Subscribe
Share
Share
Embed
”Vi behöver göra våra kunder delaktiga, se vad kan de och inte ta ifrån dem det. Sen kan vi fundera över vad vi kan tillföra. Vi har en bit kvar i det arbetet.” I Helsingborg satsas på utbildning i personcentrering för all personal inom vård- och omsorgsförvaltningen. 4500 medarbetare får möjlighet till ny kunskap men också ett tillfälle att diskutera och reflektera med varandra vad personcentrering betyder och hur de ska arbeta för att bättre möta invånarnas behov. Hur genomför man ett så stort förändringsarbete? Lyssna till Malin Remmerfors, tjänstedesigner och Marina Forssberg, verksamhetsutvecklare, Helsingborg.
Creators & Guests
What is Näravårdpodden - en podcast från SKR?
Välkommen till Näravårdpodden. I denna serie intervjuas intressanta personer som på olika sätt speglar den förändring som vi arbetar för, mot en nära vård. Vi vill genom de här samtalen fördjupa kunskapen och också visa både på det som fungerar och det som är svårt.
Precis som när vi tänker nära vård, vi gör våra kunder I möjligaste mån delaktiga. Vad är det de faktiskt kan och det ska vi inte ta ifrån dem? Och vad är det vi behöver tillföra? Där har vi en bit kvar.
Speaker 2:Det är det som också varit bra med den här utbildningen som vi också har fastnat för. Förutom att vi har en får lyssna på en föreläsning. Vi har dialogfrågor som vi kan diskutera ifrån. Men vi vänder oss också till oss själva för vi ska svara på de här dialogfrågorna själv också. Någonstans börjar den här förändringen I dig själv.
Speaker 3:I Helsingborg genomför man just nu en satsning på utbildning I personcentrering för alla medarbetare inom vård och omsorgsförvaltningen. Det är fyratusen femhundra personer som får möjlighet att få ny kunskap och också till för att diskutera och reflektera med varandra om vad personcentrering betyder. Och hur de kan utveckla arbetet utifrån invånarnas perspektiv. Men hur gör man när man ska genomföra en sån här stor satsning? Ett sånt stort förändringsarbete.
Speaker 3:Det ska vi få prata om idag. Så välkomna hit Malin dennefors som är tjänstedesign och Marina Forsberg som är verksamhetsutvecklare vid just vård och omsorgsförvaltningen I Helsingborgs stad. Välkomna hit! Tack så mycket!
Speaker 1:Tack så jättemycket! Tack så mycket!
Speaker 3:Hur är läget så här torsdag morgon som vi spelar in I förmiddag ska vi säga? Är det bra?
Speaker 1:Läget är bra. Det här är jättespännande. Att få skapa ett sånt här tillfälle och få vara delaktig I att föra det vi gör vidare känns jättekul.
Speaker 3:Ja, men det ska bli så spännande. Hos dig också Malin?
Speaker 2:Det känns jättespännande att få göra det här. Väldigt ovanligt att sitta I den här situationen och bli intervjuad. Vi är ju för vana att bara göra.
Speaker 3:Ja, det är ju också en del av berättelsen om det som gör sig så viktigt I såna här stora förändringar som vi precis nu gör med omställningen till nära vård. Men Malin börja med att berätta lite om dig själv, vem du är och så.
Speaker 2:Jag jobbar på vård och omsorgsförvaltningen I Helsingborg och är anställd som tjänstedesigner. Både jag och Marina tillhör utvecklingsenheterna för äldreomsorgen men vi jobbar förvaltningsövergripande. Min roll ingår också I ett innovationsteam så jag har mycket av den delen också I min tjänst. Mitt andra fokusområde är ju förändringsledning. Det är därför jag har hamnat I det här med att vara processledare för Nära vård, som jag Marina är.
Speaker 2:Det är ju så viktigt att vi är noga med hur det här landar hos våra medarbetare och slutligen hos våra slutkunder och att det blir ett så bra värdeskapande som möjligt.
Speaker 3:Kom du in på det här med tjänstedesign? Berätta.
Speaker 2:Jag hade jobbat ett tag både på myndighet som handläggare och under många år jobbat med kunder och människor I processer och själv suttit I och tagit emot många stora förändringar och hamnade också I det här med verksamhetsutveckling. Jag hittade det här med tjänstedesign just utifrån det här att skapa utifrån Samskapa tillsammans med slutkunden och det här med involvering. De metoderna och förhållningssättet är ju lite av mitt DNA. Det var därför jag drog mig åt det hållet på olika sätt genom mina jobb som jag haft.
Speaker 3:Jag tänker ändå att det inte är jättevanligt att kommuner har tjänstedesigns anställda men det kanske jag är helt fel I. Finns det något nätverk? Träffas ni någonting som jobbar inom kommunal värld och med
Speaker 2:tjänstedesign? Vi på vård och omsorgsförvaltningen I Helsingborg har två tjänstedesigners faktiskt. I staden har vi tre-fyra tjänstdesigner till. Sen har vi de som också jobbar med tjänstedesign I sitt uppdrag, men de kallar sig inte tjänstedesign. Vi tillsammans har ett nätverk där vi träffas och pratar den här strategiska.
Speaker 2:Hur får vi det här att hända? Hur kan vi hjälpa varandra och olika förvaltningar tillsammans just kring de här metoderna? Vi utbildar också I tjänstedesign I staden genom SKR:s eller Adda är det numera, Innovationsguidens grundläggande tjänstedesignutbildningar. Där har vi många medarbetare som har gått igenom.
Speaker 3:Vad roligt, vad bra! Vad gör du när du inte är förändringsledare och designar tjänster?
Speaker 2:Du på jobbet?
Speaker 3:Tänkte mer som på all annan del av livet som inte jobbar.
Speaker 2:Jag har sju barns Mamma har två barn som fortfarande bor hemma. Vi har en villa tillsammans med en sim man och jag är också fastighetsskötare för min gymnastifer eller sommarstuga Jag är väldigt kreativ med min vardag. Jag renoverar möbler och har alltid nått litet projekt. Det brukar jag få höra. Alltid att måla burk eller nånting I vägen.
Speaker 3:Det är så roligt att vara med alla gäster I podden för det är så mycket energi hos alla människor. Tack Malin! Marina nu är vi nyfiken på dig.
Speaker 1:Jag är ju en gammal hederlig Jag hade väl egentligen alls tänkt att bli sjuksköterska. Vården var egentligen inget som tilltalade mig. Jag skulle bli polis, jag ville bli kriminalare. Men jag har en klok mor som talar om för mig att han ska studera och en grund att stå på vilket jag är väldigt glad för. Sjuksköterskeyrket är ju en bra bas.
Speaker 1:Ja verkligen. Som sedan ledde mig till att bli verksamhetschef inom äldreomsorgen. Det har väl mer att göra att man är engagerad och nyfiken och tar för sig. Jag fick till mig uppdrag med rätt så utmanande verksamheter som hade rätt så stora utmaningar där det behövde kvalitetssäkras rätt så rejält. Det tyckte jag var fantastiskt roligt in och rodda och styra upp.
Speaker 1:Det var det tror jag som ledde mig till mitt senare arbete som kvalitetsutvecklare och medicinskt ansvarig sjuksköterska på en kvalitetsavdelning. Fantastiskt roligt jobb Också I Helsingborg eller? Nej, jag utgick från Malmö där jag hade mitt kontor men det här var ju en privat organisation så att när jag började så hade jag hela Västra Götaland och Östergötland som område, så jag reste ju väldigt mycket. Vill man vara närvarande så handlar det om att vara på sina verksamheter som man är engagerad I. Så ja, det var ett farande.
Speaker 1:Så jag kände att jag behövde plocka hem mig själv och fick då det här jobbet på vård och omsorgsförvaltningen som verksamhetsutvecklare HSL från början, hälso och sjukvård. Det jobbet har jag nu haft I tre år och vi har ju sedan dess gjort en rätt så stor omorganisation. Så sedan ett år tillbaka så är ju Malin och jag då på samma avdelning för utveckling. Min dåvarande chef, det var ju hon som ville med mig på den här banan just kring nära vård.
Speaker 3:Var det så ni träffades? Du och Haine?
Speaker 1:Ja, det kan man säga. Jag började ju och jobbade då egentligen mot ett visst verksamhetsområde. Men när vi blev en ny Eller egentligen redan innan blev Malin ihopkopplade innan omorganisationen. Men det hade egentligen ingen betydelse eftersom vi jobbade övergripande och inte bara utifrån de enheterna vi var tidigare. Vi brukar säga att det blev en rätt så bra kollegial matchning.
Speaker 2:Överdigt.
Speaker 1:Ja, för ibland så är det bara så här att när man börjar jobba med personer och saker bara flyter på och tiden bara går utan att man tänker på det, då är man på rätt spår. Vår omsorgsdirektör kopplade ihop oss egentligen kring nära vård-processledningen.
Speaker 3:Marina, när vi går in på allt spännande ni gör. När du inte processledare nära vård och jobbar med personcentrerad utbildning och så, vad består ditt liv av?
Speaker 1:Jag är gift sedan trettio år. Det låter ju lastgammalt. Vi bor på en gård utanför Helsingborg, Höganäs kommun och har tre barn mellan tjugoett och tjugofem så ingen bor längre kvar hemma. Men familjen är väldigt viktig för mig. Det är den som styr livet skulle jag säga.
Speaker 1:Men när jag precis hade utbildat mig till sjuksköterska så behövdes vi inte.
Speaker 3:Det
Speaker 1:var ju en av de gångerna I världshistorien
Speaker 3:Det var samma gång som jag blev sjuksköterska kan jag säga. Det var ju då Okej! Eller I början på 90-talet. Kanske var det lite senare. När var det för dig?
Speaker 1:Nej det var faktiskt på 90-talet. Jag började jobba som sjuksköterska men jag hann inte jobba så länge utan som sagt, det fanns inga jobb. Helt otroligt. Så jag drog till Alperna och jobbade som au pair. Det var ju där jag träffade min nuvarande man som då är skidfyror.
Speaker 1:Så vi har utbildat oss då till skidlärare och han är ju även Bergsguide kan man säga. Och det har ju präglat vårt liv. Både med vandring och skidåkning och ett aktivt liv hemma för våra barn har ju alltid idrottat. Det har varit hockey, fotboll, hästar. Inga hästar kvar på gården.
Speaker 1:Nu är gården bara fjorton noll kvadrat med en sjö och jag skulle vilja säga en park.
Speaker 2:Oj, det
Speaker 1:gör jag! Så det är ju vitt intresse på sidan om
Speaker 2:Nu går
Speaker 3:jag ju till min park
Speaker 1:Exakt, avkoppling eller mindfulness eller mer arbete beroende på hur dagsformen är.
Speaker 3:Ja men fantastiskt vilka härliga liv att ta del av. Och just livet är ju egentligen det är också grunden I att jobba personcentrerat att se att människor är precis olika personer I liv med olika nätverk och så. Vad vad gör att ni drivs av personcentrering? För det gör
Speaker 2:det ju. Jag tycker att det är ju framför allt individens upplevelse att vi är där för den personen och dess behov. Att vi lyssnar, att vi också har en möjlighet att kunna göra det bästa utifrån för just de behoven. Det är som jag sa att jobba med användaren I fokus, det är ju det jag drivs av utifrån tjänstedesign metodiken och tänket. Det är mycket det jag har fastnat för I det här, att det stämmer så väl överens I det.
Speaker 3:Verkligen.
Speaker 1:Jag tror också att mitt kvalitetsfokus, eftersom jag brinner för kvalitet och vill se ett slutresultat, jag vill se en förbättring, jag drivs av det här. Har jag identifierat en brist så måste vi kunna se förbättringen och effekten av det. Det är där vi tror jag tillsammans har kunnat, kanske med min hälso och sjukvårds bakgrund och sakkunskap I det och Malins
Speaker 2:förändringsledaregenskaper
Speaker 1:och tjänstedesign där till och vårt engagemang I att vilja göra saker. Vi är inte rädda för att slänga oss in I utmaningar.
Speaker 2:Nej, verkligen inte och vi jobbar på alla nivåer med det här. Vi pratar både med undersköterskor, vi pratar med enhetschefer och ledningsgrupper. Vi går ju in och så Japp, hur gör vi nu då? Just det. Vi försöker få alla på banan.
Speaker 3:Om vi börjar med kopplingen till nära vård för Marina du var ju inne på kopplingen till nära vård. Hur tänker ni kring omständighet nära vård och er er relation till det?
Speaker 1:När jag först kom I kontakt med det här, det var ju då när jag faktiskt blev anställd från första början på vård och omsorgsförvaltningen. Då sa min dåvarande chef Marina, vi behöver koppla oss på nära vård. För mig var det väldigt fluffigt. Jag vill något konkret som jag vet att jag ska göra och det här var jag lite obekväm I till en början. Och fick I uppdrag att sammankalla alla våra tjugo vårdcentraler I Helsingborgs stad för en nära vårdsamverkan.
Speaker 1:Det uppdraget fick jag så, rakt upp och ner. När jag idag ser Från att jag startade här egentligen så är det två och ett halvt år sedan. Från att då tycka att det var väldigt fluffigt så känner jag idag att det har blivit väldigt tydligt med vad vi faktiskt behöver göra. När vi började så började vi sammankalla och satte en agenda. Vi hade fyra tillfällen under ett år där vi skulle ses.
Speaker 1:Alla verksamhetschefer representerade från alla vårdcentraler I staden, hälften offentliga och hälften privata. Plus att vi bjöd in alla våra enhetschefer, enhetschefer för hemsjukvård och för sjuksköterskaorganisation på särskilda boenden och även vår privata utförare I staden. Lite andra specialfunktioner har ju därefter tillkommit kan man väl säga. Men vi hade I alla fall fyra sammankomster som började med att skapa relationer. Ja, precis.
Speaker 3:Det såg emot att ni bjöd in vårdcentralerna. Det tyckte jag var intressant att höra.
Speaker 1:Jag började med att luska lite. Vad har vi för folk I vår närhet? Eftersom jag kände mig lite på HaliIS så
Speaker 2:pratade
Speaker 1:jag med en av enhetscheferna för HSL-området som är väldigt duktig och driven. Också en verksamhetschef från en av vårdcentralerna. Vi började där och samspråka kring det här och alla var jättepositiva. Men det var ju lite trevande.
Speaker 3:Jag
Speaker 1:hade ju en förväntan på mig att vi ska leverera någonting. Vi hade ju inget konkret att leverera så det var ju lite skrämmande tyckte jag. Men sedan fortsatte vi att titta på vilka utmaningar vi har. Vad är det som skaver och hur behöver vi göra för att komma åt det? Här pratar vi mycket just då, både personcentrering och förebyggande främjande åtgärder.
Speaker 1:Hur vi tillsammans kan se och jobba förebyggande. Det landade ju I att vi tillsammans efter fyra tillfällen hade en gemensam plan. Vi hade skapat kluster utifrån hur man faktiskt ute I verkligheten jobbade geografiskt. Så blev det bestämt att man skulle ses I de här klustrorna för att titta på en bilaga till råd och stödaavtalet kring läkarsamverkan. Vad har vi för förväntningar på varandra?
Speaker 1:För det här har ju varit lite personbundet. När man som chef slutar så har man inte riktigt lämnat efter sig en tydlighet. Det här har flera olika mervärden skulle jag säga. Att det blir ett levande dokument att ta över oavsett vem som ska leda och fördela arbetet på just den enheten. Två gånger om året där vi bjuder in olika funktioner som vi ser är av ett värde för alla.
Speaker 1:Vi kommer även koppla på slutenvården. Vi har haft ett samarbete med dem också tidigare men de är lite större. Vi har ju våra dagliga samarbeten med vårdcentralerna för att just förebygga att vi inte ska hamna I slutenvården. Så att senaste tillfället bjöd vi in våra dietister på Vård och omsorgsförvaltningen. Vi har två kommun dietister som verkligen brinner för sitt arbete.
Speaker 1:De har ju en satsning, en annan satsning I förvaltningen gällande förebyggande av undernäring.
Speaker 3:Just det, jag vet.
Speaker 1:Vi bjöd in dem till exempel för att dela med oss av det vi har. Det är så vi vill att det ska se ut. Nu har vårdcentralerna och hemsjukvården bland annat gemensamma utbildnings forum för våra medarbetare. Så att vi tänker effektivt. Vi ska effektivisera framgent när vi tänker nära vård.
Speaker 3:Precis, den viktiga effekterna också för den vi är till för. Så spännande och jag tänker att det blir spännande att se den här personcentreringsutbildningen som vi ska prata om alldeles strax hur den sen tar sig vidare in I regionen tänker jag. Men Malin hur är din relation till nära vård?
Speaker 2:Det började mig när jag började på vård och omsorgsförvaltningen. Jag kommer från en myndighet sedan tidigare som har jobbat med arbetsmarknadsfrågor. För mig var vårdyrket eller vårdområdet väldigt nytt. Där kom jag I kontakt med Experio Lab och läste också deras rapport Värde för vem som också sätter det här med tjänstedesign och tjänstelogik I samband med Nära vårdomställningen. Där tycker jag att jag fick en väldigt tydlig bild på vad det här handlar om.
Speaker 2:Där har jag med mig I allt arbete som jag gör. Sen har man gått och luskat och lyssnat på Marina och vad som händer I korridorerna. Sen tycker jag bara att det var lykträff när Annika satte ihop oss I matsalen. Ni två behöver det till en chefsdag. Vi ska prata om nära vård.
Speaker 2:Ja, då
Speaker 3:fick ni det uppdraget.
Speaker 2:Ja, det fick det. Det skulle vara lite ljuvligt och lite kul också. Det var en utmaning, men det var väldigt rolig och uppskattad dag. Men efter det har vårt arbete fortsatt. Får jag
Speaker 3:bara fråga det du gjorde på myndighet med arbetsmarknadspolitik? Kan du se några likheter? Jag tänker att hela vårt samhälle också relaterar mycket mer till hur personen, kunden eller patienten eller vem man nu på något sätt har som ska få ens tjänst där hur den blir mer delaktig. Ser du likheter? Kan du användning av det du har gjort tidigare?
Speaker 2:Ja, absolut. Det som var I början när man började Jag har jobbat I många år där. Då märkte jag att vi skapade processer för hur vi själva behövde hantera vår dokumentation eller vad det nu kan vara där kunden inte riktigt var med I den utan den fick mer besvärligt varför vi behövde rätt. Men från att den här vändningen kommer, att nu ska vi underlätta, våra processer ska underlätta för kunden istället. Jag jobbade också sista året eller ett par år på IT-avdelningen där vi också tittade på hur man faktiskt sköter det här I de digitala processerna också.
Speaker 3:Jag tycker själv att det är ganska intressant att just hälso och sjukvård och omsorg som verkligen är en så värderdriven verksamhet ändå kanske inte har pratat så mycket om det här med personens perspektiv och hur vi skapar värde utan vi har ju oftast tagit in industrins logik på något sätt. Det blir ett industrilogiskt sätt att tänka istället för ett relationslogskt eller personlogiskt sätt att tänka. Så vi behöver verkligen den här kunskapen även om vi tycker att det skulle vara så naturlig I vårt sätt att jobba med vår utveckling tänker jag.
Speaker 2:Det är helt med, vi behöver ju verkligen bli bättre på att kunna jobba mellan och för att kunna fånga kundens behov och inte bara lämna över till nästan när det är dags utan kanske behöver utbyta information emellan.
Speaker 3:Precis. Nu har ni startat den här jättesatsningen på personcentrering och att öka kunskapen om personcentrering I verksamheten. Ni får sätta. Ni får berätta vad går den ut på? Vad handlar det om?
Speaker 3:Hur kom det sig allting? Vem av er vill börja?
Speaker 2:Jag kan börja. Det började faktiskt med chefsdagen. Där hade vår omsorgsdirektör bjudit in Hans Inger Persson som har en föreläsning där han berättar om sin upplevelse under de tre månader när hans fru blev allvarligt sjuk och gick bort och hur hans Han har ju skrivit dagbok under tiden, hur han har uppfattat vården. Den här föreläsningen är ungefär förtiofem minuter. Under den dagen och på chefsdagen hade vi Under de förtiofem minuterna var det knäpptyst bland våra etthundratio chefer som var där ungefär.
Speaker 2:Man kunde höra en knapp mållfal. Då fick vi nys på att han har tagit fram en utbildning för det här med Ringlar som också är produktionsbolaget bakom utbildningen. Då köpte vi in den utbildningen till samtliga medarbetare för att vi såg ju nyttan med det här. Både att en dialog kring de här frågorna som dyker upp I den här föreläsningen men dialogen kring också hur vi vill jobba med personcentrering och vad det är för oss på vår arbetsplats.
Speaker 1:För vi märkte ju, om jag bara får flika in, hur spretiga vi var I hela förvaltningen. När alla hade fått skriva sina verksamhetsberättelser berättelser för det gångna året så såg man på nära vård så olika. Vi kände att vi behövde få en gemensam bild och sätta nära vård på kartan. Nu är personcentrering en del av det men det var det som antagligen ledde oss till den här dagen.
Speaker 2:Absolut. Det genssvaret vi också fick bland cheferna var att det här behöver mina medarbetare få höra. De behöver förstå. Jag kan inte återge den här informationen. De behöver få höra och diskutera själva.
Speaker 2:Då har vi rullat ut den här utbildningen nu under tvåtusen tjugofyra och vi är väl igenom ungefär åttio procent av alla enheter nu. Oj, det är ju mycket. Det har gått bra, det har det. Jag måste säga att de svaren som vi också har fått in för vi har ju också samlat in det här vad är personcentrering för oss och så här vill vi jobba med det här? Här har vi fått in många kloka svar där enheterna har suttit tillsammans och skrivit ner kring de här diskussionerna.
Speaker 3:Man börjar formulera sig, det är ju då att hända någonting I en själv också och säkert I arbetsgruppen.
Speaker 2:Precis, och det är ju det som också har varit bra med den här utbildningen som vi också har fastnat för. Förutom att vi får lyssna på en föreläsning vi har dialogfrågor som vi kan diskutera ifrån och vi vänder oss också till oss själva för vi ska svara på de här dialogfrågorna själv också som är knutna till utbildningen. Någonstans börjar den här förändringen I dig själv. Verkligen. Det har vi känt ju mer tid när gått hur viktig just den biten har varit.
Speaker 3:Det jag tycker kring såna här stora värderingsfrågor är när man väl får bottna I sig själv. Det är som att man tar på sig nya glasögon eller nya linser eller någonting. Där man väl får på dem kan man inte se. Då ser man också världen med det rastret på något sätt och det spelar ju roll tänker jag varenda handling sen I hälso och sjukvård Marina Fyll på. Berätta sen.
Speaker 1:Just det Malin är inne på, att få sätta det här på kartan och få alla medarbetare att förstå. Det här har ju gällt även de som inte är I omsorgen nära I omsorgsarbete, utan hela förvaltningen. Där har vi fått jättefin feedback på att jobbar man med ekonomi så har man äntligen börjat förstå vad det här handlar om. För de är ju högst delaktiga på sitt sätt kopplat till omsorgen där ute. För det vet vi ju alla att ekonomi har ju en koppling till allt vi gör.
Speaker 1:Så jag skulle säga att just få ut och förmedla det här budskapet att ingen kan göra allt, men alla kan göra något och det börjar med dig själv. Utifrån det budskapet man får till sig, för det berör, så har vi ju fått till oss att tankarna Alla kan relatera till någon egen händelse där man tycker att ja fast det här blev ju inte nära vård. Och medvetenheten. Sen har vi en extrem stress ute I vård och omsorgsarbetet. Men jag tror också att det här kan hjälpa oss att, precis oss som vi tänker nära vård, vi gör våra kunder I möjligaste mån delaktiga.
Speaker 1:Vad
Speaker 2:är
Speaker 1:det de faktiskt kan och det ska vi inte ta ifrån dem? Vad är det vi behöver tillföra? Där har vi en bit kvar.
Speaker 3:Jag tänkte vi höll på att testa Mickarna här innan vi började och då sa Jonas som är vår redaktör bak I podden här att Malin du får sitta på händerna för annars kommer du att skramla I bordet och så tänkte jag på det som du nu säger Marina. Det här att vi är så hjälpnödiga och människor vill ju också kunna vara självständiga. Jag vill ju kunna göra saker själv. Det är också ett sätt att respekt för en annan människa att inte direkt bara tänka att gripa in utan att verkligen se vad det är för frågorna och inte bara behoven.
Speaker 1:Ja och inte ta det som rutin precis som du säger utan backa tillbaka och tänka vad kan du göra själv? Det är ju som med barnen, vi knyter skorna för det går snabbare. Ja, det kanske går snabbare att hjälpa till men vi tar ju ifrån ett värde också. Vi måste fortfarande
Speaker 2:som sagt den här individen I
Speaker 1:centrum kring personcentreringen.
Speaker 2:Man förstår vem vi är till för egentligen, vem vi jobbar för när vi är här. Det är viktigt.
Speaker 3:Fortsätt, bara.
Speaker 2:Det som är viktigt när man gör en sån här satsning är att man ganska planerad när det gäller förändringskommunikationen, att vi går ut I rätt tid och med rätt information. Det ska vara tillgängligt för cheferna. Det ska vara utsatt enkelt att kunna genomföra den här dialogen även om våra chefer har fått jobba lite med maillistor och lite där till oss. Jag tycker ändå att vi har bemöts av en väldigt väl inställning från de olika enhetschefer att göra det här. Vi fixar det här, vi gör det tillsammans.
Speaker 2:Sånt som kanske är ster.
Speaker 3:Det är också en kunskap att veta hur man Det är en väldigt stor satsning. Jag tycker att jag har varit imponerad när ni säger att det inte bara är de som jobbar direkt patientmötet. Jag tror att det är så otroligt viktigt att de som är har en väldigt kraftfullt styrande effekt I våra organisationer förstår grundtanken med verksamheterna och det här perspektivskiftet. Men om ni skulle berätta rent konkret om jag finns I era verksamheter hur lång är utbildningen? Hur sker den?
Speaker 3:Har sådana frågor varit svåra att få till I den där stressade vardagen?
Speaker 2:Vi gjorde som ett litet koncept kan man säga. Själva föreläsningen och dialogfrågorna tar ungefär en timme att genomföra. Sen har vi också sagt att man ska en paus på en kvart eller vad man behöver för kaffe påfyllnad eller något sådant. Så har man en dialog I ungefär en halvtimme, men ibland kanske upp till en timme igen. Då pratar man om vad personcentrering är för oss och hur vi vill jobba med personcentrering.
Speaker 2:I den fyller man också I ett formulär och skickar in till mig, Marina, så kan vi använda det här både I uppföljning men också I kommunikationen. De orden och kloka och tankar som kommer in där kommer vi kunna använda när vi tittar på nästa steg, tänker vi. Vi har rekommenderat om man gör det här I samband med en APT eller nån form av dag tillsammans när man Då kallar man det enhetsdag. Planeringsdag. Men
Speaker 3:har cheferna fått nån särskild kurs eller vem är det som ser till att det här blir av?
Speaker 2:Vi har använt oss av lite olika kanaler. Vi har använt oss genom ett frukostmöte bland annat och vi har också ett chefsnytt som går ut I mailform till alla chefer och den går ut varje vecka tror jag med information om vad som ska göras och när och så där. Sen finns all information tillgänglig på vårt intranät som de kan ladda ner. I där finns det väldigt tydliga instruktioner och våra telefonnummer och mailadresser så att de hör av sig till oss också när de inte riktigt hinner med eller om det är nåt som strular. Då kan vi också hjälpa
Speaker 3:till. Marina.
Speaker 1:Nej, jag skulle bara säga att det har gett förvånansvärt lite frågor på vägen. Vi har ju naturligtvis lärt oss saker som man hade kunnat göra annorlunda. Men så är det ju med någonting nytt. Men jag är förvånad över att inte fler har kontaktat oss under vägens gång. Men jag tror också att det här kan vara De flesta av de här cheferna som nu har genomfört det här på sina enheter, de var ju med på den här chefsdagen.
Speaker 1:Så de fick ju det här till sig. Så de hade ju en grund att stå på. För vissa har ju varit lite, antagligen så som jag kände mig, bambit Haalis från början. Det här är någonting som jag inte riktigt greppar fullt ut. Det är fluffigt.
Speaker 1:Och så ska jag föra det vidare. Men de har ju faktiskt hört av sig skulle jag nog säga. Annars har det funnits tydliga instruktioner så jag tror nog att de har följt dem I det stora hela. Vi börjar
Speaker 2:höra nu om att man är intresserad av att få ta fortsättning på det här, att kanske ta en fördjupning. Där håller vi också på att fundera på om vi behöver lyfta koppling med en personcentrering till Nära vård, alltså hela den här biten? Att vi också skulle kunna under nästa år kanske satsa på någon form av kommunikation kring det som också klär på våra chefer så att de också kan göra den här kopplingen med sina medarbetare. För där har vi hört efterfrågan att de känner sig inte riktigt säkra på att kunna förklara den här sammankopplingen. Det är ju så att det kom ju mycket för förbättdraren I början och nära vård var liksom aktuellt I början.
Speaker 2:Vi har ju fått nya chefer och nya medarbetare så det behövs ju förstärkas igen.
Speaker 3:Verkligen. Jag tror också att vi har haft jätterädd. Chefen har ett så viktigt arbete att personligt känna sig klädda I både personcentrering som är grunden I hela nära vård men också nära vård för att kunna uppmuntra sina medarbetare I det man gör åt rätt håll I rätt riktning. Och vare de det är att vi gör det här, då bidrar vi till att utveckla den här vården. Det låter otroligt intressant att de efterfrågar det också, för då finns det ju inte engagemang.
Speaker 3:Men jag tänkte har ni var det någonstans ni har känt motstånd? Det här behöver vi inte, det här kan vi redan eller det här är inte för oss. Jag tänkte att du pratade om ekonomifunktioner. Har ni mött något sådant?
Speaker 1:Alla utbildningsinsatser kostar ju pengar. Allting är ju kopplat till ekonomi. Men I och med att det här var ett övergripande ledningsbeslut så tycker jag inte att vi har mött det motståndet. Och någonstans är det ju så här, tänker jag I alla fall, att när det gäller nära vård, nu har vi mest pratat kanske just personcentreringdelen, men nära vård som begrepp är ju lite annat. Jag tror att det är lätt att man blandar ihop de här sakerna.
Speaker 1:Precis som Malin säger, att vi behöver kanske förtydliga vad som är vad. Nu har vi pratat så mycket personcentrering och det vet ju alla att vi ska fokus på. Det är ju, tycker jag, någonting som ska ingå I det nya normala eller som egentligen inte är något nytt. Men vi ska få in det I vår vardag utan att lägga på någonting utöver. Så I början innan Malin kom in I bilden så kunde väl jag möta lite av det motståndet initialt där chefer kunde säga Marina det här är jättebra, det är fantastiskt det du säger, men vi har en vardag där ute.
Speaker 1:Då vill jag backa tillbaka och säga att ja, fast I vård och omsorg där pratar vi om någonting som genomförandeplan ska styra hela våra kunders grundläggande behov. Det är ju vad de är berättigade utifrån beslut och så vidare. Det här ska egentligen vara basen. Jag brukar säga att när vi pratar nära vård så pratar vi om att bygga in det här I vårt redan inbyggda system. Ingenting vi ska lägga utanpå utan vi ska integrera för att ytterligare bli effektiva.
Speaker 1:Jag tror man ser, när man sitter som chef, så har man så många. Alla stödfunktioner kommer med sitt. Vi kommer med vårt. Någon annan kommer med något annat. Då tänker man hela tiden någonting nytt som ska läggas på även om det här egentligen är en grundläggande bas att stå på.
Speaker 2:Det jag också tänkt på med möjligheten med den här utbildningen, att få känslan av att det här är någonting nytt. Det är väl ofta kopplat med att vi inte har tiden till att reflektera tillräckligt mycket kring de här frågorna. Både som enhetschef, det är väldigt hårt pressad men också även som omvårdnadspersonal eller sjuksköterskor så är vi väldigt tidspressad och vi pratar sällan om våra arbetssätt, vi pratar sällan om våra egna värderingar och de här bitarna. Att vi nu lyfter på den här möjligheten genom den här utbildningen har också öppnat många nya önskemål om att det här behovet finns, vi behöver prata med de här sakerna. Det hänger ihop med att om vi ska en föränderlig organisation så behöver vi en möjlighet att sitta och prata tillsammans och dela tankar.
Speaker 2:Det är också då vi blir större I våra gemensamma tankesätt.
Speaker 3:Verkligen. Det är ju verkligen en arbetsmiljöfaktor att få möjligheten att reflektera. Vi vet ju att den etiska stressen är ju kanske en av de faktorer som gör att vi inte mår bra på jobbet för att vi inte stannar till och får prata om de här frågorna som både är lätta och svåra.
Speaker 2:Det
Speaker 3:är ju inte alltid att varje möte med personen går precis enligt en handbok utan I just era verksamheter finns ju många människor med kognitiva nedsättningar och kanske utåtagerande beteenden. Det är ju så mycket saker som egentligen hanteras som otroligt svåra komplicerade saker som vi behöver få samtala om. Att ändå se personen I kanske bakom en demenssjukdom och verkligen möta den människan någonstans. Det är egentligen konstigt att vi inte har mer tid för att prata om de sakerna.
Speaker 1:Där tittar vi på nu utifrån att Nära vård har tagit större plats I vår verksamhetsplan för tvåtusen tjugofem. För tvåtusen tjugofyra var Nära Vård en av fyra pelare som fokus. Men för nästa år så är det huvudfokus. Men kopplat till andra delar då såklart. Det du säger Lisbeth, det kan man ju koppla ihop med just kompetensförsörjningen också.
Speaker 1:Vi måste ge kompetensen utifrån att faktiskt kunna se människan bakom det här. Så det är mycket som hänger ihop.
Speaker 3:Det får man ju också se som ett resultat av att ni har drivit det här systematiskt med personcentrering och nära vård. Ibland tror jag att vi glömmer sig kvitton. Nu är det här huvudpelaren såklart med andra delar. Men det är också ett kvitto på att saker har gjorts och en organisation har mognat. Ni gör ju någonting som jag tycker känns väldigt viktigt I en sådan här stor satsning.
Speaker 3:Ni har ju också följeforskning på det här arbetet. Berätta om det.
Speaker 2:Just det. Vi har ett samarbete med Göteborgs universitet och Centrum för personcentrerad vård. Det var ju de som upptäckte På många sätt har vi I alla fall fått tag på varandra. Vi var ute efter att göra en bra utvärdering på vårt arbete. Det har vi sagt från början.
Speaker 2:Vi vill en bra utvärdering, vi vill också se vad det här ger för effekter. Samtidigt har ju då Centrum för personcentrerad vård sett att det saknas information eller studier kring satsningar av det här slaget. Vad som händer I en organisation när man gör en så här stor utbildningsinsats kring personcentrerad vård. Vi vet inte riktigt effekterna hos kunden eller hos medarbetaren. Så det kommer pågå nu under kanske ett, två år.
Speaker 2:Vi vet inte riktigt hur lång tid, men det vi gör just nu är en nollmätning. Vi mäter hos de medarbetare som ännu inte har deltagit I utbildningen, den pågår precis just nu, för att få reda på vad de känner till om personcentrering från början innan de har gått utbildningen. Vi gör nu också en kundundersökning till ungefär ett trehundra kunder framför allt inom äldreomsorgen, både boende och ordinärt boende. Men I våras kommer vi också att få med funktionsstöd, de personerna som har LSS. Där är processen lite annorlunda.
Speaker 2:Där har vi fått göra det med fysiska enkäter. Det är ju precis ute nu hos våra vårdboendenkunder och hemvårdskunder för att svara på. När det här är gjort kommer det göras studier på effekten sen så småningom. Det gör vi samma sak. Vi följer ju uppföljning på När det har gått en tid så får de se vad som har hänt.
Speaker 2:Vi har också frågor till medarbetare och kunder. Vi kommer också att göra intervjuer med chefer där man vill titta på styrning och ledning I det här samarbetet. Hur vi har styrt och jobbat med de här sakerna och hur man som chef uppfattar det.
Speaker 3:Så himla spännande. Man är ju jättesugen på att få följa det här framåt också.
Speaker 2:Det känns jättespännande att vi får vara med och bidra till forskningen där det finns en kunskapslucka. Det tycker jag är jättekul att vi kan öppna upp vår verksamhet och vara så transparenta för det. Det är mycket jobb också.
Speaker 3:På tal om transparent och öppna upp och så. De som lyssnar nu på det här och tänker att det här är någonting vi skulle vilja göra I vår verksamhet och så. Får ni sådana frågor? Har det börjat sprida sig redan eller blickar?
Speaker 1:Andra kommuner har ju faktiskt kontaktat oss som också står I startblocket nu och är intresserade och vill ju naturligtvis då ta del av vårt förfarande Där vi kanske behöver backa tillbaka lite och titta på vad vi hade kunnat göra ännu bättre för att underlätta för kommande verksamheter och organisationer som vill ta sig an det här. För som sagt, det krävs ett engagemang
Speaker 2:och det
Speaker 1:krävs ett fokus. För det är mycket jobb. Nu är vi en stor förvaltning med många människor inblandade, Men också fantastiskt roligt.
Speaker 3:Och viktigt.
Speaker 1:Och viktigt ja. Det är ett jätteviktigt budskap.
Speaker 3:Det ser vi också när vi kunnat följa omställningen till nära vård nu under så pass många år som I alla fall fem år att det här med att ett stödjande arbete till det. De här förändringarna görs inte av sig själv och det behöver finnas en satsning på att stödet finns där. Det arbete som ni gör och många kollegor till er runt om I vård och omsorg Sverige är ju otroligt centralt. För vi kan inte tro att det här bara gör sig av sig själv för att vi säger att nu behöver det här göras. Är det någonting vi inte har pratat om som vi ska komma ihåg att nämna?
Speaker 1:Jag tänker väl kanske mest på just det här att vi vill sätta det här, sätta några vård på kartan, göra det här begreppet större och förståelsen därtill. Samt vikten av att en bra struktur, serva ledarskapet med ett koncept som vi har gjort och det kanske vi hade kunnat göra ännu mer på ett annat sätt. Men där ser jag en stor vikt av det för att få ihop det till ett bra slutarbete. Det tror jag är jätteviktigt att ta med sig.
Speaker 3:Jag gillar att serva ledarskapet för jag tror man behöver tänka det. Alla vi som har varit chef någon gång vet precis det du säger Marina om hur otroligt mycket olika saker som kan dimpa ner hos en som man ska försöka få ihop till någon helhet och som man kunna känna ett engagemang för. Jag tror att alla vi som jobbar med stöd av olika slag behöver tänka lite den tanken att det här är ett underlättande arbete för att skapa värde för dem vi finns till för. Att det på något sätt som någon kedja I sitt tänk tror jag är väldigt bra.
Speaker 1:För då blir det kanske en lättare start att tänka att jag har så mycket med mig I det här. Det är klart att man måste tänka själv, men jag har ett färdigt koncept att koppla på på min verksamhet. För du har idag som chef ett extremt ansvar. Det är extremt många delar som du är ytterst ansvarig för. Allt du kan få ett verktyg för det ser jag som välkommet.
Speaker 1:Verkligen.
Speaker 3:Jag tänker också att det är ju inte sista gången ni är med I nära vårdpodden, vår podd för vi vill ju höra hur det här går och följa den här forskningen. Det kommer ju att komma I repris och det blev del två om ett tag när ni har kommit längre. Det känner jag bara I hela kroppen. Vi ska börja avrunda men jag vill ju veta vad ni tänker att nära är för er. Vad är nära för dig?
Speaker 2:Nära för mig är ju det här att möta upp nån person där den också att få vara involverad I sina beslut, med det som händer runt omkring mig. Kanske också tillgänglighet, tänker jag. Då menar jag att vi är där och lyssnar. Att det är den relationen vi ser och förstår hela människan egentligen.
Speaker 3:Tack. Vad är nära för dig?
Speaker 1:Nu beskrev du det på ett exemplar, ett sätt, Malin. Men nära skulle väl jag kanske sammanfatta som
Speaker 2:en
Speaker 1:hängivenhet till nuet. Och att du är närvarande och både lyssnar och hör samtidigt. Om vi tänker på ledarskap så kan du ett nära ledarskap men du kanske inte är närvarande och har ett engagemang. Det är stor skillnad.
Speaker 3:Näat nuet, det var bra. Varmt och stort tack för att ni var med I Nära Vårdpodden och stort lycka till med det fortsatta arbetet med utbildningen. Vi håller alla tummar på fina resultat och ett värde som jag förstår att ni redan har skapat med det här. Tack så mycket.
Speaker 2:Tack.