Prenumerera
Dela
Dela
Bädda in
I detta avsnitt av Uppdrag Kunskap möter Jonas och Bodil energiekonomen Claes Hemberg på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Samtalet kretsar kring hans kommande bok "Elfeber" och den stora omställning som pågår när Sverige lämnar fossila bränslen bakom sig. Hemberg betonar att energiomställningen inte bara handlar om teknik, utan också om en fundamental kunskapstransformation och folkbildning. Han diskuterar hur smarta appar kan sänka elförbrukningen med många procent, men också vikten av att människor förstår och litar på det nya elsystemet. Ett engagerande samtal om kunskap, tillit och hur vi tillsammans kan navigera övergången till ett elektrifierat samhälle – från hushållsnivå till europeisk skala.
Skapare och gäster
Vad är Uppdrag kunskap?
I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Fact up!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.
Kunskap Kära lyssnare, varmt välkommen till podcasten Uppdrag kunskap. Hej på dig, Bodil. Hallå du. Där sitter vi igen. Fast inte som vanligt.
Jonas:Nej. Var är vi? Vilken våning?
Bodil:Nu är vi på våning 13 I rum 13 70. Och så spelar vi in en podd med Clas Hemberg, vilket jag tycker är jätteroligt.
Jonas:God middag! Välkommen, Clas! Jag
Claes:hittar hit till slut.
Bodil:Ja, det
Jonas:är Bok och biblioteksmässan I Göteborg. Har fått fint besök av dig, Clas. Du är journalist, sparekonom och känd från Avanza-tiden. Jag tittar på din Wikipedia-sida och det är ett ord som återkommer väldigt ofta. Det är spara.
Jonas:Kan du berätta lite? När får man slösa?
Claes:Ordet spara För mig handlar det om ekonomi. Ge och tagande. Att spara låter så enkelriktat. Men livet är inte så att man ger och man väljer och man tar och man får I en härlig blandning. Det är väl det som är meningen med utbytet.
Claes:Vi talar om ekonomi, det är att hushålla.
Jonas:Vi återkommer till det. Du verkar inte vara rädd för att ta dig an komplexa frågor om sparande och investeringar på Avanza Bank. Jag minns när man lite ängsligt skulle skaffa sig konto och köpa aktier. Det var ju väldigt nytt vid den tiden för mig som privatperson och för många andra. Men du hade en ambition också att förklara hur det fungerade.
Jonas:Men nu är du inne på nånting
Claes:Nånting
Jonas:nytt? Skulle vi ju säga.
Claes:Absolut, det är bra. Bra sammanfattning.
Jonas:Det är komplext, om inte annat så för oss I samhället och oss användare. Är du Vad är det nu?
Claes:Energiekonom kallas jobbet. Att jag förklarar energi och ekonomi hur det hänger ihop. Och det var för 7 år sen egentligen när jag träffade Robert Falk från Göteborgsområdet som har jobbat med elektriska lastbilar och förklarar hur mjukvara förändrar vår elektriska värld. Ja. Och då blev jag biten, om man säger så.
Jonas:Ja just det. Sen dess
Claes:har jag jobbat med de frågorna och nu är det på heltid.
Jonas:Du släpper ju en bok nu I november. Var ingen hemlighet kom vi fram till när vi skapade Nej, inte nu länge. Precis. Inte Kan du berätta lite om boken?
Bodil:Jo men det säger
Claes:jag vad.
Jonas:Vi försöker.
Claes:Elfeber heter boken. Elfeber.
Jonas:Och det
Claes:har ju med energi att göra och den energin vi lämnar är ju olja och fossila bränslen och el ska vi in I. Vi är ju duktiga på det här I Sverige och har kommit en bra bit. Vi har ungefär en tredjedel fossila bränslen kvar I vår energimix som det kallas. I Europa handlar det om att procent kvar tar det här steget. Vi springer före många andra europeiska länder.
Claes:Men det intressanta som jag har undersökt och analyserat är var kommer energin ifrån och vad gör det med vårt samhälle? Hur påverkar allt från politiker till stora företag och hushåll? Och försöka förklara vad som händer I vårt samhälle när vi byter energislag. För det händer väldigt mycket visar det sig.
Jonas:En stor omställning.
Claes:Ja det är det, och inte bara energin I sig utan mycket kunskap. Folkbildning, data som vi får tror många kommer uppleva som ett slags övervakningssamhälle. Vi kan styra mycket mer effektivt hur vi äter, vi får, vad vi ser och vad vi undersöker tack vare datan. Är också en transformator av kunskap, fakta och data. Det gör att lite läskigt I övervakningssamhället dyker upp runt hörnet.
Claes:Jag tror vi kan undvika det, men det finns skeptiker som finns där I bakgrunden.
Bodil:Om du lyssnar på dig tänker jag att elen är där vi är låg om du jämför med andra energislag. Är det ju så att de som står för vattenfallet står för vattenfallet, och oljan står för oljan. Och vi konsumenter har haft el utifrån detta. Men nu är det el I bägge änden, och det gör ju att elens alla fördelar kan komma konsumenten tillgodo.
Claes:Hela vägen ut till konsumenten på ett annat sätt. Ja.
Bodil:Så samma energislag hela vägen.
Claes:Och det är spännande och svårt. Samhället bygger mer på tillit skulle jag säga. Förr kunde man producera olja I Afrika eller var som helst och så forsar man hit det.
Bodil:Nu har
Claes:man kontakt med varandra hela kedjan.
Bodil:Är växelverkan mellan de så kallade producenterna och konsumenterna.
Claes:Ja, och alla däremellan. Och det är bara nu händer på marknaden. Elbolagen, som är ett hjärta I det här, börjar få konkurrens från app-bolag som gör appar som gör att vi lättare förstå vår el. Appbolagen säger att vi kan minska din konsumtion 20 procent utan att du märker det. Blir elbolagen nervösa.
Claes:Vad är det som händer? Nu börjar elbolagen komma I egna appar.
Bodil:Då kanske elbolagen skär på sig, för då kan det få effekt på samhällsnivå också. Det kan bli mindre förbrukning I bägge ändan.
Claes:Ja, spill också.
Jonas:Bodil, du och jag har pratat om det här Du var ju tidigt med solceller, och jag är ganska ny med solceller och batterier och allt vad det är. Du har ju också laddare hos dig. Ibland har vi pratat om att det går till en viss gräns. Sen tappar man förmågan att förstå hur komplext allting hänger ihop och bara I ett hem. Så jag tänker på folkbildning, tänker jag.
Jonas:Eller kan vi hoppa över ett steg på grund av AI?
Claes:Absolut. Mitt mål är inte att alla ska veta allt. Jag hoppas att vi någonsin kommer dit. Acceptera ganska mycket att vi har en mjukvaran app som hjälper oss med kylskåpet till solpanelen eller elbilen. Vi inte tänka så mycket på Vi pluggar I vår elbil och laddar den när priserna är billigast natten någon gång.
Claes:Men vi själva ska inte börja springa ut ur pyjamas och stänga av den, utan det ska appen sköta. Första
Bodil:gången som du och jag samtalade med varandra så blev det så väldigt besjälat, för det var utifrån minusränta. Det. Jag hävdade att minusränta är för mig helt att dra ner en halv procent från 0.5 till 0 är ekonomiskt detsamma som att gå från 0 till 0.5. Men man har ändå trätt över nån sorts gräns. I den gamla goda tiden var det så att några hade andra ville låna dessa pengar för att kunna uträtta nåt som de brann för.
Bodil:Då fick man ju betala lite för att man lånade. Så därvidlag måste det här följa tidens gång. Men en minusränta som innebär att framtiden är förpassad till dåtiden, var riktigt sjukt. Jag hade väl inte räknat med, även om du har luriga ögon, att du skulle haka på det här, men det blev ett väldigt spännande samtal. Finns det nåt sånt nu I den här energi-ekonomin där du känner att vi kunde blanda in tiden?
Claes:Jag tror att tiden är väldigt viktig här, för att el rör sig I ljusets hastighet.
Bodil:Nåja, el gör det.
Claes:Som bekant. Det gör ju också att tiden krymper ihop någonstans. Att en mätare som mäter hur vädret ser ut, jag ska dubbdäck, cykla till jobbet eller regnjacka, hela kedjan av kunskapsinhämtning till beslut och till och med att jag gör något sätter in mat I ugnen eller till och med smaka på den. Allting blir kortare, så att tiden krymper ihop. AI kan fatta ett beslut om att jag borde bildäck innan jag satt mig I bilen och tänkt på saken.
Claes:Så tiden ska
Bodil:jag krympa. Ställtiden kan bli negativ. Man har alltid ångrat förr också, att man inte satte på oss duktiga kundtid.
Claes:Är bara september fortfarande.
Jonas:Har lärt oss att vi ska gå upp och tvätta mitt I natten, apropå att vi inte ska vara slavar under hushållssysslen. Häromdagen sa man att nu är elen billigare mitt på dagen, men nu är man på jobbet. Hur ska navigera innan hoj tar över här?
Claes:För att finns det årstider. Det är ett ganska smitt fenomen upp till 3 0 år. Innebär att solen är mer på sommaren, då blir det billigare hjälp mitt på dagen. På vintern är det ganska lite sol på vintern just, så då blir det kallt och dyrt på natten. Så att vi måste ändra den här appen ska hjälpa dig att hitta rätt där.
Claes:Spri september-oktober kan det nog vara lite grann Vissa dagar är billigare än vissa nätter. Vad
Bodil:då hjälpa mig att hitta när det är billigast? Det borde den ju kunna klara helt själv.
Claes:Absolut. Ska inte behöva Ge ett bra pris. Elbolagen säger att vi har bra elpris, men det börjar bli oväsentligare. Är inte sant att man har en bra app som hjälper mig att hitta bra elpris. Elpriset rör ju på sig.
Claes:Den som har bäst app vinner.
Bodil:Sen behövde man inte ens kalla det app. Det skulle vara lika obligatoriskt som att en mätartavla som visar mätarställning. Jag sitter min tänkta app på samma ställe, och jag bekymrar mig inte om det. Alla I Sveriges land gör så här nästan samtidigt. Har du nån känsla för hur mycket den samlade elförbrukningen I Sverige därmed skulle kunna gå ner?
Claes:Det där en jättespännande fråga. Just nu diskuterar jag med vattenkraftbolag hur mycket el man kan få av samma mängd vatten. Det är samma tankesätt på tunga tankar. Och de tar dem, utan kan få ut kanske fem-tio till och med 15 procent mer energi av samma vatten. Och tittar man på el-hushållningen, en bra app kan minska min elpannas förbrukning med 20 procent.
Claes:Och 20 procent är ju jättemycket, eftersom värmen I ett hus I det stora. En smart app kan hjälpa mig att halvera kostnaden för elbilen.
Bodil:Om nu Sverige, tack vare dig och novemberboken, får en riktig skjuts I detta. Hur kommer samspelet med våra europeiska grannar att påverkas?
Claes:Första hindret på vägen är våra kärrpolitiker. Våra inhemska politiker.
Bodil:Vi en träff med dem dukar?
Claes:Kan vi göra. Snart bälte får du ta på oss. Jag upplever att de är så kortsiktiga. Är klart. Man behöver kanske 40 eller 50 år för att tänka på hur vår ska se ut framöver.
Claes:Vi har ett land österut som är Kina som var duktiga på det här. Tidigt bestämde sig för att bli bäst på
Jonas:de
Jonas:här elektrifieringsfrågorna. Där har solpaneler och elbilar vuxit mest. Men vi är bäst lite grann på
Claes:av vi inte delar samma politiska åskådning, att vi är emot Men man kan rätt I tekniken även om man inte delar värderingar eller människosyn.
Bodil:Jag har aldrig förstått mig på det konstiga som råder I Sverige. Att man gör sättet att producera energi till en politisk fråga. Det är väl inte något politiskt? Det är något oerhört praktiskt och tekniskt, och där det finns kunskap som vi ska kunna resonera om oberoende av partipolitik.
Claes:Och kära myndigheter borde vara ännu mindre politiska. Absolut.
Bodil:Är de inte det?
Claes:Jag var uppe på Vattenfall för 10 år sen och ville snacka energi med dem. Här är en viktig fråga för mig. Då säger de: Vad tycker du om kärnkraft? Det finns säkert rum för det, jag har ingen åsikt. De var väldigt negativa till kärnkraft på den tiden.
Claes:De tyckte att jag skulle gå ut ur rummet. Men nu har de bytt fot, så den kan man ändra sig. Vi behöver allt, men med vattenkraften som växer så stark nu kanske vi inte behöver så många nya kraftverk. Jag
Bodil:kände innan I mitt inre att jag optimerade Sverige. I Sverige skapade energin, och de svenskar som använde sig av jag tänkte inte på första omgången att vi är uppkopplade I allra högsta grad till Europa.
Claes:Vi har svensk rekord I export av el 33 procent.
Bodil:Eller är det ju allt som oftast.
Claes:I år är vi bäst på länge någonsin. Vi är 3 år I världen efter Frankrike och galna tror jag var. Samtidigt
Bodil:som det ju sägs att vi har ju som brist.
Claes:Ja, har vi. En dag I veckan har vi brist och då importerar vi från Finland. Lovisa heter kärnkraftverket till Finland. Vi kan skicka en tack till Lovisa.
Bodil:Men det är alltså den dagen då man inte ska tvätta ju.
Claes:Alla andra ser emot kärnkraftverk, kan de vägra om dig, Elin?
Jonas:Tänker på det du säger om Kina och övervakning. Det återkommer du till flera gånger. På På nåt vis handlar det om tillit till samhällssystem. En tillit som vi kanske märker minskar I vissa åldrar. Vi har en väldigt hög tillit till I Sverige eller I Norden.
Jonas:Man pratar om det nordiska guldet. Samtidigt som vi pratar om att vi är rädda att bli övervakade av ger vi upp nästan alla våra uppgifter I sociala medier och är konstant följda av andra verksamheter. Är det en stor sak med övervakningsdelen? Eller att en verksamhet vet att jag har startat min tvättmaskin?
Claes:Nej, det tror jag inte. När vi har ett fullt samhälle där vi kopplar ihop från elbilar till solpaneler till ugnar och mina intressen, så är vi ännu mer utsatta för cyberkriminalitet och sånt, men också för hur stabilt samhället är. En god vän Per bor I Madrid och åkte på det här elavbrottet den 28 april. Jag ringde honom och han kunde inte svara I telefon, för alla telekommaster var ju också nere. Dagen efter fick vi tag på honom, då han rannsa till bilen på natten och lyssnade på radion, för det var det enda stället han kunde lyssna på manuell man kallar analogradio.
Claes:På tal om att man kommer tillbaka till ett gammalt samhälle när krisen kommer.
Jonas:I
Claes:elsamhället är allting ihopkopplat. Vi blir beroende av varandra, men också kanske känsla av utsatta för varandra. Det är väl det gäller att hitta ny tillit. Jag tror vi I Sverige har kommit långt där redan idag, med tillit till samhället. Det kanske I italienare eller Spanien oroar sig svårare.
Jonas:Samtidigt har man ju många år pratat om att det är en ganska speciell konstruktion som är svår att förstå sig på.
Claes:Monopol och annat inblandat?
Jonas:Ja, också. Vi brukar skoja om att läsa elräkningen. Då måste man ju 3 år på högskola. Det kan också göra nåt med tilliten, om man inte lyckas folkbilda runt det eller lära sig vissa delar av det.
Claes:Det en ingenjörskultur I energivärlden. Man bygger kablar och drar Man bygger master och sånt där. Ska man förklara varför till folk? Men när man ser nya begrepp, så kommer det effekt avgifter, kvartsmätningar, spännande begrepp. Då blir folk skeptiska och oroliga.
Claes:Vi kommer säkert se en motrörelse som innebär att man har lokala elnät I sina kvarter med egna solpaneler och vill gärna koppla sig bort från stora elverket, vilket kanske inte alltid är så praktiskt. Det finns en stor risk för det att vara ihopkopplat. I
Bodil:den nya panoram som du nu skissar fram I behovet för enskilda solenergiproducenter att själv skaffa sig jag aldrig har gjort, för jag tycker inte om det, bland annat av brandfar och annat. Dessutom tycker jag att vi har byggt upp elnätet tillsammans, så nätet ska kunna hantera detta lika väl som det kan hantera att det kommer in lite el ibland från mina solceller. Kommer detta att påverka våra föreställningar om användning av batterier hemma?
Claes:Du har inte det, men jag har det redan. I elbil har jag batteriet. Då behöver inte jag ett batteri också I huset. Men du som sitter på en fossilbil kan behöva ett batteri I huset för att plocka ner elen och spara den.
Bodil:Varför skulle jag göra det?
Jonas:Har du
Claes:skattefri el I ditt batteri.
Bodil:Hitta det stora systemet för det optimeras samhället samtidigt för samhället. Jag får lägga in vilken energiprofil jag vill I min förbrukning. Så min lilla bot där den ska kunna vara individuell. Det ska handla om vad som sker I mitt hem.
Claes:Men I mellansteg kanske är du och dina kvarter? Eller dina vänner I skogen.
Bodil:Skogen och jag.
Claes:Skogen och du, vi kan samsas om batterier, så att man inte har egna personliga batterier. Det är kanske ett mellansteg, på tal om tillit, att vi blir beroende av varandras konsumtion. Men batterier värdefulla för vi kommer att så mycket solenergi redan om 2 år passerar Nej, inte 2 år, nu 5 år passerar solen förbi vattenkraften. I år passerar solen I världen förbi kärnkraften I omfattning. Solen kommer att bli vårt största energislag.
Claes:Då är batterier viktigt.
Bodil:Jag gillar att se det på lite mindre enheter än nationen och mitt eget hushåll. Du har varit hemma hos mig, så du vet att det finns ett samhälle som heter det finns ett annat samhälle som heter Södra Sandby. Där är 6 kilometer emellan. Tillkomsten av skånska energi bestod av att när bönderna I Dahlby skulle som bönderna I Söder Sandby skulle tröska räckte inte elen. Då blev de inte siss så arga, så de gjorde skånska energi.
Bodil:Det gick inte I graven förrän för 3 år
Jonas:sen.
Jonas:Det har klarat sig I
Bodil:till de stora jättarna, men det var på nåt vis bygdens folk. Jag har läst på om detta hur det som en man blev uppkallad till fick reda på att: Andersson, ni har 5 barn som går I skolan och vi vet att ni inte har så gott om pengar. Hur har ni kunnat satsa era pengar I detta elverk? Rodigt. Det fanns ju också reaktioner från samhällets skull när
Claes:Du sa ju matematik.
Bodil:Det stod där inte I protokollet.
Claes:Jag ska lära fiskkalen matematik.
Bodil:Det är roligt att säga att det höll sig, det lönade sig, och det var ju naturligtvis bygdens grej på något sätt. Precis som ett batteri skulle kunna bli grannskapets grej. I
Claes:Kalifornien syns ju de batterier som kompenserar för solen. På nätterna dominerar solen och kärnkraften har blivit en liten slatt I maskineriet. Oljan är ännu mindre förstås.
Jonas:Kan betyda nånting för sammanhållningen. Inte ännu, men jag kan om jag har råd koppla ihop mina bilar med batteriet och min solcellsanläggning. Det är kanske primärt för att bidra med nån avlastning till nåt annat. Man kan hitta det där kittet som håller ihop det genom att vi hjälps åt med nånting. Det du har stödjer också andra.
Claes:Begreppet BB förknippar vi med att man föder barn, men BB kanske betyder bybatteri. Alltså nåt slags gemenskap som man samlas kring. Man
Jonas:pratar ju mycket om säkerhetspolitik. Att sitta I bilen och lyssna på radio Det skulle man kunna bygga bort genom att vara väldigt vara runt I mindre enheter.
Bodil:Jag tänka mig att utöver alla spännande ad hoc-samtalsämnen som kommer kan det finnas nåt djupare som handlar om kunskap. När vi pratar I största allmänhet och optimerar hushållen, de är väldigt abstrakta just nu. Och staten, samhället är väldigt abstrakt också. Och alla enskilda eldistributörer och så. Men om man tänker ner detta till minsta enheten så måste det ju vara för att människor ska tycka att de som du kommer med är bra.
Bodil:Så att vi ska bli de här påtryckna konsumenterna.
Claes:Ja, och det är också en ekonomi. Men är kostnader och huvudvärk.
Bodil:Då är det oerhört viktig, kostnadsaspekten, eftersom människor är rädda för att elen inte ska räcka. Det andra man är rädd för är att det ska kosta på tok för mycket. Vi har tyckt väldigt illa om de varierande taxorna, för det är liksom en livsförnödenhet ungefär som mjölk och mjöl eller kaffe.
Claes:Där kom politikerna för några dagar sen med elpristaket. En och en halv volt, inte en volt, en och en halv krona ska vi inte betala mer för elen. Det är ju bra. Då bygger man bort oron för topparna. Om jag räknar på topparna så bar de 2 procent av tiden.
Claes:Så topparna behöver man inte vara orolig för, för det är bara 2 procent. Det är nästan ingenting att tänka på. Men den var tillräckligt stor för att folk skulle vara oroliga och lägga tid på fel saker. Kan man ta bort oron kommer folk kunna använda sin egen
Bodil:på ett bättre sätt. Det är jättebra. Men vad jag ändå är mest nyfiken på är, Vad är det för kunskap I skulle behövas för att människor själva Inte bara av ekonomiska snöda skäl, utan också för att de litar på systemet. Vad behövde mer kunna för detta?
Claes:Jag tror att det är långsiktighet. Om jag väljer det här idag har jag en fördel lång tid framöver. För El, till skillnad från bensin, det ut någonstans, men elen är ett system som människor skapar till mänsklig uppfinning, som finns, skapas och tas om hand. Så kan vi hålla I den hela vägen. Om du köper solpaneler tänker du att de håller kanske 30 år.
Claes:Det är en långsiktighet. En elbil håller längre än en bensinbil. Är en långsiktighet. Det är pengar som lägger undan för att fördel under många år framöver. Tänk på alla som bor I hyresrätt eller lägenheter, de har svårt att elbilsladdare.
Claes:Kan man övertyga fastighetsägare att bli långsiktigare än vad de är idag så skulle det vara en stor fördel.
Bodil:Då är det det gamla vanliga, det här med att tankar tar tid. Och nu är det också så att det implementerade, det förverkligade. Det tar också tid. Men den initiala misstron till att alls tycka om att människor skulle göra det till sin grej Vi har ju på oss små pins här allesammans som det står fakta dig på. Man skulle fakta sig inför de nya möjligheterna att sin energianvändning bättre på egen hand via en egen app.
Bodil:Är då motståndet att vi är rädda för övervakning, eller är något annat motstånd som finns där?
Claes:Jag tror inte vi har kommit till oberoende för övervakning än, för det är bara någonstans sju-åtta procent som har den här appen idag. Flertalet har inte ens kommit I kontakt med den. Men jag fick en mejl från Eon häromveckan som sa att vi kan spara 20 procent och det kostar ingenting. Bra, låt oss prova det sa jag. Men vi egentligen inte igång än.
Jonas:Vår relation är lite ung fortfarande, vi
Claes:får väl se. Men sen tror jag att det finns en teknisk sepsis. Vi har sett bensinbilar rulla fram över världen I 120 år. De har blivit billigare och billigare om man tittar på vad man får för pengarna. Elbilar är ganska nya, så folk är lite skeptiska till det.
Claes:Jag hörde en undersökning från Tyskland som sa att batterierna förlorade en procentenhet av sin kapacitet per år I början. Tror jag: Oj, då kommer batterierna att hålla så många år. Det var bara de första 3 åren, sen var det nere på 0.1 procent förlorad kapacitet. Vi lär oss mycket nytt. På tal om kunskap, det nya elsamhället lär oss mycket nytt.
Claes:Vi måste bli öppna för att bilen som hade igår kanske stämmer med den vi har idag. Om man uppdaterar på distans så att bilen kan vara bättre nästa vecka jämfört med en diesel som blir allt Just teknikutvecklingen som förändrar vår vardag tror jag många inte förstår eller accepterar. Så det tror jag kan bidra.
Bodil:Jag ska lusläsa din bok I november. Bli min vila.
Claes:Kan få ett manus. Kanske nu redan.
Bodil:Ska det bli vila före julen. Det är bättre att ta ut den I förskott. Jag skulle vara intresserad av att vara med I kunskapsdelen. Jag fick en gång I tiden KTH:s stora pris med att jag hade gett tekniken ett ansikte. Du ens såg nån sån här som jag, som står upp och tittar människor I ögonen: Det är så här, så säger de: Det är det vi visste inte.
Bodil:Jag är bra på att förklara och hitta mönster, men jag har inte tänkt igenom det kan vara för initialt För tillit och är varandras motsatser. Vad är det för inbyggd misstro? Teknikskepsis kan ju finnas, men idag är man van vid alla möjliga appar. Om det inte var till nåt besvär hade jättebra om det satt teknik I mitt hem som reglerade det.
Claes:Du kopplar upp dig, så du är beroende av vad som händer I andra änden på ett sätt som du inte är med bensinbilar. Jag tror att tilltron till politiker har fått sig en negativ smäll de senaste åren. Pandemin klarar vi ganska bra, men inflationskrisen har vi inte klarat så bra. Är dyrt, eländet folk att förlora pengar. Så politikerna har en hemläxa där att hjälpa folk komma in I eltänket.
Claes:Subventionerna, billiga elbilar eller solpaneler skulle vara ett sätt att hjälpa folk att ta sig över de här trösklarna. Det har vi sett I många andra länder, men vi verkar primera bensinbilar av någon outgrundlig anledning. Jag tror att politikerna har en lång hemläxa att förstå att vi ska hjälpa varandra till det här nya energisystemet.
Bodil:Eller om vi hoppar över politikerna I detta? Är bara att de låtsas. De har så mycket mer energi att göra. Det kanske är hushållen och energileverantörerna. Det är mellan oss ändå som det här ska vandra.
Claes:Absolut, men vissa kanske inte vågar ta steget. Men om det finns ett politiskt stöd eller skatteavdrag, då kommer många fler att vara intresserade. Vi kan snabba på utvecklingen.
Bodil:Om vi tar det här på samhällsnivå, och du räknar fort I huvudet nu, det du säkert redan har räknat på. Skulle det kanske rentav lönar sig för samhället om alla per automatik blir utrustade? Är det den här appen?
Claes:Den är bra. Vad som skulle hända då är dels att människor inte själva bryr sig om appen utan elbolagen plötsligt kan styra och hjälpas åt. Jämför gärna med järnvägs utveckling, hur det öppnade Sverige och städer som Herrljungarna eller Hässleholm. Järnvägsknutar öppnade landet på ett sätt. Förut hade den yttre kusten av Sverige varit Sveriges kontakt med världen.
Claes:Plötsligt kunde alla bo var som helst. Och elen gör samma sak med Sverige. Vi kan lättare röra oss, bo var vi vill och hämta information på ett annat sätt. Vi har en ny ekonomisk och kunskapsbåg som kommer in mot oss. Om vill.
Jonas:Om man nu Nu är det ju val nästa år. Vi diskuterar mycket om de som röstar första gången. Vad tar de för beslut? På vilka grunder har de med sig in I en tid där vi pratar mycket om faktaresistens och att tilliten till kunskap har minskat? I den här tiden som ung människa att bli vuxen och plötsligt ta ansvar för sin första bli elkund, hjälper skolan till något idag?
Claes:Nej. Du är I skolan många herrans år, och sen börjar du jobba. Vuxenvärlden kommer ju inte dag ett, utan stegvis. Ekonomi och allt det här är svårt för skolan att undervisa I. Vi fonicerar oss som en vuxenskola.
Claes:Vi lär oss om första bolåner och allt det här. Det tar tid, så det går inte att lära sig allt I skolan. Men
Bodil:om detta blir en app, låt den gärna få heta en fortsatt app. Så har ju de flesta människor vid det här laget redan så många de inte bryr sig om att de ska veta nånting om. De bara har det till det de har det till. Så med den bakgrunden behövde detta inte bli nåt konstigt. Elappen.
Jonas:Jämför med nåt annat bank-ID? 1177, eller?
Claes:Jag hoppas på att det finns nån konsument som granskar. Alla konsumentrörelser kräver samlad kraft för att åstadkomma förändringar. Konsumentverket granskar apparna så att det blir bästa appen som vinner, så att inte sitter med dåliga appar.
Bodil:Jag måste få ställa den inledande frågan. Varför I herrans namn skulle det nu finnas många appar? Varför skulle folk kunna tjäna pengar på detta? Vi borde bli skänkta av samhället på det att samhället ska spara pengar.
Claes:Absolut. Vi har etthundraförtio elbolag I Sverige. Gör att det finns etthundraförtio varianter
Bodil:på alla. Deras ände får väl anpassa sig till det?
Claes:Låter Energimyndighet låter varje bolag hitta på sin egen värld. Gör en app måste vi etthundraförtio varianter för att matcha
Bodil:alla hushåll. Vi som kommer ihåg hur det var att flytta på den tiden. Man hade olika lägenheter till tv:n. Det var inte så små förändringar. Man fick köpa nya kablar för rätt ingång till den nya lägenheten.
Bodil:Vi det så eländigt?
Claes:Mobiltelefoner byter nya kablar.
Bodil:Du säger det.
Jonas:Ja. Men är det där också mellan det privatägda, alltså de privata marknadsdrivna samhällsfunktionerna? Jag tänker I relationer till hälso och sjukvården också. Det blir samma diskussion. Vad ska vi kvar som är gemensamt?
Claes:I vissa städer man sig att fler röker, och I andra städer fler besvär. Kanske brutna armar I städer med skidbackar. Men när det gäller Vi använder elen på olika sätt. Har olika slags energislovisser, andra har mer sol och vind. Priserna kommer att se olika ut.
Claes:Därför är det svårt att en regel som är exakt stram för alla länder. Men jag önskar att det fanns högertrafik I elvärlden också, för att hjälpa apparna att konkurrera bättre med varandra.
Bodil:Konkurrera bättre med varandra. Bli identiska. De har samma uppgift.
Claes:Men vissa använder mer vindkraft. Då kanske de vill en app som på ett annat sätt följer upp det. Jag kan tänka mig att det kommer att finnas variationer där. Vissa vill röda knappar än bla bla.
Bodil:Nu backar jag igen och säger att förr I världen pratade man om the global comments. The global comments var vattnet, marken, luften. Sen när det elektromagnetiska spektret kom till Eller inte kom till, för det hade alltid funnits där, men vad man kunde använda för visade det sig plötsligt att det var ett väldigt litet område som gick att använda. Så jag skrev in det I mina böcker att det här måste också räknas till the global commons. Det finns inte mer än så.
Bodil:Jag går kanske steget I förväg, men tänker att lite på samma sätt är det med energi. Det råkar vara så att vi just nu och just I Sverige råkar en massa olika energibolag, men egentligen hör det till ett global commons.
Claes:Man skulle kunna säga att snitt människan behöver 2 500 kalorier. Då borde ingen restaurang få servera mer än 2 500 kalorier. Så är det ju inte, vi har ju en form av frihet någonstans på tal och övervakningssamhället.
Bodil:Köper det. Man måste
Claes:vara fria för att göra fel.
Bodil:Det här med 2 500 kcalier, det är en väldig skillnad på olika smaker och maträtter. Men det är ingen skillnad på elen.
Claes:Håller med. Jag med Jag försöker nog vara lite motvalls.
Bodil:Jag förstår
Claes:det. Vi har nånting att utveckla.
Bodil:Är helt sant. En liten potential.
Claes:Absolut. Ja, men din svårighet är väl att människor har många känslor, elbolagen kanske är mer rationella. Så det finns en krock och misstro. Folk kommer säkert välja appar som kanske är sämre än de med röda.
Bodil:Du håller på att lära dig mycket nu, för du måste ju rimligen ett och har haft ett ganska stort samspel med elbolag och dels med att förstå fält.
Claes:Förra veckan var det vattenkraftsbolag jag har intervjuat. Alla ska med I matchen. Jag träffade forskare för 2 veckor sen. Tror ni på koldioxidskatten? Frågade de?
Claes:Jo, den kommer, men många år försenad för politikerna är så fega. De önskar sig att koldioxidskatten kommer snabbare, för ju snabbare vi kommer dit desto mer satsningar får vi se på mjukvara eller vindkraft. Är kul att träffa forskare, installatörer och hushåll.
Bodil:Såna som Jonas och mig.
Claes:Vilka ni tillhör vet jag inte? Vi pratade.
Jonas:Samtalskamrater om ett Men vi backar tillbaka. Du har ju vunnit pris som superkommunikatör. Låter fint. När jag hittade några av dina jag vet inte om du är skapare av dem, men de är kopplade till dig
Claes:din ränta. Ja. En favorit. Rör inte mitt ISK. Det
Jonas:var inte så svårt att hitta på Wikipedia.
Claes:Nej, det var mina.
Jonas:Vad blir din hashtag till boken?
Claes:Om det ska vara 3 ord: Välj en app. Kanske, om vi nu ska tala om att göra det enkelt, så att man inte själv ska behöva förstå allting. Låt tekniken hjälpa dig. Välj app.
Bodil:Hur kommer du med välj? Det är mycket bättre de vill säga: Låt hjärtat vara med. Är I Göteborg. Låt appen vara med.
Claes:Ta en app. Låt hjärtat.
Jonas:Var som folk.
Claes:Knö en app.
Jonas:Knöin en app. Nånting sånt. Det här är ju jättespännande. Du tar ju på det här att tolka ut det här åt oss via boken. Den är nån som alla kan läsa.
Claes:Precis. Tanken är att beskriva vad en människa har för val, men också hur samhället funkar. Jag går tillbaka till mina föräldrars val. De valde bort oljepanna 1970. Jag köpte stort hus, veckan efter kom oljekrisen.
Claes:Sen var det krash I ekonomin, och hur det påverkade ekonomin I familjen, men också mig. Dagens ungdomar kom och frågade mig: Har vi alltid inflation? Alla sina frågor. Inflationen söker till det, men också elpriser och annat. Elpriserna kommer jämna till sig, och vi kommer ner till förtiotre öre I snitt om några år.
Jonas:Det är en daglig En av Ja, precis.
Claes:Vindkraft och solkraft gör att vi får bättre energislag som bättre kan samordna sig och bättre batteriparker. Finns
Bodil:det politisk enighet om förtiotre öre?
Claes:Nej, det är el analytikern som säger det. Analytikerna kör vi över. Hör
Jonas:ni, vi får nog anledning att komma tillbaka och hoppas att vi får träffas igen och samtala
Claes:om detta.
Jonas:Vi ska ju ge oss in på bok och biblioteksmässan här. Kanske den femte provinsen. Den har du skrivit nåt om som kommer I veckobrevet.
Bodil:På vilket sätt skulle den femte provens Ska du ett citat om den femte provens?
Jonas:Nej, det behöver jag inte alls Jag skulle bara hinta lite om att det kommer I veckobrevet och att bokmässan kan vara en sån plats kanske.
Bodil:Känner du till den femte provensen?
Claes:Har hört att vandra på Italien, men det är nåt annat.
Bodil:Är en gammal folksaga från Irland. Där fanns 4 riken, och de var I krig med varandra hela tiden. Och människor var oändligt trötta på det som de var på väg att göra uppror mot sin ledare. Då förstod ledarna att nu får vi nog göra nåt åt detta. Då fanns det en kulle på hela Irland som var känd som den femte provinsen.
Bodil:Då gick de upp på den kullen och hade I princip lagt sina vapen nedanför. Man fick inte lov att bråka med varandra där uppe. Och om man inte eventuellt kom överens om skulle man hålla detta tills man träffades I den femte provinsen nästa gång. Alltså fullständigt fantastiskt men ändå en liten fabel. Jag återvänder till den på många områden.
Bodil:Det är ju sällan som man når nånstans genom att satsa på inte ens antagonin I orden, utan det gäller ju att hitta det här gemensamma. Så det finns kanske nån femte provins här fast den känns ju så stor och fin för mig för att alla skulle tjäna på den. Jag kan inte förstå varför man skulle behöva
Claes:den. Utan monopolisterna kanske. De ändrar I avtal utan att jag ringer mig och säger: Vi har ändrat ditt avtal. Tack för det. Det vara.
Claes:De gjorde inte upp mig på kullen och diskuterade.
Bodil:Får vi se till att de gör.
Claes:Har vi
Bodil:en uppgift. Femte provinsen, Kullsmonopolet. Precis. Du ska komma med ett citat och så ska vi sluta där.
Jonas:Ja, det var den vi var på. Men vi hoppas att bokmässan blir den femte provinsen för oss. Och boken kommer på nåt förlag. Den 10 november.
Bodil:Samma som fukt upp.
Jonas:Det håller musik. Musiken idag blir en låt som heter Lilla person av Jonas Lundqvist och Amanda Bergman. Citatet från Bodil lyder: Kommer det kanske att bli den artificiella intelligensen och dess algoritmer som tvingar fram en ekonomisk utveckling som blir mer begriplig, hanterbar och meningsfull än dagens? Tack för att du kom, Claes. Själv.