I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Fact up!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.
Uppdrag kunskap
Jonas:Hej, Bodil. Hej. Och hej till dig som lyssnar på vår podcast Uppdrag Kunskap. Hur står det till med dig?
Bodil:Jag är förkyld.
Jonas:Du är förkyld? Det hörs inte så farligt.
Bodil:Annars är det bra.
Jonas:Du sitter I Skåne och jag sitter I Stockholm.
Bodil:Då smittar jag inte dig.
Jonas:Nej, precis. Det känns som ett behörigt avstånd. Idag ska vi ju ägna oss åt förra veckans veckobrev. Bara för att röra till dig ordentligt, inte minst för mig, så började du med en anti-Anti start på det brevet.
Bodil:Ja.
Jonas:Anti-Anvook. Och det kräver ju med en gång en hel del utav en själv när det gäller förmågan att tänka I flera loopar här på något sätt. Anti-antiwoc.
Bodil:Vi kan väl börja med woke då?
Jonas:Ja, jag sökte lite på det. Jag läser vad Wikipedia säger här som en, jag vet inte om det gäller så mycket tydligare, men det här är walk. Voke är en mångtydig term som kan användas för att antingen positivt beteckna en medvetenhet om och engagemang för sociala frågor, Särskilt ojämlikhet, rasism och diskriminering. Eller kritiskt peka på vad som uppfattas som överdrivet ytligt eller moraliserande intresse för sådana frågor. Som manifesteras I symbolhandlingar och så kallad politisk korrekthet.
Jonas:Redan här börjar det bli rörigt.
Bodil:Egentligen är det ju samma sak. Det är allt det som vi har kallat för och sett som progressivt. Att vi ska bry oss om varandra, att vi ska tillåta oss att globalisera oss och bry oss om människor också I andra länder på andra sidan jordklotet. Att vi inte ska fästa oss för ras och inte vid sexuell läggning. Utan hela denna mångfaldsvarianten som vi har arbetat fram.
Bodil:Plus att de inkluderar alla som är miljöintresserade. De har också hamnat där. De ställer bara till det. Det var mycket lättare så länge man hade nationen och nationens lagar. Att inte bry sig om vad som händer med miljön och klimatet I övermorgon utan fixa till det så att det blir så bra som möjligt.
Bodil:Det är på något vis en sorts kamp mot den mångfalden I tid och rum som vi har försökt att utveckla Och som har vunnit framsteg, kanske för stora framsteg, för snabbt så vill jag inte se det. Men det kan hända att det är någon sorts backlash på det som skapar den här aggressiva anti-walk-rörelsen. Jag känner mig på gränsen till personligt förolämpad. Så mycket av det som jag tror på och har trott på att man buntar det under ett begrepp och säger: Det där är woke. Nu ska vi köra anti-woke, så bort med allt det.
Bodil:Och så drar Trump igång I stor del I USA. Han menar ju allvar och han sätter handling bakom vården. Det sker ju varenda dag anti-woke-effekter. De första har flygits till Kuba. Det är inte bara ett beslut på att man ska göra sig av med dem dit till Gunt Tanamou, utan de är redan
Jonas:förflyttade. Och det är ju Alltså, begreppet voke lyfts upp från en afrokultur I USA. Begreppet var ok, alltså att vara vaken. Uppvaknande. Och så tar man det här begreppet till sig.
Jonas:Det har ju funnits länge. Men när Jag vet inte riktigt, när det här skiftet går när blir det ett skällsord istället? För det har ju upplevts som något väldigt positivt
Bodil:av det. Det är ju inte förrän vill jag påstå. Det kan vara ett under ytan, men det är inte förrän det senaste året som jag har hört det som ett skällsord. Jag hade väldigt svårt till en början. Jag tänkte: Hörde jag fel?
Bodil:Vad var det nu du sa? Det slutade med att jag fick slå upp det ungefär som du hade slagit upp I
Jonas:Wikipedia. Och då är det motståndarna mot det här upplysta eller uppvaknandet förhållningssättet till?
Bodil:Ja, och det blir ju då en kamp mot mångfald. Och om jag tillåter mig att säga ut det och för enfald. Det är bara en sort som ska sätta dagordningen.
Jonas:Och då har vi en rörelse som är antiwalk. Och då skriver du antiwalk som titel. Så är det vi tillbaka där vi var?
Bodil:Nej, det kommer vi ju aldrig tillbaka det vi var. Men den här är ju så Den är så drastisk att den kommer ju att trilla på eget grepp. Mycket av det som sker både I USA och I Sverige kommer att trilla på eget grepp. Men vi skulle ju kunna hålla emot lite grann. Och vad var det till exempel som gjorde I Sverige när kvinnor kom in på den så kallade arbetsmarknaden.
Bodil:Det som gav gehör för detta var att det kan ju bli dubbelt så bra om vi har dubbelt så många att välja mellan inuti företagen. Det är så fördömande att förneka poängen med mångfald och den är ju inte bara att vi ska bli dubbelt så många utan det är ju att det ska komma in så många olikheter så att de kan befrukta varandra.
Jonas:Du drar ju paralleller mellan ett uttryck från 80-talet som jag tänker att du gärna ska fördjupa dig I. Det är uttrycket kvinnor och andra minoriteter. Jag skrattade det så gott jag läste för jag tänker att ska vi klumpa ihop de här hälften av jordens befolkning lite drygt då? Alltså,
Bodil:women and other magortyes har vi aldrig hört talas om I Sverige. Men jag kom från Sverige och jag var några veckor på MIT, som är den bästa tekniska högskolan I User. Det var mycket spännande på alla sätt, men så satt jag på ett tal som räckton skulle hålla. Hon talade upprepade gånger om women and other minorties. Till sist var jag så upptänd.
Bodil:Sen skulle jag gå till deras fakultetsklubb och tala med min goda vän, fysikern Antonic. Fantastisk människa. Han är så klok att jag vågar ta upp det här med honom. Det var så oerhört för mig. För ingen av dem som satt runt omkring mig reagerade, utan det var helt okej.
Bodil:Det hette så. Och så sa jag till honom att du måste väl reagera på det här. Och det visade sig att det gjorde han inte alls. För det hade varit så på de tekniska högskolorna att de var väldigt enrasiga. Det vill säga det var vita människor, framför allt män som gick där som studenter och som fanns där som lärare och som forskare.
Bodil:Då ville man så gärna I USA in människor med annan bakgrund. Så man har ju satsat ganska länge I USA på sina minoriteter. Det måste ju också vara alldeles utplånat vid det här laget av den gode Trump. Men det är ju decennier som man har jobbat för att få med minoriteterna. När man hade gjort det tillräckligt länge och ordnat tillräckligt många kurser så att minoriteterna också skulle kunna få inträde så kom köret att vi måste ju in kvinnor också.
Bodil:Då skulle man göra lite satsningar på Women. Då blev det så självklart att man kunde plagigera det man hade gjort för minoriteter. Det var inget fel på det. Tanken var alldeles rätt. Det var bara det att när de sa Women and alher minorties och inte själv hörde vad de sa, då tyckte jag att det var tillåtet för mig att reagera.
Bodil:Men de fortsatte säkert att säga det. Jag följde aldrig upp det. Det slog till. Jag har inte tänkt på detta på förtio år eller vad det kan vara. Och så slog det till nu när jag kände att walk fanns där som motsvarande kombination.
Bodil:Upptihop och slå ihjäl. Allt det som ligger utanför, det som är norm för oss. Vi är enfaldiga, vi som numera bestämmer.
Jonas:Om man ska titta framåt då. Vi kan ju också minnas tider där man kvoterade in kvinnor I styrelser. Det är inte så långt borta från oss egentligen. Det är modern tid.
Bodil:Men det var ju ett steg I denna riktningen. Att kvinnor skulle vara med, med all möjlig respekt för att det inte var så otäckt med kvotering så var det I alla fall välbent. Det var inte ett sätt att stänga ute kvinnorna ytterligare. Det som sker nu I Jantywalk är ju precis tvärtom. Bort!
Bodil:Ja,
Jonas:där har vi ju hört både från rädslan inom universitetsvärlden I USA till exempel för att prata om mångfald överhuvudtaget och att man blir flagga för att Och man raderar också väldigt mycket av de här uttrycken.
Bodil:Tydligen gör man det både I statsapparaten och på andra ställen som anser sig beroende av den stora makten. De har T som sin första bokstav.
Jonas:Om du skulle spana lite framåt då?
Bodil:Det får du göra själv för att göra.
Jonas:Jag tänker bara vad vi har lärt oss om detta när vi tittar tillbaka på det här om förhoppningsvis ett antal år, att vi hittar nån rätsida på det. För det handlar ju nånstans om motståndet mot en utveckling. Vi har pratat om det tidigare, att det handlar inte om nostalgi, det handlar inte om att se tillbaka mot nånting som var perfekt eller som fungerade. Men när man känner det här motståndet I kroppen, att det här går åt fel håll.
Bodil:Jag vill ju fortfarande tro att det kommer att falla på eget grepp. För har man fått lite vittring på vad mångfalden kan tillföra Så går det ju att se att det här kommer att hämnas sig själv. Slå tillbaka på sig själv. Men jag är ju lite aktivist som du vet så jag vill markera med den här att säga att det är nog dags att vi börjar tänka I termer av anti-antti. Men då är det nog inte bara dags att återvända till det rent ideella walkandet utan då får vi nog vara lite hård för vi också.
Bodil:Så till exempel är det ju så att det finns ju motsättningar mellan att försöka vara global I sin framtoning eller att värna den egna nationen eller den egna hembygden eller någonting annat. Det här är väldigt dubbelt för så snart som du inte ska vara, om jag uttrycker mig så hel global utan säger att det är faktiskt något särskilt där I Halland där jag växte upp. Det väcker speciella känslor. Den bäcken som jag stod och fick mina öroninflammationer. Vi som barn som min mamma påstod.
Bodil:Och själv vet du att jag ibland gör skillnad på sambodys och eny bodyys och säger att man måste erkänna det. Det finns människor som man känner såväl och som har investerat så många år av sina liv I varandra att det är klart att de har en särställning. Det är klart att mina barnbarn står mig mycket närmre än alla andra barn på jorden. Det är inget konstigt med det och jag tror till och med att man ska erkänna att vi behöver våra sambodys för att kunna vara schyssta mot Anybodys. För de sambodys som finns runt omkring oss är ju de som egentligen hjälper oss att bli några människor så att vi vet att vi finns med våra svagheter och våra styrkor.
Bodil:Men det här är väldigt komplicerat när man sätter det ena mot det andra. Det blir ju satt på sin spets, till exempel när människor utan uppehållstillstånd finns I Sverige. Vi menar att vi vill vara schyssta mot våra medmänniskor. De har det så svårt och då kanske se mellan fingrarna på detta. Men då underkänner vi å andra sidan vårt eget lands lagar.
Bodil:Och så kan vi inte heller göra. Så det här är inte lätt när man kommer till det riktigt nära sig själv. Men det kan man ju erkänna när man närmar sig ett anti-ante Woke. Dessutom har jag funderat på om Tänk om hela woke-buntandet bara var en följd av att vi gick lite för fort fram. Alltså vi förstår inte hur svårt det är att vända och påverka en tidsanda.
Bodil:Utan vi travade på vi hade upptäckt sanningen med stort S och så travade vi på och drev igenom lite för mycket och till sist blev det för mycket för en majoritet, åtminstone av amerikanerna.
Jonas:Jag tänker också att vi är nästan rädda för att säga ut det på grund av att det kan betraktas som plattityder och ytlighet men det här med att förändring börjar nånstans väldigt nära en själv. Och har man inte de nära med sig så blir det reaktioner. Hoppar man över de här leden, jag tänker också med förhållningssättet till saker och ting, lagstiftning och annat som överenskommelse, som är nåt kitt för vårt samhälle som faktiskt håller ihop oss. Att runda vid det konstant hela tiden eller inte visar överenskommelse respekt så är det klart att förändringen blir utmanad till slut och det blir lätt att kliva in och gripa tag I det med fel. Och använda det på fel sätt.
Jonas:Det är det som inte gynnar de många människorna. Det får ett lättare att få fäste om vi inte ser till att de många människorna är med I förändring.
Bodil:Sen är det ju frågan om vilka de många människorna är. Vi har ju inte haft så mycket som det har varit så många bakom som det har varit bakom den regelbaserade världsordningen. Vi får ta den när vi ändå är inne på detta. Den regelbaserade världsordningen innebär att en mycket stor majoritet av världens stater är överens om inte bara FN och dess Världshälsoorganisationen utan också World Trade Union och ett antal andra överorganisationer som ska reglera att världens nationer, något senare ska kunna umgås med varandra. Och så har det ju varit en uppluck kring de senaste åren.
Bodil:FN har blivit lite desavererat, inte så lite. De har blivit lite tystare och det märks inte så mycket någon respekt för FN-organisationerna. Det har också blivit så vad gäller miljö och klimat att vi har USA som titt som tätt hoppar av Parisavtalet, om man säger så. Det här går ju inte, utan då börjar det stå allt oftare I pressen. Då är den regelbaserade världsordningen avskaffade.
Bodil:Och då får ju världen jobb. Det är mycket blodsvetatorer som ligger bakom. Vi har ett nåt sånär globalt samspel som är regelbaserat så att man vet var man har varandra. Och som man kan kolla om någon överträder. Det vi hade kommit överens om.
Bodil:Och så kommer då Trump och kompani. Och så plötsligt blir det som att det inte finns någon världsordning alls. Då träder kapitalet in. Hela min krönika eller veckobryden var ju skriven som en motreaktion på att jag har börjat komma på mig att jag har tänkt gång på gång. Aldrig hade jag trott att jag skulle få vara med om detta.
Bodil:Och då är det först och främst I detta sammanhang. Jag hade aldrig trott att jag skulle få vara med om att man bara hoppar över den regelbaserade världsordningen. Men sen inte att kapitalet I form av Blomberg dyker upp och säger att om inte USA är beredd att gå in och finansiera detta så gör jag det och USAs vägnar. Då börjar jag se framför mig att rätt för det har vi kanske inte alls den gamla regelbaserade världsordningen. Vi har en världsordning som är baserad på de fem-tio största kapitalisterna I världen.
Bodil:Det blir de som kommer överens om en ordning. Då blir det ännu längre ifrån det vi tidigare kallade för demokratier. Även om nationer kommer att fortsätta sina röstförfarande som man tror är det enda som behövs för en demokrati vilket jag har strängt motsätter mig för jag vill vara medborgare, jag vill inte vara väljare, det är något mycket viktigare I demokratin än just själva valdagen. Men då kanske det blir så att vi människor springer och väljer på valdagen men världsordningen sätts av kapitalisterna fullt ut. Och det är bättre faktiskt än att det inte finns några regler alls.
Jonas:Ur ett kortsiktigt perspektiv så är det klart att Bloomberg och hans kamrater går in och täcker upp för Parisavtalet helt enkelt.
Bodil:Applå
Jonas:då. Vi tror ju att vi behöver påverka vårt förhållningssätt till klimatet och hur vi påverkar klimatet nu. Där är ju demokratin långsam också kanske I relation till företag som anser att de vill en framtid där de kan fortsätta verka som företag. Du tar ju upp det att anti-Walk inte är långsiktigt hållbart. Finns det en risk att vi genom att aktivt motsätta oss anti-Walk ändå legitimerar deras världsbild?
Jonas:Finns det nån risk I att vi Behöver vi verka på ett annat sätt? Hur gör vi motstånd på ett bra sätt?
Bodil:Och ska vi ens behöva kalla det för motstånd? Ska vi inte bara fortsätta tro på det vi trodde på?
Jonas:Men vi har ju en känsla av
Bodil:Ja, men om vi ser dem som ett litet fladdor bara så är det inte så mycket att lägga krut på.
Jonas:Nej, Man vill inte förstärka det budskapet. Men känslan är ju att vi måste agera. Det känner vi ju kroppen. Aktivisten I en vaknar lite grann.
Bodil:Det kan väl vara bra att vi vaknar till lite. Sen kan jag ju som vän av varning tänka vad jag än flippar ut på: Vad har nu detta med kunskap att göra? För det är faktiskt kunskap vi håller på med. Och för mig hänger det faktiskt samman. För det värsta med kunskapsförraktigt är att vi inte längre har något att lita på.
Bodil:Vi kan inte lita på varandra och vi kan inte lita på sina gemensam kunskap. Det är om igen det här att om det finns kunskap och regler som de flesta på demokratiska grunder nått så nära bekänner sig till så blir livet mycket lättare att leva. Och det är svårt nog ändå. Vi kan ju inte hjälpas åt om vi inte vet var vi har varandra. Jag lyssnade idag på nyheterna då Trump hade kommit med ytterligare.
Bodil:Utspelet kan inte säga vilket. Men det var den stora diskussionen I svenska media. Ska man tro att detta bara är ett förhandlingstryck eller ska man tro att han menade det han föreslår? När man hamnar på den nivån, att man vet så lite som man förstår, inte ens med när han allvar.
Jonas:Det är ju stort att ta Man tror ju inte att han har förmågan att förstå så komplexa saker. Han beskrivs som en enkel person som säger saker och menar allt han säger. Det är flera som har yttrat sig om, men att förstå vad det här innebär för världen när man hotar Kina, Kanada och andra med tullar och så vidare.
Bodil:Men han har ju också visat det några gånger, väldigt många gånger vid det här laget, att de flesta av hans större utspel har han ju inte fullföljt. Två dagar senare så förvandlar han dem till någonting annat. Men han har redan vunnit något på kuppen. Så jag har tänkt att han kanske inte är så enkelspårig som vad vi kan inbilla oss. Det kan finnas en grundläggande taktik.
Bodil:Det är så man gör om två pojkar slåss med varandra I femårsåldern. Så kan man börja med att hota på riktigt och sen blir den andra pojken snäll och glad om man bara tar fram ett litet hot efter ett tag.
Jonas:Jag tänker också på stora organisationer. Vi tar de här Blomberg som exempel. Det är ju stora globala aktörer och komplexa system I sig. Ja. Med sin ekonomi och alla sina logistikkedjor och så vidare.
Jonas:Så jag tänker också att det att förringa är ju också ett sätt att gå miste om vad som faktiskt händer.
Bodil:Ja, så är det.
Jonas:Du skriver ju också I Veckobrevet om forward to basics. Forward to basics. Vad innebär det I praktiken? Du har ju använt uttrycket under många år.
Bodil:Väldigt många år. År. Första gången jag gjorde det, långt innan jag träffade dig, hade jag aldrig hört något forward to basics. Det var ett eget pytte på. Det fanns säkert många andra, men jag hade inte hört det.
Bodil:Det var ju back to basics som man sa. När någonting riktigt kjorvade sig så sa man back to basics. Med forward to basics kan jag väl säga att det kanske är ett sätt att tolka unty end to woke. Jag tror inte att vi kan återvända till det som det var. Jag tror inte att det är önskvärt heller.
Bodil:Men man kan gå framåt mot det som nyss var, det basala. Och så får man försöka förverkliga det på något annat sätt. Utifrån den nya situationets förutsättningar. När du via mig och andra kanske stötte på forward to beexic, vad associerade du till då? Förstod du genast vad jag menade?
Jonas:Jag tänker att det är ju ett Man kan ju känna sig lite nostalgiskt lagd. Det har vi pratat om förut. Att man har ett minne av en tid där inte saker och ting var så gungigt och så osäkert. Där man hade också en Men också kopplat till att man hade en framtidstro om att allting skulle bli lite bättre. Men det fanns en väldig stabilitet I värderingar och I hur vi levde med varandra och självklarheter när det gällde värderingar.
Jonas:Men jag tänker att för mig är det ett fantastiskt uttryck för att inte tänka Det hjälper mig inte att bli nostalgisk I hur det var utan tänka att det finns saker som är värda att bevara och som har gjort oss gott men I sin nya kontext också kan göra nytta.
Bodil:Tack för det. Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Jonas:Det var jättebra. Men där är det begreppet väldigt fint. Det säger väldigt mycket om att Och jag tänker är det nånting som vi går miste om? Jag tänkte vi ska vända tillbaka till det lite grann, för du pratar om att kunskapsföraktet, att du skriver att det kanske har börjat dunsta bort. Jag tänker att det finns en koppling till ett framtidsperspektiv, en tro på framtiden.
Jonas:Som jag tror också att I allt detta nu, allt det snabba, allt det här, allt det tillgängliga nu-perspektivet. Gräv där du står. Allting är tillgängligt direkt. Om det dunstar bort kunskapsförakt I svenska sammanhang, vilka konkreta tecken ser du på det? Och som kanske leder till en tro på framtiden.
Jonas:Den behöver vi.
Bodil:Ja. Jag har ju framför allt börjat festa mig allt mer och mer att det är så många människor idag som är så trötta. De är trötta av och trötta på att inte riktigt veta. För de bombarderas ständigt med sammanhang där de upplever att det här borde de förstå. Era sju olika svar ska jag välja mellan de svaren.
Bodil:Men så känner man att det kan man ju inte. När jag träffar dem och mött de här uttrycken så har jag börjat säga att det aldrig har varit meningen. Det är inte meningen att varenda en av oss ska besitta all världens kunskap. Utan det är det som vi har varandra till. Och I alla tider före oss har människor haft sina experter.
Bodil:Det fanns säkert också bland jägarna och samlarna. Någon som var bättre på att jaga och någon som var bättre på att samlas så att man kunde någon att härma och någon man kunde fråga till råds om. Och att då bli av med det bara för att det är meningen att alla genast ska komma åt den allra senaste värld tronsordningen inuti kunskapen. Det är så fördömande så det har ju fått människor att krympa och att känna att de kan ingenting och de vill ingenting. Och den tröttheten, när man har krympt tillräckligt mycket så kan man bli så trött att man inte längre vill vara med.
Bodil:Och då tänker jag att det här är faktiskt ett tecken på att nu är kunskapsförraget vid världs ände. För när många börjar bli alltför trötta så till sist när någon kommer med ett litet guldkorn, vilket jag brukar göra ibland, så blir folk så oerhört glada för detta lilla, lilla guldkorn som de känner att de skulle kunna förvalta. Den upplevelsen gör att jag tror just att det är mångas trötthet på gränsen till likgiltighet inför de sammanhangen. Det har liksom inte lönt att sätta sig in I någonting längre. För det har strax redan ändrats på något sätt som man inte förstår bevekelsegrunderna till.
Bodil:Jag säger bara ett: Nämligen stackars, de amerikaner som finns där för närvarande. Hur ska de hinna landa I någonting innan nästa förändring har skett?
Jonas:Jag tänker också att det kan finnas en tröst I att saker och ting kommer I dagen på ett annat sätt. Ja. Jag läste I en intervju med en lärare förra veckan, jag kommer inte ihåg vilken amerikansk tidning det var, men just detta är att nu har vi ju nånting att ställa oss emot, faktiskt att ta ställning till. Du har ju pratat om att tillslut återstår bara naturlagarna. De är ju väldigt svåra.
Jonas:De påverkar oss på ungefär samma sätt nu som de gjorde tidigare.
Bodil:De kommer man inte kunna hålla på med politiska beslut. Det är poängen med naturlagarna.
Jonas:Ja. De beter sig på samma sätt oavsett hur vi förhåller oss till dem.
Bodil:Och också vi som vill vara progressiva reforister. Vi måste ju erkänna att det finns saker som vi måste att hålla oss I. Om man inte får en fast punkt så kan jag inte rubba världen. Naturlagarna för mig är en så fast punkt. Det är inte att det finns lagar för naturen utan att människorna har lyckats upptäcka vissa sammanhang som är mer grundläggande än andra.
Bodil:Och som inte går att påverka med politiska beslut. Och det är en väldig trygghet. Det är konservatismen I dess pryddno.
Jonas:Ja, visst. Men det är också nån slags inte back to basic utan
Bodil:Nej, men det är en back
Jonas:to basic. Det blir den minsta gemensamma nämnaren på ett sätt. Det här kan vi I alla fall hålla oss I.
Bodil:Att hålla sig I är faktiskt är egentligen grunden för tillägg. Har vi ingenting att hålla oss I som är något så där gemensamt så kan det inte bli nån tillägg.
Jonas:Det blir spännande att se vad det blir för reaktioner på det här veckobrev. Anti-anti-woke. Jag tänker att vi ska runda av. Du ska få gå och kurera dig med lite honung och annat. Tackar.
Jonas:Vi har mycket att se fram emot. Det kan vi nämna. Vi kommer att vara ett antal dagar I Alingsås här I mars. Vi kommer att spela vår föreställning, vi kommer att mycket möten med människor där. Biljetter finns på Uppdrag kunskap och på factup punkt se om man vill komma och se vår föreställning där.
Jonas:Vi kommer att besöka Akademibokhandeln. Där kommer du att vara. Men I mitten på mars. Vad har du annat på gång framåt?
Bodil:Det är så mycket, så det kan
Jonas:jag inte hålla rätt på nu. Kalender börjar bli full även I år.
Bodil:Ja, det gör så.
Jonas:Mycket spännande. Jag tänkte vi ska avrunda. Jag sökte på begreppet walk en del för att ta reda på vad som hände. Musikmässigt var det inte lätt att hitta nånting som var vettigt, men kopplat till ursprungsbetydelsen här med uppvaknandet så kommer vi att spela en låt från en av de största TV-serierna någonsin sett till hur många människor och I omsättning av pengar. Den är tjugofem år gammal idag och heter, vet du vilken som är den största?
Bodil:Nej. Nej. Sopranos. Ja, minsann. Var den en större en del alltså?
Jonas:Den omsatte så vansinnigt mycket pengar, så den blev betraktad som en av de största. Den inleds I signaturmelodin med låten woke up this morning. Och som avslutning, som vanligt, ett citat av dig, Bodil. Det lyder: Barn är anpassade att skolas in I en gemenskap som är något sånär förutsägbar. Tack för idag, Bodil.
Jonas:Tack. Och krya på dig. Tack, tack.