kopplade till företag men de vet ju oftast att de här adresserna och så finns det de här individerna så det är ju väldigt bra utskickssystem.
Henrik:Ja, precis, det lägger en grund för vad vi tror kommer att finnas under en lång tid framöver. Och som sagt, det som har varit fundamentalt för oss är ju verkligen den långsiktiga ägarbilden där vi kan ta oss tid att titta bortom kommande kvartal eller kommande år och titta på vad som händer om 3 år och sen hur målstyr vi mot att nå det målet på ett sätt som så klart många bolag gör men med långsiktiga ägare så har vi andra förutsättningar att göra det.
Christoffer:Vilka har varit de största utmaningarna under omställningen? Jag misstänker att det inte har varit en speakerad resa hela tiden utan ni har väl stött på någon typ av hinder eller frågeställning som ni behöver hantera.
Henrik:Den absolut största utmaningen som också har drabbat mig personligen är det vi touchade snabbt vid tidigare och det är att vi inte har fått ersättning för myndighetspost. Tittar man från starten så fanns det löften om att vi kommer se till att det finns en ersättningsmodell på plats, är bara lite lagstiftning här ungefär, Så spolar man fram till idag när vi faktiskt idag fortfarande inte får ersättning. Nu har till slut lagen kommit på plats som möjliggör ett auktorisationssystem som gör det möjligt för DIGG att faktiskt ta ut ersättning, ta betalt från de som skickar och faktiskt ge oss ersättning. Men det har varit en superstor utmaning I form av att Jag har jobbat med några experter där vi har kunnat konstatera den oflit som vi har haft I form av Jag ska försöka balansera det lätt, för det inte helt fel att skämta om, vi har haft oflit I form av dels pandemin där vi var precis, skulle det faktiskt lagstiftas om, men så klart gick pandemilagstiftningen före, vilket vi, tack vare ägare som satsar på nånting bra för och kan hålla I den långsiktiga tanken om att det här kommer, och I nästa fall kriget I vår omvärld, kriget I Ukraina, gjorde att lagstiftning där går före, vilket man har full respekt för I båda delarna.
Henrik:Men om jag tillåter mig att bara resonera utifrån Kivra och inte vad som gått före lagstiftningsmässigt så har det ju varit så klart en jätteutmaning från ett affärsperspektiv att om vi har en tredjedel av posten som skickas från offentlig sektor och vi inte har en intäkt på det, då är det I grund och botten våra ägare som betalar reportot och det har skapat utmaningar som är, ja, det är klart att om man inte har betalat nånting under en lång period, då är det det som är baseline för att börja resonera kring vad vi ska betala nu, Vanans makt eller så. Det har varit en jätteutmaning för oss organisatoriskt och affärsmässigt.
Christoffer:Jag kan tänka mig det eftersom många affärsmodeller som har kommit ut eller affärer som har kommit ut på marknaden historiskt som är samhällskritiska eller så stora som ni har ju oftast kopplat till att de har varit statligt ägda från början, typ Telia, telekom eller Postnord liksom göra posten och så kommer ni ut med en ny tjänst som växer väldigt kraftigt och så står myndigheterna att det här behöver vi också koppla på oss men hur upphandlar vi det här, hur konkurrensutsätter man det och hur Jag misstänker att det hamnar I massa olika typer av utmaningar regulatoriskt.
Henrik:Ja, verkligen och där vi ändå har en tydlig svensk modell där vi tror på ett öppet system där det både finns privata aktörer, alltså vi och andra men också ett myndighetsalternativ. Modellen vi känns bra, för den kan stimulera innovation och konkurrens, men den haltar ju rejält om det inte finns en affärsmodell som såklart har behövt komma på plats. Sen har ju massa myndigheter föredömligt driver tillväxt. Skatteverket har ju varit helt fantastiska på att driva tillväxt men I grund och botten behövs en en affärsmodell och nu är det det omvända snarare. Nu är lagen på plats.
Henrik:Nu driver ju det här på ett fantastiskt sätt. Nu tittar man istället på Det finns en utredning om ett obligatorium där regeringens ansats borde vara obligatoriskt för både medborgare och de som skickar, medan gissningsvis kommer de gå vägen att lagstifta för offentlig sektor att de måste erbjuda det, vilket ju är rimligt om man skulle hitta på systemet idag och börja från 0. På ett sätt har det vänt I att vi och många andra har drivit fram till den här positionen. Nu driver också politiken på ett föredömligt I många frågor.
Christoffer:Uttallighet I ledarskap är något som jag brukar prata om I podden och också kanske hänger ihop här också. Du pratade om att ägarna var uthålliga och långsiktiga men har ni känt också organisationen det här med att nu händer det här, hur säkerställer vi rätt balans I utveckling, nya tjänster kopplat till affär och intäkt?
Henrik:Ständigt jättesvårt, tycker jag. Jag tror att det är konstanta diskussioner kring för det finns ju såklart massa saker vi skulle kunna ta oss för och göra, medan jag tror att en stor del av vår framgång har handlat om att vi har varit relativt vassa på att välja bort jättemycket. Kvitton till exempel, det pratade Stefan Kroko om minns jag I början, en av våra medgrundare och huvudägare, han I framkant och vi några andra lade det snabbt åt sidan för att, det där ta oss an när vi byggt digital post. Det är en storhet, sen finns det produktutveckling och inkrementell förbättring där man hela tiden tänker: Är det här rätt nu? Jag upplever I alla fall att vi har ett ganska litet gap mellan ägare, styrelse, ledning och organisation.
Henrik:Man kommer såklart få olika svar om man frågar olika personer, men det är ägare som verkligen vill driva den här förändringen. Vi har en styrelse, lika, en ledning som verkligen brinner för det, en organisation som brinner för det. Sen kommer det alltid finnas vissa slitningar såklart I hur snabbt eller långsamt man driver någonting, men vi har riktigt bra förutsättningar för att ganska små gap mellan olika delar av organisationen.
Christoffer:Tänker också att bolaget och kulturen. Ni har ju en gång varit startup och sen gått med tillväxt och bygga upp. Hur har förändringsresan sett ut I kultur, värderingar och att bygga bolag?
Henrik:Ja, det finns ju så mycket att säga. Jag ska verkligen anstränga mig. Jag får inte säga för mycket, jag kommer att misslyckas redan nu. Men det är såklart en jätteskillnad I startup-fasen när alla har så många hattar på sig och gör så mycket och det är otydliga ansvarsområden och som allt ifrån, jag minns tillfällen när säljet kommer tillbaka till kontoret och har sålt nånting som överhuvudtaget inte finns såklart, det klassiska I en startup, medan nu är vi I en fas med tydliga ansvarsområden. Det är klart att vi fortfarande har vissa roller som är bredare men ändå trimmar organisationen utifrån där vi är idag och den plattform vi har där vi så klart måste, både att vi själva vill men vi har krav på oss från myndigheter och företag att vara organiserade på ett visst sätt, så det är nåt helt annat så.
Henrik:Om jag tittar mer på Vi är sprungna verkligen ur tanken om att företag har en viktig roll I att göra världen bättre. Så I början har vi nog attraherat många på det, att man kommer för att här finns ett bolag som Det är både tech-bolag, en startup och det gör gott. Den här göra gott-delen har attraherat en viss typ av människor, men eftersom vi har haft en uttalad lång period där vi inte ska göra vinst så har det också delvis cementerats I kulturen. Nu är vi förbi det, men för några år sen minns jag att när vi skulle börja prata om att göra vinst I bolaget, då var det nästan som att det var kontroversiellt för att vi hade inte gjort det knappt, men det är ju hela grunden såklart I att vara ett hållbart bolag. Vi kan inte hålla och be om pengar från ägaren hela tiden, men det var nästan så att det var saker, hur ska vi prata om det här?
Henrik:Till att nu upplever jag att vi verkligen har en sjukt stark grund, både kulturellt och organisatoriskt och vi vill skruva utifrån ett resultatorienterat perspektiv, att vi kan nog bli ännu bättre om vi gör det. Tittar jag I de jag hade jobbat närmast så görs det genom till exempel Marcting Automation-teamet som jobbar med ABG-tester och synliggör vi testar olika budskap för att konvertera till en del av betaltjänsten, eller av en produktägare som driver en förändring kring en experimenteringsplattform som vi vill implementera för att bli ännu bättre på hypoteserdriven produktutveckling. Men det är verkligen olika faser.
Christoffer:Spännande. Jag tänkte att vi ska landa ner lite I det du pratade om tech-bolaget Kivra och jag tänker så här, hur ser du kanske på teknikens roll och teknikens utveckling? Hur mycket jobbar ni med de här delarna? Jag kan tänka mig att AI och blockchain är väl någonting som direkt kopplar till effektivisering, produktivitet och kanske säkerhet. Hur utforskar ni de här områdena?
Henrik:Ja, men jag tillåter mig nog givet att jag Jag känner inte att jag är helt rätt för att svara på blockchain-frågor så jag tillåter mig att ta Om jag tar 2 andra exempel som I och sig kanske potentiellt målet finns en koppling till blockchain. Om man tittar på betalningar som ett jättestort område för oss så har open banking varit helt fundamentalt för oss där vi har gått på spåret att göra partnerskap med till exempel Tink och Trustly för att kunna skapa bästa möjliga betalupplevelse. Det är tekniken såklart är en sak, men där det också gäller att få med sig användarna för att börja nyttja det och avsändaren att faktiskt vilja skicka fakturor som är kopplade till automatiska betalningar till exempel. Så open bank är ett område som såklart har hänt jättemycket på de 5 åren och kommer att hända jättemycket framåt också och där vi är med genom partnerskap och verkligen ligger I framkant och från ett Europaperspektiv transaktionsmässigt är bland de största plattformarna. En annan del som vi har touchat lite grann vid är datadelningsspåret.
Henrik:Om vi har byggt byggt plattformen vi har idag I drygt ett decennium så kommer vi nog att spendera den här trygga plattformen där användare kan dela data på ett tryggt sätt och där kommer att innebära ny teknikutveckling för hur tjänsten funkar, är byggd och så vidare.
Christoffer:Jag tycker att det där är intressant att se. Känns som att teknologin är framför er och kan hjälpa er. Jag tänkte att vi skulle försöka runda av lite här och eftersom målgrupp, eller I alla fall där jag jobbar, är fastighetsbolag så tänkte jag egentligen höra om du skulle få ge ett råd utifrån er resa I Kivra till fastighetsbolaget och fastighetsbranschen, vad skulle det vara?
Henrik:Ja, då får man börja med något slags disclaimer att det hade varit väldigt bra om jag hade mycket kunskap om fastighetsbranschen först så jag börjar med den disclaimer. Jag skulle nog börja med långsiktigheten vilket jag gissar att de stora inom har goda förutsättningar för rent ekonomiskt. Med digital transformation så kommer man att behöva ett långsiktigt perspektiv för att det kommer att involvera både tekniken I sig men också människor och teamen runt omkring för att anpassa sig och vilja driva förändringen. Det är ett jätteviktigt perspektiv och där vi vid ett bra exempel på ett långsiktigt perspektiv kan vi bygga nåt starkt och det där tror jag går igen även I det lilla eller I stora projekt. Så den tror jag är jätteviktig och jag slår in öppna dörrar förstår jag, men jag tror ändå att det finns goda förutsättningar.
Henrik:Om man jämför med andra branscher så kanske fastighetsbranschen har, många har bra förutsättningar att faktiskt det långsiktiga perspektivet. Sen är det så klart människor kompetens att rätt personer på plats för att driva det och det tycker jag är så tydligt när vi gör saker hos oss på Kivra, att det kan vara väsensskild olika takt I saker vi gör beroende på om vi har rätt kompetens, men också ett engagemang runt det. Det här är inget som hamnat I mitt knä som jag ska göra för att ledningen har sagt åt mig, utan är det någonting som drivs organiskt från ett produktteam så finns det liksom en kraft. Så jag tror att kompetens och engagemang kommer att vara jätteviktigt. Sen om har långsiktighet, kompetens och engagemang, så tror jag att det sista på nåt sätt som en motpol till det långsiktiga är ändå det klassiska I att, eller för oss I alla fall, att bild measure lön.
Henrik:Börja smått stegvis för att förstå och se världen direkt och bryta ner saker I små bitar vi jobbar efter, sprintar till exempel, så att man kan se vad man skapat för värde nu de senaste 2 veckorna. Ja, du ser det är
Christoffer:Ja men det är mycket bra. Jag ska ge dig ett tips. Jag tänkte så här om du nån gång får stå på scen och prata för fastighetsbolag så tycker jag I alla fall att ni på Kiruna har hjälpt fastighetsbranschen med 2 ganska stora frågor som man har bråkat under en tid. Det ena är den här höjden på brevlådan I regnningsdörren som har varit mycket diskussion om vart ska den vara på grund av arbetsmiljöskäl? Jag tvingades bygga in massa postboxar överallt som tog utrymme, var ska de finnas på plats?
Christoffer:Till också soputrymmen och avfallshanteringen där man fick hantera den fysiska posten som verkligen har kostat ganska Så, stort tack för det. Jag får också säga tack för att du deltog I podden och varmt tack för att du bidrog med så mycket kunskap.