Subscribe
Share
Share
Embed
Bodil och Jonas diskuterar begreppet gåvoekonomi - att ge utan att förvänta sig något direkt i gengäld. De ger exempel på hur detta förekommer inom kunskap och akademi. Gåvoekonomin kontrasteras mot den vinstdrivande ekonomin och kopplas till idéer om samskapande.
Creators & Guests
What is Uppdrag kunskap?
I denna podd träffas Bodil Jönsson och Jonas Fagerson och samtalar bla om uppdraget "Uppdrag Kunskap", boken "Så fint att kunskap finns!" och sådant som hör därtill. "Uppdrag kunskap" vill medverka till ett samhälle där tilliten till kunskap åter blir en självklarhet. ”Uppdrag kunskap” vill väcka till liv ett ökat medvetande om själva poängen med kunskap – för nuets skull och för framtidens, för individens skull och för samhällets. Utan kunskap ingen demokrati.
Uppdrag Kunskap
Jonas:Kära lyssnare, välkommen till podcasten Uppdrag, Kunskap och inte minst välkommen till dig, Bodil. Vi är ju på sluttampen av terminen kan man väl lugnt säga. Absolut. Vi ska försöka binda ihop den här terminen på något sätt idag. Men först så vill du ju prata om någonting som man kanske kan tolka som kollect eller bistånd.
Jonas:Om man inte riktigt vet vad det är.
Bodil:Eller kommunism. Eller kommunism, ja.
Jonas:Och det är begreppet gåvoekonomi. Hur tänker du runt det här? Och hur tänker du runt det här kopplat till kunskap?
Bodil:Jag måste börja med att det går att ekonomi är ju något som finns väldigt naturligt människor emellan När du är snäll mot dina barn så gör du inte det för att du räknar med att då ska de vara snäll mot dig utan det är någonting som finns underförstått. Men det betyder ju inte bara att du ger bort utan att vänta dig något I gengäld utan det kan ju växa fram ett sådant här förhållande där man kan känna att man kan ge bort hämningslöst och man kan ta emot utan att känna skuld, vilket inte brukar vara så lätt. Men någonstans så är det ändå så att den som har gett bort får väldigt ofta ännu mer tillbaka, det vill säga den som ger bort mest kan få allra mest tillbaka. Och det är inte så lätt till en början att hitta exempel på det I en värld där man kan jaga varandra efter pengar. Men det finns ju många bra exempel.
Bodil:Har du något?
Jonas:Visa omedelbart. Jag tänker på
Bodil:bibliotek eller skola kanske. Fantastiskt. Och så har vi sådant som hör till vår tid
Jonas:definitivt programvara.
Bodil:Programvara är ingenting annat än förverkligande tankar. Och det fina med programvara då det är att den kan man ju köra gång på gång på gång utan att upphovsmannen eller upphovskvinnan finns där. Det är fullständigt oerhört att man kan på det sättet inte bara ge bort sina tankar utan ge bort tankar som gör att en maskin kan fungera. Tänk så mycket programvara som ligger bakom bara tur, jag kan sitta här. Så det är lätt att komma på exempel inuti informationsteknologin men det har också funnits klassiska sådana exempel.
Bodil:Och ett sådant exempel är faktiskt universitetets värld. Den där jag har jobbat och flesta av mina yrkesår. För där är det ju så att man får som forskare, får man belöning genom hur många som citerar. Ju fler citeringar du får av det du har presterat I vetenskapliga papper, desto mer meriterad blir du själv. Så det är ett praktexempel som kan verka lite konstigt, men egentligen är det ju rätt att de tankar som är mest värdefulla, de ska få mest premier tillbaka.
Bodil:Jag tänker också lite grann på hur mycket det har funnits, till exempel I mammas hemtrakter I Småland där man jobbade så mycket med värdeskapande av det materiella. Långt upp och ner. Universitet har ju samma sak att göra egentligen med kunskaper att de ska skapa värden av det materiella som gör inte bara kunskapen I sig utan kunskapen som ett värde för det omgivande samhället. Och så här vid en terminsavslutning så blir jag lite högstämda det Känna att de flesta exempel på gåvorekonomin det hittar jag inuti detta I övrigt ganska hårda universitetet. Fint att människor kan hitta på någonting sånt som man kan dra nytta av.
Jonas:Man pratar ju mycket om immateriella rättigheter, patent och så vidare idag. Inte minst när det kommer till AI kanske.
Bodil:Men vi har ju haft på vägen, och idag har vi ju haft övergångar från att det finns ju copy för väldigt mycket som är gjort, men det finns ju inuti programvaravärlden copy left som betyder att du får lov att kopiera hur mycket du vill och du får modifiera det, men du får inte modifiera det så att du saboterar det som redan finns. Kopiläft-rörelsen tycker jag är väldigt vacker.
Jonas:Det skyddar ursprunget på något pris och grundtanken med arbetet eller det man har tänkt fram. Finns det några andra exempel som du ser bakåt eller är vår tid på detta?
Bodil:I de tidiga samhällena, uppförde den så kallade civilisationen, så var ju gåvoekonomin det som allt cirkulerade omkring. För antingen tillhörde man en grupp där man kände tillit och där existerade igårvekonen eller så var det som fiender. Så att det är ju mer att det avviker I vår tid att vi gör det till något märkvärdigt. Sen får man ju inte missa heller att det är ju så väldigt roligt att få ge bort.
Jonas:Vi pratade ju I någon träff vi hade om det här med långsiktig egoism. Kom upp på talades. Jag tänkte på det också när du säger att inte skämmas för att få eller ta emot. Vad tänker du runt det? Det måste finnas någonting I oss som ligger djupt I att vi tänker på oss själva och vi står oss själva ganska nära men också vår närmsta omgivning som vi skyddar.
Bodil:Orden är nog typiska för vår tid när du säger långsiktig egoism. Alltså det uttalades ju inte ens. Det var ju först och främst så självklart att man måste hjälpas åt för att ingen kunde klara sig annars. Går du till Grönland så kunde de inte klara sig utan varandras kroppsvärme. Och det kan man ju säga att I slutet av området så ger man bort av sin kroppsvärme, men det var ju också överlevnads värt.
Bodil:Och detsamma gällde ju under alla svältkatastrofer att visst var det så att man kunde försöka ta mat från varandra, men det var ju väldigt mycket att se till att de som man hade närma sig skulle klara sig. Och att fördela det så att det blev något så när rimligt för flocken.
Jonas:För att ytterligare koppla lite tillbaka så förra veckans avsnitt så pratade vi ju om konvivivialiteter. Absolut. Jag tänker att det finns någonting närbesläktat med det begreppet också I det här med glädjen I att göra tillsammans och att dela med sig och att uppnå någonting av ett högre väder för att man är delbar
Bodil:på något sätt. Och inte bara detta av ett högre värde utan faktiskt uppnå både mer och bättre och effektivare genom att man drar in varandra I en atmosfär som är Conviviviol. Det ligger väldigt nära Govo-ekonomin.
Jonas:Om man nu är mer nyfiken på det här med Govo ekonomi Vilka saker tänker du att man skulle ge exempel på vad man behöver fokusera på för att kunna förhålla sig till det här på ett bra sätt? Eller hur står det sig emot det traditionella mer kanske vinstdrivande, ekonomiskt vinstdrivande ekonomi?
Bodil:Det är garanterat inte vinstmaxmerande för en själv. Man kan aldrig veta, så I en gåvoekonomi I grunden kan man säga att om jag ger dig någonting så kan du ju svara med att ge tillbaka lite eller ge tillbaka mycket eller ge tillbaka något som har ett jättehögt värde för mig eller för dig eller så. Men det kan jag inte veta utan jag måste ett sådant förhållande till dig att jag väldigt gärna ger bort och sen får vi se hur det blir med det andra. Alltså, där är ju faktiskt så att man brukar prata om säljare och köpare. Och om jag nu är säljare och säljare av min godhet bort saker gratis till dig så är det du som bestämmer om det här har något värde.
Bodil:Är det alldeles värdelöst för dig? Då kan jag ju hålla på och bada dig med gåvor och de gör ingen nytta för mig heller, för jag får ingenting tillbaka. Men om du kommer på att jag kan få rätt mycket av Bodil att det kan vara lite kul att fortsätta samtala med henne så kommer du att ge tillbaka och så blir det något sådant där. Man behöver inte blanda in ekonomi överhuvudtaget. Ett sätt att säga det är I Gooreekonomin så är den traditionella ekonomin den I ställets siden.
Bodil:Det är inte den som driver utvecklingen framåt utan det är att vi får någon sorts utbyte.
Jonas:Att vi har det förhållningssättet, tilliten och samarbetet. Jag tänker att vi har ägnat mycket tid under de senaste åren åt att prata om samskapande och co-production I olika sammanhang. Min gode vän Mattias beskrev det som att vi saknar konsumtion som begrepp eller förbrukning när vi pratar om sömn skapande. Att vi tillför värden och vi ger någonting som I sin tur tillsammans skapar ett ännu högre värde. Det är också någonting som jag tänker ligger närbesläktat till detta på något sätt.
Jonas:Åh, det är ju tydligt att det här är inte kommunism, sa du.
Bodil:Nej, det är det ju.
Jonas:Nej, precis. Vi vill bara tydliggöra det en gång till.
Bodil:Men det går kanske lite så om du går till sagan om Carl Bertil och pappans vrol utrop har jag närt en konist vid min varm bara för att hans son ville skänka lite julglädje till samhällets fattigaste. Åh juste. Alltså, var fick Karl Bertil tillbaka? Och var fick inte hans pappa tillbaka sedan? Det är det här triumfåget kring denna gossen som hade gjort dem så fint?
Bodil:Så ta gärna med tankar om Carl Bertil.
Jonas:Den är fantastisk. Vi önskar att vi hade haft en liknande en liknande berättelse kanske nu som passar lite grann med att det är midsommarafton idag när vi sänder det. Vad ger du bort på midsommarafton till dina nära och kära?
Bodil:Jag hoppas på att trä smultron på ett grässtro Kanske rentav ska trä ett smultron på ett gräsrot I dig? Vem vet? Annars är ju midsommar inte en sån här Det är ju bara ge bort glädjen av att få finnas till och av att sommaren kommer och sedan har jag själv till den sorten som när jag är högt uppe I varv så har jag svårt att komma ner I varv Så det får ta en vecka eller två. Men sen är det ju så oerhört skönt att vara I ett annat tillstånd. Och det går inte att beskriva.
Bodil:Alltså jag kan jag kan jobba då också ibland mitt under sommaren men det är ju inte jobb det är ju någonting annat för jag är en annan och sen tar det emot på höstkanten att kravla sig upp igen.
Jonas:Ja, jag vet inte.
Bodil:Hur är det med dig?
Jonas:Nej, men det är nog ungefär samma. Det är en inbromsningssträcka såklart.
Bodil:Är den lugn?
Jonas:Jag brukar mer vara att hitta tydliga tydliga aktivitet som bryter mönstret så brukar det gå ganska svårt.
Bodil:Det kanske är det vi håller på med just nu.
Jonas:Det kanske är det vi gör.
Bodil:Så nu måste vi ge bort
Jonas:något. Du uppmärksammade ju mig på att vi hade en mapp med tio veckobrev som inte publicerade.
Bodil:Det var ju så att så snart som Den gula boken Så fint att kunskap finns och snart den hade kommit ut Så började vi fundera på att vi skulle någon sorts landningsbana för boken dit människor skulle kunna gå om de ville samtala med varandra. Och så sa du att växjöbörjar är bra Borde för det är så direkt och de är så korta och det känns bra. Så tänkte jag, jag är van vid att skriva krönika och så men jag tänkte jag kan jag skriva veckobrev och vill jag ta på mig nu att jag tänker skriva åtminstone femtiotvå veckobrev för jag ska hålla på ett helt år. Och då innan vi hade fått upp någon webbsajt och så så satte jag igång och skrev veckobrev. Ja.
Bodil:Ett, två, tre och jag kom ända till tio och det var först när vi var framme vid elva som siten rullade. Och sen har de legat inte I en malpåse men I en liten fin guldgruva och väntat på att bli bortgivna.
Jonas:Det var fint att gå tillbaka till dem också för det här är ju För mig som har fått de här första tio så blir det påminnelse om någon slags tankeresa fram till idag. Det första är skrivet tjugotre:12:tolv. Det är alltså Dan innan Lucia. Det första handlar ju om mänsklig kunskap. Sen traskar vi vidare genom trygghet I det äkta.
Jonas:Om att lära sig att prompta AI, kunskap och optimism. Sedan landade vi I mitten där någonstans I den femte provinsen. Det här minns jag att vi hade långa diskussioner om Kognitiva svårigheter I relation till kunskap. Kunskapsförberande handlingar är lika med terrorbrott. Förvirrande handlingar är lika med terrorbrott?
Jonas:Det finns en uppsjö med intressant läsning och det tänker vi att vi förpackar och skickar ut till våra prenumeranter, de som är med oss på hemsidan. Men innan vi säger helt glad semester och god sommar så får vi göra som vanligt. Vi får avsluta med ett ett citat.
Bodil:Absolut. Och musik. Och idag
Jonas:ska vi lyssna på Så skimrande Det var aldrig havet. Det är ifrån en skiva som heter En skiva till kaffet med Freddy Wardling. Och sista citatet från terminen lyder: Har du tänkt på att programvara är något så fantastiskt som kondenserade tankar som kan köras I all oändlighet utan att upphovsmannen behöver vara där? Visst är det fint? Glad sommar på dig Bodil!
Bodil:Tack så mycket! Aldrig